Visar resultat för..."Katinka"

Följ med genom 1970-talets Stockholm – en kontrasternas stad med bilar och betong, portvakter och pilsnerkaféer.  

I den nya fotoboken Staden som inte längre är. 1970-talets Stockholm samtalar fotograf Ingvar Lundkvist och Katinka Bergvall, antikvarie på Stadsmuseet, om det Stockholm som var då. Utgångspunkt är den stora mängd fotografier som Ingvar tog i sin tjänst på Stadsmuseet 1973–1983.  

1970-talets Stockholm är småstad och storstad i ett. En ny citykärna har under 1950- och 1960-talet vuxit fram. Moderna kontorshus, bankbyggnader och butikslokaler har poppat upp, samtidigt som underhållet av innerstadens bostadshus är gravt eftersatt. Det moderna tar form intill hus med flagnande fasader, dusch i källaren och avsaknad av centralvärme.  

Det är också en tid där politikens storslagna stadsomvandlingsplaner krockar med sämre ekonomi och den folkliga opinion som nu väcks mot omvandlingens kostnader i pengar och förlorade miljö- och kulturvärden.  

Mitt i detta står Stockholms stadsmuseums fotografer och antikvarier med kameror, pennor och block. Uppdraget är att dokumentera byggnader och beskriva kulturhistoriska värden inför de ombyggnationer som väntar.  

Idag kan vi se på 1970-talet i backspegeln, samtidigt som minnet fortfarande är högst levande. Vad har vi vunnit, vad har gått förlorat, vad blev bra, vad blev mindre lyckat? Boken ger inga svar, men hoppas väcka frågor och funderingar hos dig som läser.  

Analys i praktiken - begripligt, konkret och meningsskapande

Meningsskapande analys i förskolan är metodboken för dig som vill arbeta systematiskt med att förstå och utveckla verksamheten. Här står analysen i centrum inte som något svårt eller abstrakt, utan som ett konkret och lustfyllt verktyg i det kollegiala lärandet. Boken ger stöd i hur du tar dig an kartläggning och analys i förskolan med hjälp av tydliga metoder, praktiska exempel och guidande frågor.

Boken vänder sig både till förskollärare och rektorer som vill göra analys till ett redskap för kollegialt lärande, utveckling och professionell fördjupning. Du behöver inte vara expert på analys din nyfikenhet och din erfarenhet från praktiken räcker långt.

Med tydliga instruktioner, praktiknära exempel och metodstöd hjälper boken dig att ta nästa steg i din yrkesroll. Du får förståelse för vad analys är och varför det inte behöver vara svårt men kan göra stor skillnad.

Betyg 5 - briljant!"Meningsskapande analys i förskolan hjälper arbetslagen att se förbättringsmöjligheter och att inte fastna i upprepade mönster. Det är en mycket bra och viktig bok som är till stor hjälp för de som på allvar vill sätta sig in i ett medvetet och praktiknära analysarbete som passar den egna verksamheten. Pedagogerna får inspiration och möjligheter att skräddarsy sin egen dokumentation, synliggöra arbetet och därmed stärka verksamheten och arbetslaget."Ulf Mårtensson, Btj-häftet 18/2025

Författare: Katinka VikingsenKatinka Vikingsen har bakgrund som förskollärare, mellanledare och rektor.  Idag arbetar hon med skolutveckling, främst genom handledning och coachning. Katinka har tidigare skrivit Att vara ledare i förskolan - hållbarhet och självreflektion tillsammans med Erika Kyrk Seger och är dessutom författare till boken Rum för lärande.

Innehåll

DEL IKapitel 1. Vad är en analys?Kapitel 2. Vanliga utmaningar i analysarbetetKapitel 3. Nuets och den tysta kunskapens betydelse för kvalitetsarbetetKapitel 4. Att tänka på i analysarbeteDEL IIVerktygslådan: Kartläggings- och analysmetoder

Självreflektion är ett av den moderna ledarens främsta redskap för att utveckla både sig själv och andra. Vad ska vi göra? Varför? och Hur gör vi? är frågor vi kontinuerligt behöver reflektera över för att utveckla en verksamhet i ständig rörelse. Men det är inte alltid självklart för oss hur vi skapar utrymme för det eller hur vi kan göra det på ett konstruktivt sätt.  

Därför är det här ingen vanlig ledarskapsbok. Den handlar om dig och ger dig olika verktyg som får dig att växa i ditt ledarskap. Boken ger dig möjlighet att tänka till och resonera om ditt ledarskap i relation till ett innehåll, utmanade frågor och den egna verksamheten. Du får följa med på en utvecklingsresa med målet att genom en ökad självkännedom utveckla ett starkt, tryggt och hållbart ledarskap.  

Den här boken är helt enkelt till för dig som har antagit den utmanande uppgiften att leda andra inom förskolan inte minst för dig som är ledare utan att vara chef.   

Författarna Erika Kyrk Seger och Katinka Vikingsen har lång erfarenhet av förskoleutveckling och ledarskap. Båda har arbetat som mellanledare och chefer. Nu har de skapat boken som de själva hade önskat sig i sin ledarskapsutveckling.  

De akrobatiska tvillingarna Kaspar och Katinka glänser i manegen på Cirkus Pommary, men de är inte bara skickliga artister utan också smarta detektiver som älskar mysterier. Kort efter att cirkusen slagit upp sitt tält i Värnamo försvinner värdefulla ritningar och snart befinner sig tvillingarna mitt i en farlig jakt på bovar. Under jakten gör de modiga ingripanden, räddar en bebis och stoppar bankrånare i en vilda västern-stad. Äventyr, spänning och oväntade vändningar väntar i den här nya delen i serien Cirkusdeckarna!

Dan Höjer är en välkänd svensk barn- och ungdomsförfattare, mest känd för sina klassiska serier Cirkusdeckarna och Arkeologdeckarna. Han har bland annat varit chefredaktör på Kamratposten och ledamot i Svenska barnboksakademin. 1994 debuterade han med boken Svenska spökguiden (Rabén & Sjögren). Sedan dess har han skrivit över 100 barn- och ungdomsböcker, allt från spökhistorier och äventyr till fakta.

Vad krävs av de rum där barn ska leka, lära och samspela - de platser där de ska utvecklas och bli sina bästa jag?

Följ med Katinka Vikingsen på en inspirerande genomgång av förskolans olika rum. Massor av konkreta tips, förslag och bildexempel visar på möjliga vägar framåt, oavsett om det gäller att strukturera en ateljé eller skaffa nya möbler. Att Sverige har en stolt tradition att luta sig mot visar de nedslag som görs i förskolans historia.

Katinka Vikingsen har en bakgrund som förskollärare och pedagogista med lång erfarenhet av förskoleutveckling i många olika roller - som handledare, chef och utvecklingsledare. Hon arbetar numera som rektor.

"En väldigt bra handbok för hur vi skapar goda lärmiljöer i förskolan. Den kommer ha en given plats i mitt bibliotek för förskoleutveckling."- Sara Krokström, utvecklingspedagog

"Katinka Vikingsen ger en gedigen bakgrund, teoretiska perspektiv och en mängd pedagogiska förslag till att utveckla förskolans lärmiljöer. Detta är en bok som stöd till pedagoger och rektorer för att möjliggöra en utbildning som kan möta ALLA barns behov. Vilken kunskapskälla!"- Eva Wahlström, specialpedagog och utbildare av förskollärare

"Helhetsbetyg: 5/Briljant."- Ulf Malmqvist, Bibliotekstjänst

"Jag tycker att Katinka har lyckats med att förmedla att om vi har en samsyn och jobbar tillsammans så kan vi skapa rum där barn får utvecklas och bli sina bästa jag. För mig kommer denna bok att vara en väldigt bra handbok i mitt arbete som verksamhetsutvecklare för förskolorna i Mölndal."- Carina Eriksson, bokbloggen Pedagog Mölndal

Inledning

Stadsvandringar 20 är den andra nyutgåvan av Stadsmuseets, Medeltidsmuseets och Stockholmia forskning och förlags periodiska och gemensamma skrift. Liksom i Stadsvandringar 19, den närmaste föregångaren från 2022, har alla deltagande författare skrivit utifrån sitt verksamhetsområde och om det som ligger dem varmt om hjärtat. Det medför att artiklarna är djupgående och inte sällan formulerade med patos, men också att de speglar den bredd som finns hos ett museum. I tid rör de sig mellan medeltid och nutid, i rum från Järvafältet i norr till Rågsved i söder. Även metodiskt skiljer de sig åt. Vissa skribenter dyker långt ner i de museala samlingarna, andra rör sig utanför deras lokaler för att med intervjuer, fotografier eller på andra sätt dokumentera stadens händelser, miljöer och medborgare.                      

Bokens innehåll skulle kunna sammanfattas med den för museiverksamheter ofta vedertagna men kanske lite gammaldags formulerade devisen samla, vårda, visa . Denna är dock missvisande ur åtminstone ett perspektiv. Den betonar inte museers kunskapsuppbyggande funktion. Det är numera lagstadgat att museer ska bedriva forskning vilket också görs på Stadsmuseet i samarbete med flera akademiska institutioner men kunskap kan byggas på flera sätt och ibland är rågången mellan dem svår att urskilja. Bokens artiklar har krävt ett omfattande kunnande för att kunna skrivas, om än detta sedan baserats på att gräva i samlingarna, eget dokumenterande eller på en lång personlig erfarenhet. Ofta handlar det om kombinationer av de olika faktorerna.

David Dahlbecks artikel Källaren Hamburg och den sista supen inleder boken. Med utgångspunkt från det skåp som finns att beskåda i Stadsmuseets nuvarande källarstuga en gång i tiden också den en krog reder han ut vad vi kan veta om vissa händelser som vi i dag ser som makabra. Möbeln ifråga tillhörde en gång källaren Hamburg där de dödsdömda på väg mot galgbacken fick stanna för en sista sup. På glaset ska sedan den dömdes namn ha ristats in, varpå det ställdes undan i skåpet.

Lasse Johansson, mer känd som Lasse Lucidor eller Lucidor den olycklige, var inte dödsdömd men gick inte desto mindre också han ett dramatiskt slut till mötes. Annika Sandén, författare till en nyligen utkommen biografi över 1600-talspoeten, tar I Lucidors fotspår med oss till olika platser i det seklets Stockholm. Med utgångspunkt från två avgörande händelser i poetens levnad ger hon såväl en bild av honom som av hur livet i Stockholm kunde te sig under århundrandets andra hälft.

Ungefär trehundra år senare, i Rågsved, en stadsdel som inte fanns på Lucidors tid, inledde en annan mycket välkänd poet och sångare sin karriär. Joakim Thåström, förgrundsfigur i bland annat Ebba Grön, var en av medlemmarna i kulturföreningen Oasen vars bakgrund och tillkomst skildras i Bo Larssons artikel "Oasen mot asen" En kulturförening i arkivet. I början av år 2022 fick Stadsmuseet i gåva handlingar och dokument som bevarats från föreningens aktiva tid. De, tillsammans en längre intervju med deras givare, ligger till grund för skildringen.

Med en vid definition på vad samtid är, kan artikeln om Oasen räknas till Stadsmuseets samtidsdokumenterande verksamhet. Dit hör också Johan Stigholts och Minja Hjorths bidrag. I artikeln Bakom kulisserna Stadshusets hundraårsjubileum och kökets arbetare skildrar Johan Stigholt i både bild och text jubileet efter att under en cirka fjorton timmar lång arbetsdag följt och dokumenterat såväl köks- som serveringspersonalens verksamhet. Därigenom ansluter han också till utställningen Vi som byggde Stadshuset som visades på Stadsmuseet under 2023. Liksom den berättar Johans fotografier och text om det oumbärliga arbete som sker just bakom kulisserna .

Minja Hjorth utgår i "Finskan är som en nyckel in till mig själv" - Stockholm och Sveriges nationella minoriteter från ett flerårigt projekt som Stadsmuseet drivit i syfte att bygga kunskap om och synliggöra minoriteternas historia och verksamhet i huvudstaden. I artikeln diskuteras såväl judars, romers, samers, sverigefinnars och tornedalingars historiska bakgrunder som vissa erfarenheter som delas av dem alla. Hit hör bland annat betydelsen av rötter och arv liksom högtider, symboliska föremål och konsekvenserna av att få sitt språk alltför ofta undanträngt.

Termen samtidsdokumentation var inte påkommen när Lennart af Petersens, Stadsmuseets legendariske fotograf, var verksam. Han är kanske mest känd för sina exteriöra och interiöra återgivanden av en innerstad i pågående förändring, men som Katinka Bergvall visar i "En stad är ju i alla fall gjord för människor" - Lennart af Petersens som porträttfotograf var han angelägen om att också skildra de människor som bodde och levde i kvarteren och husen. I ett urval fotografier får vi möta såväl hantverkare och butiksföreståndare som kafégäster och barn som leker på bakgårdarna.

Också Erik Tryggelin var (amatör-)fotograf och det är som sådan han är mest omskriven. Det är dock inte hans fotografier som Frida Granat lyfter fram i sin artikel utan det yrke som han utbildade sig till och även for till Paris för att studera. I Stockholmskonstnären Erik Tryggelin följer hon hans liv och artistiska utveckling tätt, bland annat med hjälp av sparade dagböcker. På Stadsmuseet finns framför allt Tryggelins skissböcker från det tidiga 1900-talet bevarade, teckningar som likt fotografier fångar stadens invånare i flykten. Det är också främst som Stockholmsskildrare han tycks ha uppfattats av samtida kritiker, bland annat med ord som kulturhistoria och pålitliga tidsdokument .                      

Bokens tredje artikel om en fotograf är kollektivt författad av Hille Lehti, Maria von Schéele och Ulrika Björkert. I Wilhelm Lundbergs samling - en porträttfotograf i 1860-talets Stockholm tar de sin utgångspunkt i en kollektion glasnegativ som skänktes till Stadsmuseet på 1960-talet. De beskriver såväl Wilhelm Lundbergs levnad som hans kundkrets och hur den dåtida tekniken inte bara krävde viss utrustning och miljö utan också avspeglade sig i de färdiga bilderna. På 1860-talet var fotografikonsten och fotografyrket relativt nya, men slående är hur varierad kundkretsen ändå var. Bland de avporträtterade finns representanter från främst medel- men också från över- och arbetarklass.                      

Wilhelm Lundbergs ateljé var belägen i Gamla stan. Där utspelar sig också följande två artiklar, varav den första, Anna Bergmans Hemliga gångar, grändöverbyggnader och utbyggda källarrum - myter och trångboddhet i Gamla stan, berättar om stadsdelens säregna bebyggelse och om föreställningar förknippade med den. Hur var det egentligen med munkarnas underjordiska tunnlar och benknotorna som sägs ha hittats i dem? Finns det någon sanning i sägnen, eller ska man leta dess upphov i mer prosaiska men ändå ganska remarkabla förhållanden?                      

Om Anna Bergman diskuterar fantasins förhållande till verkligheten, tar Gudrun Wessnert istället hjälp av den i sina stadsvandringar för barn. I artikeln Familjer, fabeldjur och fanskap - om barnvandringar i Gamla stan för Medeltidsmuseet och Stadsmuseet, berättar hon om hur historien kan levandegöras för våra minsta, bland annat med hjälp av råttfamiljen Ratzberger som hemlös letar bostad bland gator och gränder. Detaljer, humor och föreställningsförmåga blir viktiga beståndsdelar i en historisk berättelse där barnen själva är medaktörer.                      

Petra Nygårds bidrag Att låna en röst - Stadsmuseets uppteckningar och det gamla Stockholm berör också livet på huvudstadens gator. Men i hennes artikel handlar det inte om fabeldjur, utan om högst mänskliga minnen och erfarenheter från 1800-talets andra hälft och 1900-talets två första decennier. Under 1940-talet intervjuades ett flertal äldre stockholmare om sin levnadshistoria, ett projekt som sedermera har kallats Stockholms folkminnen och som omfattar fem hyllmeter eller cirka tvåtusen uppteckningar. Med väl valda exempel redogör Petra Nygård för såväl samlingens innehåll som för tankarna bakom projektet och hur det under tidens gång har administrerats och arkiverats efter skiftande principer.                      

Också Nina Sandberg gör en djupdykning i Stadsmuseets gömmor, men denna gång i de arkeologiska samlingarna. I artikeln Kymlinge 169 - gravfält och kanske kultplats berättar hon om några märkliga föremål, hittade på Järvafältet vid mitten av 1970-talet. Vad dessa så kallade amulettringar hade för funktion är okänt, men tydligt är att de inte var avsedda att bäras av människor utan hade en starkt sakral och rituell laddning.                       

Emmy Kauppinen tar även hon med oss till en arkeologisk utgrävning, denna gång till Helgeandsholmen, eller som den också kallades, Riksgropen . Grävningen ägde rum mellan 1978 och 1980 och var fram till det nutida omdanandet av Slussen Sveriges största stadsarkeologiska undersökning. I Jakten på den arkeologiska dokumentationen från Helgeandsutgrävningen - att förstå en utgrävning fyrtio år senare ställer Emmy den viktiga frågan hur vi egentligen kan tolka det skriftliga material som de grävande arkeologerna själva lämnade efter sig.                      

Riksgropen blev efter utgrävningen platsen för Medeltidsmuseet, som i skrivande stund är stängt för flyttning till Stortorget i Gamla stan. I Museet under jorden - Medeltidsmuseet under fyra decennier berättar Tina Rodhe och Gudrun Wessnert om dess långa historia på platsen och om dess breda verksamhetsområde. Förutom permanenta och tillfälliga utställningar fanns här allt från barnvisningar till vetenskapliga samarbeten med universitet och andra medeltidsmuseer. Inte minst fanns och finns här också autentiska lämningar som Gustav Vasas mur och kyrkogårdsmuren med tillhörande skelett.

Stockholms stads museisamlingar förvarar huvudsakligen i Frihamnen, ett nu allt mer eftertraktat område på grund av stora och relativt billiga lokaler. Men länge låg det både geografiskt och mentalt i Stockholms utkant, vilket medförde att såväl ljusskygga som publikdragande händelser utspelades där. Om detta och mer därtill berättar Johanna Karlsson i Från pastorala mord till klubb- och kulturscener - Lindarängen under 200 år.                      

I artikeln Systrarna Rossanders gåva - Stadsmuseet och forskningen om Stockholms äldre bebyggelse reder Kajsa Rosenblad ut varför Stadsmuseet varje år kan dela ut betydande summor till forskare intresserade av stadens miljöer. Orsaken är inte enbart en fråga om kulturintresse och filantropi; där ryms också en spännande historia om en familj vars medlemmar gick skiftande öden till mötes. Tack vare två av dem har museet sedan ett halvt sekel tillbaka kunnat stötta närmare hundra ansökningar med sammanlagt fyra miljoner kronor.                      

I Stockholm är den maritima miljön betydelsefull, och ett av dess mest utmärkande inslag sedan länge ligger fast förankrat vid Skeppsholmen. I "Vacker och vit i linjerna" - om fullriggaren af Chapman berättar Hedvig Schönbäck om fartygets historia och hur det har förvaltats genom tiderna. Efter att ha gjort sin sista resa 1937, hotades af Chapman vid slutet av andra världskriget av skrotning. I sammanhanget betydelsefulla personer hade dock andra tankar, och i april 1949 kunde staden se ett nytt och numera klassiskt vandrarhem invigas.                     

Annika Jägerholms bidrag "I det att du badar du fröjdar ditt sinne" - om badets historia och stockholmska badhus i Stadsmuseets samlingar har liksom föregående text kopplingar till vatten. Men nu gäller det inte seglatser eller tillfälliga vistelser, utan hälsa och rekreation. Som rubriken säger får vi här en kulturhistorisk berättelse om hur ett av våra mänskliga behov löstes innan välfärdsstaten växte fram med bättre bostadsförhållanden och indraget vatten.                      

I Några förlorade arkitekturpärlor, bokens sista kapitel, avrundas framställningen med en beskrivning av några sedan länge försvunna Stockholmsbyggnader. Arkitekturhistorikern Martin Rörby lyfter fram ett antal personliga favoriter, och diskuterar såväl deras tillkomsthistoria som deras ofta särpräglade utformning. Byggnaderna existerar inte längre, men minnet av dem bevaras i olika källor och arkiv, inte minst i Stadsmuseets omfattande fotografiska samlingar.  

En periodisk skrift som Stadsvandringar kräver ett betydande arbete för att komma till stånd. Först och främst från de medverkande författarna, men också från de personer som likt Stadshusets kökspersonal arbetar bakom kulisserna . Här är inte plats att nämna namn, men såväl den kommitté som varit tillsatt för boken som museets fotopersonal har varit mycket behjälplig. Externt anlitade korrekturläsare och formgivare har svarat för bokens enhetlighet i detaljer respektive dess vackra utseende medan undertecknad har haft uppgiften att vara dess redaktör.  

Bo Larsson  

"Författaren har skapat en intressant och mångfacetterad fantasyvärld... Förutom att vara spännande och bitvis lite tokrolig, så handlar boken om att vara annorlunda, att lösa problem tillsammans"

BTJ, Johan Karlsson (Betyg 4 av 5)

" 'Katinka och pesten' är en humoristisk och spännande bok som både kan läsas på egen handeller läsas tillsammans. Lagom långa kapitel som gör boken snabb att läsa ochett bra språk som gör att läsningen flyter på bra. Jag tycker om ungdomsböcker som får mig att skratta och den här boken får migatt göra just det. Den innehåller en mängd tokigheter. Underbart."

Lollos bokhörna

Katinka, Charlie och Fabo har öppnat ett café på Monsterstationen, där de serverar våfflor i mängder - monstervåfflor med ingredienser från Monsterland. Försäljningen går lysande och Charlie och Fabo måste åka till Monsterland för att köpa mer råvaror.

Under tiden som de är borta kommer den elaka Tyranius till Människoland för att förvandla alla människor till elaka monster. Han behöver en monsterarmé när han ska ta över tronen i Monsterland. När svartörten når befolkningen är pesten lös. Hur ska Katinka, Jackson och tvillingarna klara ut det här? Och när det dessutom visar sig att monstervåfflor ger oönskade effekter på människor, som till exempel sju fingrar, blir det bråttom att hitta ett botemedel!

Spänningen är hög i Monsterstationen: Katinka och pesten, som är en fantasifull berättelse med färgstarka karaktärer.

JOHAN ELFNER är uppvuxen i Stockholm. Nu bor han utanför Amsterdam där han driver ett hotell med sin familj. Förutom den första boken om Monsterstationen, Kvart över dimman, så har han även gett ut vuxenböckerna Den oskyldiga bedragerskan och Dödsäsong.

Sagt om Kvart över dimman:

"En spännande berättelse som också rymmer humor... välskriven, ett vardagligt språk, lättläst för sin ålder. Betyg 4 av 5" Bibliotekstjänst, John Karlsson

"Det är en serie och det är bra för jag vill läsa många fler Monsterstationen-böcker."Philip, 8 år

"Den är väldigt rolig och lite tokig. Man skrattar när man läser den."Gustav, 10 år

En bok i folkrätt redogör på ett överskådligt sätt för folkrättens karaktär och spelregler. Denna andra upplaga innehåller många aktuella exempel från den världspolitiska scenen. Här finns kapitel som behandlar folkrättens doktrin, källor, subjekt och internationella organisationer. Vidare följer kapitel om vilka folkrättsliga regler som gäller för statsansvar, immunitet, erkännandefrågor och statssuccession. I boken diskuteras också vilka regler som gäller under krig och fred, internationell straffrätt, om mänskliga rättigheter, migrations och flyktingrätt, internationell miljörätt samt andra aktuella folkrättsliga frågor. En bok i folkrätt vänder sig till en bred läsekrets som studenter, yrkesverksamma och andra med intresse för ämnet.

This book explores the normalization of HIV and AIDS, reflecting upon the intended and unintended consequences of the multifarious "AIDS industry."

The Normalization of the HIV and AIDS Epidemic in South Africa deals with the manner in which the HIV and AIDS epidemic has become such a well-known disease with such wide-ranging ramifications. With its focus on the "AIDS industry," this book examines issues such as the framing of the HIV and AIDS epidemic in a manner that greatly fostered notions of stigmatization and moralization. This book looks at the complexities of dealing with the epidemic in contemporary South Africa, examining the difficulties of addressing the social aspects of a disease in the context of increased focus on technological quick-fix solutions. De Wet explores these issues thoroughly, looking at the social determinants of the spread of the disease as well as the configuration and the nature of the responses to it, and their increasing marginalization as factors to address in an era of increased biomedicalization and concomitant normalization.

This book will intrigue scholars and students of public health, global health care, medical sociology, and African Studies.

This book explores the normalization of HIV and AIDS, reflecting upon the intended and unintended consequences of the multifarious "AIDS industry."

The Normalization of the HIV and AIDS Epidemic in South Africa deals with the manner in which the HIV and AIDS epidemic has become such a well-known disease with such wide-ranging ramifications. With its focus on the "AIDS industry," this book examines issues such as the framing of the HIV and AIDS epidemic in a manner that greatly fostered notions of stigmatization and moralization. This book looks at the complexities of dealing with the epidemic in contemporary South Africa, examining the difficulties of addressing the social aspects of a disease in the context of increased focus on technological quick-fix solutions. De Wet explores these issues thoroughly, looking at the social determinants of the spread of the disease as well as the configuration and the nature of the responses to it, and their increasing marginalization as factors to address in an era of increased biomedicalization and concomitant normalization.

This book will intrigue scholars and students of public health, global health care, medical sociology, and African Studies.

This book explains how social psychological concepts can be closely integrated with sociotechnical perspectives of energy transitions. It shows the value of actor-centred analysis that acknowledges the role of individual-level processes within their wider contexts of energy supply and use. In this way, the book connects social psychological and sociological frames of analysis, preserving the value of both, to provide multi-level, analytically extended accounts of energy transitions processes.

Sociotechnical thinking is about the interactions of people and technology, including the rules, regulations and institutions involved. Such perspectives help to identify the many forms of path dependency that can make change difficult. Human behaviour plays a strong role in maintaining these path dependencies, but it can also introduce change. This book advocates a deliberately interdisciplinary research agenda that recognises the value of social psychological perspectives when seeking to create new pathways for energy supply and use. At the same time, it also demonstrates the value of sociotechnical perspectives for energy-related social psychology.

Energy Transitions and Social Psychology will be of great interest to students and scholars of energy transitions, environmental and energy psychology, sustainable development and innovation studies, as well as students and scholars of environment and energy more generally.

This book explains how social psychological concepts can be closely integrated with sociotechnical perspectives of energy transitions. It shows the value of actor-centred analysis that acknowledges the role of individual-level processes within their wider contexts of energy supply and use. In this way, the book connects social psychological and sociological frames of analysis, preserving the value of both, to provide multi-level, analytically extended accounts of energy transitions processes.

Sociotechnical thinking is about the interactions of people and technology, including the rules, regulations and institutions involved. Such perspectives help to identify the many forms of path dependency that can make change difficult. Human behaviour plays a strong role in maintaining these path dependencies, but it can also introduce change. This book advocates a deliberately interdisciplinary research agenda that recognises the value of social psychological perspectives when seeking to create new pathways for energy supply and use. At the same time, it also demonstrates the value of sociotechnical perspectives for energy-related social psychology.

Energy Transitions and Social Psychology will be of great interest to students and scholars of energy transitions, environmental and energy psychology, sustainable development and innovation studies, as well as students and scholars of environment and energy more generally.