Visar resultat för..."Martin går"

Få saker sprider samma välbefinnande som doften och smaken av nygräddat bröd. Är det dessutom du som har bakat brödet själv så känner du garanterat dubbel tillfredsställelse. I Bröd, bröd, bröd ger Martin Johansson dig alla recept, råd och genvägar du behöver för att baka ett makalöst gott bröd i din hemmaugn. Martin Johansson är sällsynt bra på att förklara hur du ska göra för att lyckas med bakningen. Recepten är tydliga, enkla och smart skrivna så att alla kan förstå. Och varje recept visar hur man ska göra om man bakar för hand eller med degblandare. De omkring hundra recepten är varierade – här finns alltifrån scones, rostbröd och gotlandslimpa till knäckebröd, vörtlimpa, baguetter och den optimala pizzadegen. Alla de klassiska bröden är med, men också några ovanliga och spännande. Och för att förgylla tillvaron lite extra är också de bästa sötebröden med. Många av matbröden är helt knådfria och långjästa. Den långa jästiden ger på ett okomplicerat sätt ett bröd med fantastisk konsistens och smak. Men här finns förstås också många bröd som är mer konventionella och som är ätfärdiga på någon timme. Bröd, bröd, bröd är full av fantastiska foton som visar de färdiga resultaten – även som uppskurna, så att man kan se de olika brödens inkråm. Och som ett extra plus har boken dessutom en stor mängd instruktiva steg för steg-illustrationer. Det är en bakbok som fungerar, som avdramatiserar bakningen och som ger inspiration och mod att testa och improvisera. Det är helt enkelt boken för alla hemmabagare. Så fram med bunke och mjöl och njut av hantverket, dofterna och smakerna!

När Jack vaknar på morgonen tänker han att det här ska bli den bästa dagen någonsin! Det är nämligen dags för Tanto-cupen, en stor innebandyturnering med lag från hela Sverige, och Jack och hans kompisar har sett fram emot den i flera veckor. Men vi får inte glömma att Jack inte är någon vanlig 11-åring. När han ska äta frukost är plötsligt halva hans pekfinger borta?! Vad är det som händer? Håller han på att bli osynlig? Vilka magiska krafter ligger bakom detta? Det blir ingen innebandyturnering för Jack, i stället packar hela familjen ihop sig och ger sig ut till vikingaön Birka. Kanske kan de finna svaret på gåtan där?

Vargar på T-centralen är första delen i den nya serien Jacks öde. Det blir ett spännande och läskigt äventyr där hela familjen, tillsammans med den tjuriga vätten Rurik, får ge sig i kast med urgammal och livsfarlig magi från Vikingatiden!

Böckerna om Jack är perfekta att läsa själv med korta kapitel, högt tempo och cliffhangers som gör att man bara måste läsa vidare! Anna Sandlers bilder ger liv åt fantastiska väsen och spännande miljöer.

Visste du att Harald Hårfager hade 24 söner och en isbjörnsunge? Att Grönland fick sitt namn för att lura dit folk? Eller att det norska landskapet Tröndelagen en gång hade en hund som hövding? Det har skrivits hundratals faktaböcker om vikingar. De saknar ofta bilder, har pytteliten text och långtråkigt innehåll. Därför har Martin Aas skapat motsatsen - en lättläst och rolig faktabok, proppfull med bilder, som bara handlar om de bästa och mest händelserika delarna av vikingatiden.

Följ med vikingarna ut på farliga resor runt om i världen, läs om stora slag och möt mäktiga personer som Harald Blåtand, vars namn du kanske känner igen? Vikingatiden kallas "Skandinaviens bidrag till världshistorien" och i den här boken får du uppleva denna spännande period genom Martin Aas fängslande och humoristiskt tecknade serier.  

MARTIN AAS har arbetat som illustratör, journalist, filmare och animatör innan han debuterade som författare år 2018. Allt om vikingatiden kom ut i Norge 2022 och nominerades till Bragepriset i kategorin "Bästa faktabok för unga läsare".

»Schibbyes och Perssons bok är rent enastående.« Aftonbladet

»En riktig bladvändare.« Göteborgs-Posten

NY UPPLAGA 2019! Inklusive ett uppdaterat kapitel om Johans och Martins väg tillbaka till ett vanligt liv, deras kamp för de fängslade journalistkollegorna och hur de genom nya projekt fortsätter att rapportera från världens mest plågade platser.

JOHAN & MARTIN: »Den här boken skulle inte ha funnits om inte allt gått snett. Natten till den 28 juni satte vi allt på spel när vi i skydd av mörkret korsade gränsen mellan Somalia och Etiopien. Vi ville undersöka hur den hänsynslösa jakten på olja drabbade befolkningen i den stängda Ogadenregionen. Vi ville nå bortom flyktingberättelserna och larmrapporterna, och med våra egna ögon ta reda på sanningen.

Fem dygn senare låg vi skjutna och blodiga i öknen.

Efter en Kafkaartad rättegång dömdes vi till elva års fängelse för terroristbrott. Och vi var långt ifrån ensamma. I fängelset satt journalister och politiker som dömts på löpande band för att det inte gått i diktaturens ledband. Vår skildring av olja förvandlades till en historia om bläck. Vardagen blev en kamp för överlevnad i det ökända Kalityfängelset. På ett cementgolv bakom korrugerad plåt i en värld av dödliga sjukdomar, misshandel och förtryck skapade vi en vardag med hjälp av stenhårda rutiner. Fråntagna våra skosnören och vår yttrandefrihet försökte vi bevara det mest värdefulla man har.

Friheten att själv bestämma vem man är.«

»Allt annat än att 438 dagar blir en svensk reportageklassiker är otänkbart.« Expressen

Inledning

Stadsvandringar 20 är den andra nyutgåvan av Stadsmuseets, Medeltidsmuseets och Stockholmia forskning och förlags periodiska och gemensamma skrift. Liksom i Stadsvandringar 19, den närmaste föregångaren från 2022, har alla deltagande författare skrivit utifrån sitt verksamhetsområde och om det som ligger dem varmt om hjärtat. Det medför att artiklarna är djupgående och inte sällan formulerade med patos, men också att de speglar den bredd som finns hos ett museum. I tid rör de sig mellan medeltid och nutid, i rum från Järvafältet i norr till Rågsved i söder. Även metodiskt skiljer de sig åt. Vissa skribenter dyker långt ner i de museala samlingarna, andra rör sig utanför deras lokaler för att med intervjuer, fotografier eller på andra sätt dokumentera stadens händelser, miljöer och medborgare.                      

Bokens innehåll skulle kunna sammanfattas med den för museiverksamheter ofta vedertagna men kanske lite gammaldags formulerade devisen samla, vårda, visa . Denna är dock missvisande ur åtminstone ett perspektiv. Den betonar inte museers kunskapsuppbyggande funktion. Det är numera lagstadgat att museer ska bedriva forskning vilket också görs på Stadsmuseet i samarbete med flera akademiska institutioner men kunskap kan byggas på flera sätt och ibland är rågången mellan dem svår att urskilja. Bokens artiklar har krävt ett omfattande kunnande för att kunna skrivas, om än detta sedan baserats på att gräva i samlingarna, eget dokumenterande eller på en lång personlig erfarenhet. Ofta handlar det om kombinationer av de olika faktorerna.

David Dahlbecks artikel Källaren Hamburg och den sista supen inleder boken. Med utgångspunkt från det skåp som finns att beskåda i Stadsmuseets nuvarande källarstuga en gång i tiden också den en krog reder han ut vad vi kan veta om vissa händelser som vi i dag ser som makabra. Möbeln ifråga tillhörde en gång källaren Hamburg där de dödsdömda på väg mot galgbacken fick stanna för en sista sup. På glaset ska sedan den dömdes namn ha ristats in, varpå det ställdes undan i skåpet.

Lasse Johansson, mer känd som Lasse Lucidor eller Lucidor den olycklige, var inte dödsdömd men gick inte desto mindre också han ett dramatiskt slut till mötes. Annika Sandén, författare till en nyligen utkommen biografi över 1600-talspoeten, tar I Lucidors fotspår med oss till olika platser i det seklets Stockholm. Med utgångspunkt från två avgörande händelser i poetens levnad ger hon såväl en bild av honom som av hur livet i Stockholm kunde te sig under århundrandets andra hälft.

Ungefär trehundra år senare, i Rågsved, en stadsdel som inte fanns på Lucidors tid, inledde en annan mycket välkänd poet och sångare sin karriär. Joakim Thåström, förgrundsfigur i bland annat Ebba Grön, var en av medlemmarna i kulturföreningen Oasen vars bakgrund och tillkomst skildras i Bo Larssons artikel "Oasen mot asen" En kulturförening i arkivet. I början av år 2022 fick Stadsmuseet i gåva handlingar och dokument som bevarats från föreningens aktiva tid. De, tillsammans en längre intervju med deras givare, ligger till grund för skildringen.

Med en vid definition på vad samtid är, kan artikeln om Oasen räknas till Stadsmuseets samtidsdokumenterande verksamhet. Dit hör också Johan Stigholts och Minja Hjorths bidrag. I artikeln Bakom kulisserna Stadshusets hundraårsjubileum och kökets arbetare skildrar Johan Stigholt i både bild och text jubileet efter att under en cirka fjorton timmar lång arbetsdag följt och dokumenterat såväl köks- som serveringspersonalens verksamhet. Därigenom ansluter han också till utställningen Vi som byggde Stadshuset som visades på Stadsmuseet under 2023. Liksom den berättar Johans fotografier och text om det oumbärliga arbete som sker just bakom kulisserna .

Minja Hjorth utgår i "Finskan är som en nyckel in till mig själv" - Stockholm och Sveriges nationella minoriteter från ett flerårigt projekt som Stadsmuseet drivit i syfte att bygga kunskap om och synliggöra minoriteternas historia och verksamhet i huvudstaden. I artikeln diskuteras såväl judars, romers, samers, sverigefinnars och tornedalingars historiska bakgrunder som vissa erfarenheter som delas av dem alla. Hit hör bland annat betydelsen av rötter och arv liksom högtider, symboliska föremål och konsekvenserna av att få sitt språk alltför ofta undanträngt.

Termen samtidsdokumentation var inte påkommen när Lennart af Petersens, Stadsmuseets legendariske fotograf, var verksam. Han är kanske mest känd för sina exteriöra och interiöra återgivanden av en innerstad i pågående förändring, men som Katinka Bergvall visar i "En stad är ju i alla fall gjord för människor" - Lennart af Petersens som porträttfotograf var han angelägen om att också skildra de människor som bodde och levde i kvarteren och husen. I ett urval fotografier får vi möta såväl hantverkare och butiksföreståndare som kafégäster och barn som leker på bakgårdarna.

Också Erik Tryggelin var (amatör-)fotograf och det är som sådan han är mest omskriven. Det är dock inte hans fotografier som Frida Granat lyfter fram i sin artikel utan det yrke som han utbildade sig till och även for till Paris för att studera. I Stockholmskonstnären Erik Tryggelin följer hon hans liv och artistiska utveckling tätt, bland annat med hjälp av sparade dagböcker. På Stadsmuseet finns framför allt Tryggelins skissböcker från det tidiga 1900-talet bevarade, teckningar som likt fotografier fångar stadens invånare i flykten. Det är också främst som Stockholmsskildrare han tycks ha uppfattats av samtida kritiker, bland annat med ord som kulturhistoria och pålitliga tidsdokument .                      

Bokens tredje artikel om en fotograf är kollektivt författad av Hille Lehti, Maria von Schéele och Ulrika Björkert. I Wilhelm Lundbergs samling - en porträttfotograf i 1860-talets Stockholm tar de sin utgångspunkt i en kollektion glasnegativ som skänktes till Stadsmuseet på 1960-talet. De beskriver såväl Wilhelm Lundbergs levnad som hans kundkrets och hur den dåtida tekniken inte bara krävde viss utrustning och miljö utan också avspeglade sig i de färdiga bilderna. På 1860-talet var fotografikonsten och fotografyrket relativt nya, men slående är hur varierad kundkretsen ändå var. Bland de avporträtterade finns representanter från främst medel- men också från över- och arbetarklass.                      

Wilhelm Lundbergs ateljé var belägen i Gamla stan. Där utspelar sig också följande två artiklar, varav den första, Anna Bergmans Hemliga gångar, grändöverbyggnader och utbyggda källarrum - myter och trångboddhet i Gamla stan, berättar om stadsdelens säregna bebyggelse och om föreställningar förknippade med den. Hur var det egentligen med munkarnas underjordiska tunnlar och benknotorna som sägs ha hittats i dem? Finns det någon sanning i sägnen, eller ska man leta dess upphov i mer prosaiska men ändå ganska remarkabla förhållanden?                      

Om Anna Bergman diskuterar fantasins förhållande till verkligheten, tar Gudrun Wessnert istället hjälp av den i sina stadsvandringar för barn. I artikeln Familjer, fabeldjur och fanskap - om barnvandringar i Gamla stan för Medeltidsmuseet och Stadsmuseet, berättar hon om hur historien kan levandegöras för våra minsta, bland annat med hjälp av råttfamiljen Ratzberger som hemlös letar bostad bland gator och gränder. Detaljer, humor och föreställningsförmåga blir viktiga beståndsdelar i en historisk berättelse där barnen själva är medaktörer.                      

Petra Nygårds bidrag Att låna en röst - Stadsmuseets uppteckningar och det gamla Stockholm berör också livet på huvudstadens gator. Men i hennes artikel handlar det inte om fabeldjur, utan om högst mänskliga minnen och erfarenheter från 1800-talets andra hälft och 1900-talets två första decennier. Under 1940-talet intervjuades ett flertal äldre stockholmare om sin levnadshistoria, ett projekt som sedermera har kallats Stockholms folkminnen och som omfattar fem hyllmeter eller cirka tvåtusen uppteckningar. Med väl valda exempel redogör Petra Nygård för såväl samlingens innehåll som för tankarna bakom projektet och hur det under tidens gång har administrerats och arkiverats efter skiftande principer.                      

Också Nina Sandberg gör en djupdykning i Stadsmuseets gömmor, men denna gång i de arkeologiska samlingarna. I artikeln Kymlinge 169 - gravfält och kanske kultplats berättar hon om några märkliga föremål, hittade på Järvafältet vid mitten av 1970-talet. Vad dessa så kallade amulettringar hade för funktion är okänt, men tydligt är att de inte var avsedda att bäras av människor utan hade en starkt sakral och rituell laddning.                       

Emmy Kauppinen tar även hon med oss till en arkeologisk utgrävning, denna gång till Helgeandsholmen, eller som den också kallades, Riksgropen . Grävningen ägde rum mellan 1978 och 1980 och var fram till det nutida omdanandet av Slussen Sveriges största stadsarkeologiska undersökning. I Jakten på den arkeologiska dokumentationen från Helgeandsutgrävningen - att förstå en utgrävning fyrtio år senare ställer Emmy den viktiga frågan hur vi egentligen kan tolka det skriftliga material som de grävande arkeologerna själva lämnade efter sig.                      

Riksgropen blev efter utgrävningen platsen för Medeltidsmuseet, som i skrivande stund är stängt för flyttning till Stortorget i Gamla stan. I Museet under jorden - Medeltidsmuseet under fyra decennier berättar Tina Rodhe och Gudrun Wessnert om dess långa historia på platsen och om dess breda verksamhetsområde. Förutom permanenta och tillfälliga utställningar fanns här allt från barnvisningar till vetenskapliga samarbeten med universitet och andra medeltidsmuseer. Inte minst fanns och finns här också autentiska lämningar som Gustav Vasas mur och kyrkogårdsmuren med tillhörande skelett.

Stockholms stads museisamlingar förvarar huvudsakligen i Frihamnen, ett nu allt mer eftertraktat område på grund av stora och relativt billiga lokaler. Men länge låg det både geografiskt och mentalt i Stockholms utkant, vilket medförde att såväl ljusskygga som publikdragande händelser utspelades där. Om detta och mer därtill berättar Johanna Karlsson i Från pastorala mord till klubb- och kulturscener - Lindarängen under 200 år.                      

I artikeln Systrarna Rossanders gåva - Stadsmuseet och forskningen om Stockholms äldre bebyggelse reder Kajsa Rosenblad ut varför Stadsmuseet varje år kan dela ut betydande summor till forskare intresserade av stadens miljöer. Orsaken är inte enbart en fråga om kulturintresse och filantropi; där ryms också en spännande historia om en familj vars medlemmar gick skiftande öden till mötes. Tack vare två av dem har museet sedan ett halvt sekel tillbaka kunnat stötta närmare hundra ansökningar med sammanlagt fyra miljoner kronor.                      

I Stockholm är den maritima miljön betydelsefull, och ett av dess mest utmärkande inslag sedan länge ligger fast förankrat vid Skeppsholmen. I "Vacker och vit i linjerna" - om fullriggaren af Chapman berättar Hedvig Schönbäck om fartygets historia och hur det har förvaltats genom tiderna. Efter att ha gjort sin sista resa 1937, hotades af Chapman vid slutet av andra världskriget av skrotning. I sammanhanget betydelsefulla personer hade dock andra tankar, och i april 1949 kunde staden se ett nytt och numera klassiskt vandrarhem invigas.                     

Annika Jägerholms bidrag "I det att du badar du fröjdar ditt sinne" - om badets historia och stockholmska badhus i Stadsmuseets samlingar har liksom föregående text kopplingar till vatten. Men nu gäller det inte seglatser eller tillfälliga vistelser, utan hälsa och rekreation. Som rubriken säger får vi här en kulturhistorisk berättelse om hur ett av våra mänskliga behov löstes innan välfärdsstaten växte fram med bättre bostadsförhållanden och indraget vatten.                      

I Några förlorade arkitekturpärlor, bokens sista kapitel, avrundas framställningen med en beskrivning av några sedan länge försvunna Stockholmsbyggnader. Arkitekturhistorikern Martin Rörby lyfter fram ett antal personliga favoriter, och diskuterar såväl deras tillkomsthistoria som deras ofta särpräglade utformning. Byggnaderna existerar inte längre, men minnet av dem bevaras i olika källor och arkiv, inte minst i Stadsmuseets omfattande fotografiska samlingar.  

En periodisk skrift som Stadsvandringar kräver ett betydande arbete för att komma till stånd. Först och främst från de medverkande författarna, men också från de personer som likt Stadshusets kökspersonal arbetar bakom kulisserna . Här är inte plats att nämna namn, men såväl den kommitté som varit tillsatt för boken som museets fotopersonal har varit mycket behjälplig. Externt anlitade korrekturläsare och formgivare har svarat för bokens enhetlighet i detaljer respektive dess vackra utseende medan undertecknad har haft uppgiften att vara dess redaktör.  

Bo Larsson  

Ett spännande äventyr som också är en faktabok om vikingar! Författaren Martin Widmark och arkeologen och illustratören Mats Vänehem tar oss med till vikingatidens Uppåkra, som för tusen år sedan var Nordens centrum för makt och handel. Vännerna Halvdan och Meia ställs inför ett svårt val när de träffar på två trälar och efter en farofylld flykt till Lund hamnar de mitt i ett bråk mellan kung Tveskägg och hans farbror. Julen 2018 kommer böckerna om Halvdan och Meia som film med Peter Haber i huvudrollen och det blir även ett brädspel. Vikingaspelet är ett världsomfattande och spännande familjeäventyr, där du och din familj även lär er mer om vikingatiden.

Trots att Halvdan och Meia kommer från rivaliserande byar och tror på olika gudar så är de bästa vänner. När de anländer till Uppåkra tillsammans med smeden Björn beger de sig iväg på egen hand för att offra i templet, där de träffar på en mystisk völva. Snart går det upp för Halvdan och Meia att Uppåkra håller på att förändras. Flera gårdar i trakten har bränts ned och templet ska rivas. När Halvdan och Meia träffar på två trälpojkar kastas de också in i ett spännande äventyr. För att rädda bröderna undan ett hemskt öde ger de sig ut på en farofylld flykt till den kristna staden Lund, där de snubblar rakt in i ett bråk mellan kung Tveskägg och hans farbror som ser ut att ställa till det ordentligt för dem allihop.

Halvdan och Meia – Bland gudar och trälar är både en spännande berättelse och en faktabok av Martin Widmark med livfulla illustrationer av arkeologen och vikingaexperten Mats Vänehem. Mötet med kristendomen och influenser från resten av Europa gör vikingatiden till en dynamisk och spännande del av vår historia som är högst aktuell idag. Lär dig om vikingarnas vardagsliv, makthavare och gudar. Följ med in i Uppåkras hantverkskvarter och gårdar, till tempelområdet och vidare till den nya staden Lund, där husen är stora och fina och en ny kyrka håller på att byggas.

Om Uppåkra

I tusen år var Uppåkra i Skåne Nordens största stad. Från romartiden till vikingatiden var det en central plats för handel, härskare och gudar. Men när vikingarnas kungar kristnades och staden Lund byggdes övergav människorna Uppåkra. Staden föll i glömska ända tills man i vår tid återupptäckte platsen. På senare år har arkeologer hittat tiotusentals historiska föremål på platsen och nu kan du även uppleva fornlämningen på plats på Uppåkra Arkeologiska Centrum. Följ dem på Facebook för mer info: https://www.facebook.com/uppakra.

Om serien

Det finns tio böcker om vännerna Halvdan och Meia. Tillsammans råkar de ut för spännande äventyr där deras lojalitet, mod och påhittighet ställs på prov gång på gång. Upplev hur livet i Norden var på vikingatiden och följ med Halvdan och Meia ut i världen, från sagornas Island till den mäktiga staden Miklagård.

Ett liv består av i genomsnitt 30 295 dagar. De allra flesta av dem är vardagar. Likväl lever vi människor för helgerna.

I sin nya bok berättar Petter Stordalen om vad som har gjort honom till en av Nordens mest framgångsrika entreprenörer och företagsledare. Han är övertygad om att livets mening inte är det som händer i helgen, utan det som sker i vardagen. Det är måndagen som är dagen för att skapa, förändra och bygga drömmar.

Med hjälp av egna erfarenheter och aktuell forskning ger Petter Stordalen dig sina tio bästa tips för att lyckas i vardagen. Vad är hemligheten bakom succén? Varför lönar det sig att vara naiv? Hur får du turen att hitta just dig? Och hur kan du sova dig till att bli multimiljonär?

Säkerhetspolitiskt har EU fått en allt större betydelse och unionen spelar en avgörande roll för produktivitet, tekniska framsteg och jobbskapande. För den fragmenterade globala handelspolitiken framstår den inre marknaden som en räddning samtidigt som unionens ambitiösa reglering riskerar att påverka europeiska företags konkurrenskraft negativt. Såväl den geopolitiska världsordningen som högerpopulistiska framgångar ökar trycket på Europas demokratier, rättsstatsprincip och liberala värden. I denna utgåva av Europaperspektiv sätter vi sökarljuset på vikten av sammanhållning och slagkraft i EU för att möta de geopolitiska utmaningarna.

Ett antal centrala frågor diskuteras: Hur kan samsyn uppnås om verkställandet av den militära upprustningen i Europa och om säkerheten i dess närområde? Kan EU verka slagkraftigt för att rättsstaten upprätthålls i medlemsländerna? Kan en gemensam kapitalförsörjning och en mer sammanhållen företagsbeskattning öka unionens ekonomiska slagkraft?   

I denna bok sätts de nordiska domarnas uppgift att kritiskt granska lagars förenlighet med konstitutionella normer in i sitt historiska sammanhang. Med hjälp av en komparativ rättshistorisk metod analyseras domstolarnas förhållande till de andra båda statsmakterna och grundlagarnas förhållande till lagar och andra typer av normer. Analysen tar sin utgångspunkt i de konstitutionella förändringar som ägde rum i Norden år 1809, 1814 och 1849.

Domarnas uppgift att granska att lagar och andra föreskrifter stämmer med konstitutionella normer sammanfattas under begreppet konstitutionellt kritiskt dömande. I fokus står hur domarnas attityder till denna uppgift har förändrats under de senaste två århundradena.

De argument som nu stödjer ett konstitutionellt kritiskt dömande har förts fram i den rättsliga diskussionen i alla de nordiska länderna sedan tidigt 1800-tal. Argumentens genomslag har dock varierat stort mellan de olika länderna och mellan olika tidsperioder. När nu konsti­tutionella normer inte tolkas bara av den nationella lagstiftaren utan även av internationella organ, har domarna kommit i en ny position: Det är i domstolarna som de konstitutionella normerna förverkligas och ges sitt konkreta innehåll.

Åren runt 1990 omvandlades den svenska offentliga förvaltningen på ett genomgripande sätt. "Marknaden" skulle nu ta över verksamheter som tidigare i huvudsak varit samhällets ansvar. 

I Grå reformer och gröna omställningar samlas historiker och samhällsvetare för att förklara den omfattande reformrörelsen under dessa dramatiska år. 

Författarna menar att syftet med förändringarna många gånger var att lösa sektorsspecifika problem och att de var grå i den meningen att de inte primärt var politiskt-ideologiskt motiverade eller drevs fram av politiska aktörer. 

Forskarnas fallstudier av sektorer och omregleringar belyser processer förknippade med bland annat bostadslånesektorn, elkraften, järnvägen och miljöstyrningen. Ambitionen är att fånga det förtätade händelse- förloppet kring decennieskiftet 1990 och relatera det till dagens återuppväckta intresse för en mer aktiv statlig politik i frågor som beredskap, energi, klimat och bostadsbyggande 

För hundra år sedan lyckades arbetarrörelsen och kvinnorörelsen driva igenom sina krav på allmän rösträtt i Sverige. I första världskrigets slutskede gav högern -- skrämda av revolutionära krafter i Ryssland och Västeuropa -- till slut upp sitt motstånd mot demokratiseringen och 1921 hölls det första valet med så kallad allmän och lika rösträtt.  

Men hur omfattande var den rösträtt som infördes 1918--1921? I denna bok tecknas rösträttens historia i Sverige efter den allmänna rösträttens införande. Det visar sig här att rätten att rösta under 1900-talet inte alls omfattat alla befolkningsgrupper.  

Fattiga, gamla och konkursdrabbade har tidvis exkluderats, värnpliktsvägrare, fångar och omyndigförklarade likaså. Åldersgränserna har varierat, liksom relationen mellan rösträtten och det svenska medborgarskapet. Dessutom har reglerna för hur röstningen rent praktiskt ska gå till gjort det svårt för vissa grupper, bland annat renskötande samer, att utnyttja sin rätt.  

Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921 handlar om rösträttens föränderliga gränser och ställer frågor om demokratins räckvidd -- i det förflutna och i vår samtid.  

Redaktörer: Annika Berg, idéhistoriker vid Stockholms universitet, och Martin Ericsson, historiker vid Lunds universitet. Medverkande författare: Anders Ahlbäck, Jonathan Josefsson, Mattias Lindgren, Julia Nordblad, Bengt Sandin, Fia Sundevall.

Trådbundet kartonnageband med klotrygg.

Dimmor & Borgar - Rollspelet är ett svenskt bordsrollspel av den gamla skolan som utspelar sig i en lågmäld och nordiskt-inspirerad lågfantasyvärld. En värld med få hjältar men stora utmaningar. Regelmotorn är en förenklad och en självständig bearbetning av reglerna i världens mest kända rollspel. Passar både nybörjare och mer erfarna rollspelare.

Boken innehåller allt som behövs för 3-5 personer som vill spela ett äventyr under några timmar. Möjligheterna att variera och skapa nya berättelser är oändliga.

Äventyret väntar runt hörnet!

Fram med tärningarna och samla vännerna för en helkväll i en fantastisk värld - där ni spelar huvudrollerna!

Dimmor & Borgar - rollspelet fick silver för "Bästa rollspel" i Fenix Awards 2024 och produceras av Sagoskog Spelproduktion samt ges ut av indieförlaget Vildhallon.