Visar resultat för..."Kritiska"

Många ungas möjligheter att utforska gemenskaper och identiteter, utbilda sig, skapa och sprida sin musik och sina ord, är svindlande i jämförelse med tidigare generationers. Samtidigt präglas ungas liv och vuxenblivande av samspelande ojämlikheter. Klimatkrisen innebär att ålder som maktordning ställs på sin spets.

I denna bok tas bland annat aktivism, brottsutsatthet, gängkriminalitet, berättelser om diagnoser, rasism och politisk subjektivitet i stad, landsbygd, fysiskt och på nätet upp. Den introducerar kritiska ungdomsstudier och kan användas som kurslitteratur i ämnen som barn- och ungdomsvetenskap, socialt arbete och sociologi samt av yrkesverksamma som möter unga i sitt arbete.

Sagt om boken

"Denna antologi, Ungas villkor & vuxenblivande, är ett utmärkt exempel på hur forskning kan tolkaungas värld från deras egen horisont. Här samsas teorier som ramar in ungdomsforskning med flera exempel på tankeväckande forskning. [...] Den absoluta styrkan är att texterna visar på nytänkande och respekt för ungas olika livsval. På så vis är boken ett betydelsfullt bidrag till den samlade kunskapen om ungas livsvillkor i dagens Sverige." Helhetsbetyg: 5 av 5.

Jack Lukkertz, lektör, BTJ-häftet nr 20, 2024

”Linnéa Brunos antologi visar genom sin bredd och sitt intresse för ungas faktiska verklighet att dagens ungdomsforskning rör sig i en riktning som mindre bombastiskt vill finna vägar för den kunskapsutveckling och de interventioner som kan bidra till social förändring.”

Ove Sernhede, professor emeritus i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet

Om författarnaBokens huvudredaktör är Linnéa Bruno, docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

Övriga författare är: Susanna Areschoug, Kalle Berggren, Frida Buhre, Veronika Burcar Alm, Christoffer Carlsson, Fanny Edenroth Cato, Elias le Grand, Robin Gålnander, Jonathan Josefsson, Josefine Krigh, Emeli Lönnqvist, Noor Nassef, Fanny Pérez Aronsson, Leandro Schclarek Mulinari, Hanna Uddbäck och Sara Uhnoo.

Hur kan maktrelationer förstås i den postkoloniala världen? Och hur kan utsorteringen av människor i olika kategorier - klass, kön, ras eller sexualitet - möjliggöra maktutövandet och skapa ojämlikhet?

På ett pedagogiskt och metodiskt vis argumenterar författarna för ett intersektionellt perspektiv som bortom etablerade kategoriseringar förmår att granska hur makt utövas och ojämlikhet skapas och legitimeras.

Boken har sedan den publicerades första gången 2005 haft stor betydelse och genomslagskraft.

I denna reviderade andra upplaga är omvärlden en annan än då den första upplagan gavs ut. Med krig som pågår i världen, samtidigt och på olika samhällsnivåer, och hotet om en förintad planet som kryper allt närmare, behöver vi utveckla de intersektionella analyserna för att förstå de patriarkala, nationalistiska och expansionistiska drivkrafter som förespråkar militaristiska angrepp i stället för diplomatiska samtal och fredliga lösningar.

Boken riktar sig till studenter, forskare och alla med intresse att förstå och förändra samhällets orättvisor.

Sagt om boken:En lysande skarp och pedagogisk introduktion till intersektionalitet som nödvändigt politisk, teoretisk och metodologisk verktygslåda för såväl aktivister, som studenter och forskare. I denna nya utgåva visar de los Reyes och Mulinari varför vi behöver detta för att förstå och navigera komplexa maktrelationer och identitetsprocesser i samtidens alltmer ojämlika globala landskap. /Ulrika Dahl, Uppsala universitet.

Intersektionalitet - Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap har sedan den publiceras på första gången 2005 fått stor och banbrytande betydelse för forskning om ojämlikhet, maktutövande och nationskapande. Boken har också varit viktig för feministisk och antirasistisk aktivism. Nu kommer en efterlängtat och reviderad utgåva där intersektionalitet som perspektiv sätts in och utvecklas i relation till en annan samtid än den 2005. Planetens framtid står på spel. Kriget pågår i Ukraina men också på många andra platser i världen och på många olika samhälleliga nivåer. Med denna nya version får vi en vidareutveckling av ett för vår tid mycket centralt teoretiskt begrepp. /Lena Martinsson, Göteborgs universitet

Om författarna

Idag ska elever i den svenska grund- och gymnasieskolan utveckla dels sitt kritiska tänkande ur olika perspektiv, dels sina förmågor att värdera källor kritiskt. Vad kan man då som lärare göra för att stötta en sådan utveckling? Författarna diskuterar ett antal olika perspektiv på hur man som lärare kan tänka kring och arbeta med källkritik tillsammans med eleverna.Läs merBoken inleds med en teoretisk bakgrund till, och en principiell diskussion kring, kritiskt tänkande. Här tas bland annat psykologiska och filosofiska perspektiv på källkritik upp. Därefter följer konkreta undervisningsexempel och tips på hur man kan arbeta med källkritik i både grund- och gymnasieskolan.Om författarnaAnna Rosenqvist arbetar som förstelärare vid Stenungsunds Montessoriskola. Hon har en magisterexamen i utbildningsledarskap och ligger bakom ämnet BRUS (Bedöm Reflektera Utvärdera Skatta) vars syfte är att öka elevernas förståelse för vikten av både analog och digital källkritik.Stefan Ekecrantz är docent i pedagogik och lektor i högskolepedagogik vid Stockholms universitet, där han bland annat forskar om studenters kritiska tänkande. Han är även fil. dr i historia och har undervisat i källkritik på olika nivåer på högskolan.

När krigsherrarna skrivit historia har fredsvännerna skrivit fiktion. Det gäller inte minst de författare som varit engagerade i den feministiska grenen av den moderna västerländska freds­rörelsen – en rörelse vars organisering och etablering ­sammanfaller med intensifieringen av den europeiska imperialismen. Hur dessa olika och konfliktfyllda kontexter samverkar i skildringar av fred i svenskspråkig skönlitteratur under 1900-talets första decennier är utgångspunkt för avhandlingen Fredstematikens kritiska potential. Feminism, militarism och kolonialism hos Frida Stéenhoff, Elin Wägner och Hagar Olsson. Maria Mårsell lyfter fram de nämnda författarna som några av sin tids mest betydelsefulla svenskspråkiga röster för fredssaken och visar hur de inte bara förhöll sig till, utan även var med om att skapa en feministisk ­tanketradition om fred.

Behovet av radikal samhällsanalys och ideologikritik har sällan varit större än nu, drygt femtio år efter att tidskriften Häften för kritiska studier först såg dagens ljus.

I boken diskuteras, i tidskriftens anda, aktuella trender i vår tids kapitalism. Är USA-imperialismen nere för räkning? Innebär den digitala plattformsekonomin en fjärde industriell revolution? Varför kan traditionell nationalekonomi inte förklara samhällsekonomins omvandling? Hur ska man analysera nyliberaliseringen av europeisk socialdemokrati? Och hur har feminismen utvecklats?

Elva författare i tio kritiska studier söker svar och ger sin syn på utvecklingen: Lennart Erixon, Ante Farm, Göran Fredriksson Humlesjö, Anders Gullberg, Jan Otto Andersson, Yvonne Hirdman, Gabrielle Meagher, Lars Pålsson Syll, Magnus Ryner, Marta Szebehely och Stefan de Vylder. 

Fyra av dessa är även redaktörer till boken: Lennart Erixon, Ante Farm, Göran Fredriksson Humlesjö och Anders Gullberg. Som redaktör medverkar också Lars Ekdahl. 

Samhällsvetenskapen gör samtiden begriplig. Genom att kritiskt granska politik, ekonomi, kommunikation och organisation ger den djupare förståelse för det moderna samhällets förtjänster och problem. Dock bara om den utförs väl, och på allvar tillåts skärskåda gängse föreställningar och företeelser. Under fem övergripande rubriker: Kritisk, Kvalitativ, Konsekvensneutral, Krävande och Konstruktiv, vilka beskriver fem centrala egenskaper hos en samhällsnyttig samhällsvetenskap, analyseras i denna bok samhällsvetenskapens essens och prövas dess förmågor. Boken är utmanande och tankeväckande och bör läsas av yrkesverksamma samhällsvetare på jakt efter inspiration till självreflektion, studenter och forskare inom andra ämnesområden som söker djupare kunskap om samhällsvetenskapens särart. Läsare med personliga intressen av att bättre förstå samtidens centrala prövningar kan kanske med hjälp av bokens samhällsvetenskapliga angreppssätt finna lösningar.

Olof Hallonsten är docent i sociologi och verksam som forskare och lärare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Hans specialområden är vetenskapssociologi och organisationssociologi, och han är författare till flera böcker och artiklar om vetenskapen och dess samhällsroll.