Visar resultat för..."Resande"

Det är speciellt med falska kastanjer. Just de träden följer inte naturens vanliga ordning. Om de får feeling kan de börja blomma mitt i vintern. Kastanjeträden gömmer sina silkeslena frön inuti taggiga kapslar. Alla andra frön är designade så att de lätt kan sprida sig med vinden, havet eller djuren för att kunna växa upp på nya platser. Men inte de falska kastanjerna. De måste plockas upp av en hand, stoppas i en ficka och färdas vidare så. Det är barnen som sprider de falska kastanjerna.

Och det var precis så Gertrud hamnade i Paris.

Unge Albin drömmer om ett Hemingwayskt myllrande liv i Paris, men han hänger mest olyckligt ensam i Luxembourgträdgården, läsandes bok efter bok efter bok.

Gertruds plan är att hon bara ska sitta framför sitt lilla kastanjeträd i Sörmland, dricka te, skälla på postbilen och läsa böcker tills hon faller död ner. Högst oväntat, inte minst för henne själv, ändrar hon på alla sina planer när Albin kallar på henne från Paris.

Parisaren Didier säljer gamla böcker, i uråldriga gröna bokskåp vid den tusenåriga floden Seine och själv är han verkligen inte purung heller. Hans enda höga nöje är att skissa på sitt väntande gravkapell med inbyggda bokhyllor.

Så här hade allt kunnat fortsätta. Om det inte vore för den där unga kvinnan i Luxembourgträdgården som Albin sitter och tittar på. Hon läser nämligen precis samma bok som honom. När hon lyfter sig och börjar promenera ut från parken, gör Albin detsamma. Av ren nyfikenhet vill han bara se vart hon är på väg. Detta tar honom till sex medeltida gobelänger, som handlar om våra sex sinnen. Känseln, doften, smaken, synen, hörseln och vårt sjätte sinne – att våga älska.

Kastanjekvartetten är en historia om fyra borttappade människor. Som blir upphittade av varandra. Och samtidigt som Paris alla kastanjeträd exploderar i blomning tvingas våra fyra vänner att möta alla sina sex sinnen. Vare sig de vill eller ej.

De enda historiska källor som finns tillgängliga om romer och resande i Sverige är äldre texter som nästan uteslutande är skrivna utifrån majoritetssamhällets synvinkel. Källorna är ofta ensidiga, fyllda av fördomar och missuppfattningar och innehållet kan uppfattas som smärtsamt och sårande. För att kunna skriva om romsk och svensk historia kan dessa dokument ändå innehålla viktig och användbar information.

I Ett lapptäcke av källor undersöker Lotta Fernstål och Charlotte Hyltén-Cavallius äldre samlingar och sätter fokus på insamlarna. De granskar kritiskt materialens tillkomst och användandet av dem, och belyser därmed den kulturarvsproduktion som samlingarna är en del av. Författarna lyfter även fram nytt, tidigare förbigånget källmaterial i vilka romer och resande själva berättar om sina liv och livsvillkor detta i dialog med insamlarna vid arkiven i en inspelning från 1950-talets Småland och i två nedtecknade levnadsberättelser.

Författarna gör närläsningar och kontextualiserande studier av arkivmaterial vid bland annat Institutet för språk och folkminnen och Nordiska museet samt i viss mån föremål ur museisamlingar. Arbetet är teoretiskt förankrat i forskningsfälten Romani studies, kritiska kulturarvsstudier, arkivstudier och folkloristik med inriktning mot frågor om kunskapsproduktion och insamling.

Ny utgåva!

Den franska adelsflickan Isa är i hemlighet passagerare ombord på en fransk fregatt i Karibiska havet, när hon räddar den unge matrosen Hoels liv och inleder ett förhållande med honom. Efter en rad dramatiska händelser och en sejour i England och Frankrike fortsätter Isa och hennes färdkamrater Hoel och Mary sin resa ombord på slavskeppet Marie-Caroline. Första anhalten är handelsstationen i Juda i Dahomey, där en last av 340 slavar väntar. Sedan går den ödesdigra färden vidare mot den franska kolonin Saint-Domingue i Västindien.

Den franske serieskaparen François Bourgeon (f. 1945) var en av de första som gjorde en episk serieberättelse över flera album. Hans detaljrika teckningar och konstfulla färgläggning står i en klass för sig och detsamma gäller det tidstrogna språket. Den omsorgsfulla researchen, den realistiska tecknarstilen och de osminkade skildringarna av grymheter, sexualitet och sinnlighet, bidrog till att göra Resande med vinden stilbildande för det som skulle komma att kallas "serier för vuxna". Den kompletta samlingen av Resande med vinden innehåller de fem första albumen från 1980-1984, i ny översättning av Björn Wahlberg. Berättelsen fortsätter i ytterligare två samlingsvolymer, Flickan från Kajmanträdet och Körsbärens blod (svensk utgåva hösten 2024).

"De flesta hotell är snabbt glömda. Men ett och annat sätter avtryck av skilda skäl, blir minnesvärda. Det kan röra sig om charm eller historia. Det kan handla om lyx eller bedagad atmosfär, om att etablissemanget har beskrivits litterärt av en eller annan författare som vistats där. Men till syvende och sist handlar det om hur man som gäst blir behandlad, om man känner sig hemmastadd och respekterad. Det gör man inte alltid som ung, men ju äldre man blir desto mer förväntar man sig det. Man blir mer kräsen och bekväm med åren. Man vill bli hyggligt bemött. Man reser inte bort. Man vill komma hem till ett skyddat bo i förskingringen." Johan Werkmäster

Författaren Johan Werkmäster - flitig resenär och reseskildrare - berättar om hotell han besökt i olika delar av världen. Han rör sig gärna i Frankrike, Spanien och Polen men också i Tyskland, Grekland och ytterligare ett antal länder.

Hotellen har ofta en händelserik historia. Hôtel Chevillon i Grez-sur-Loing  var ett favorittillhåll för nordiska konstnärer vid förra sekelskiftet. På ett pensionat i franska Centralmassivet bodde den lungsjuke Albert Camus när han skrev boken Pesten. Hotel Europa i Belfast kallades på 1970-talet för världens mest bombade hotell. Michael Jackson anlände i privatjet till Warszawa i akt och mening att köpa Hotel Bristol. På Albergo Campo Imperatore i Italien hölls Mussolini gömd innan han fritogs av tyska fallskärmssoldater.

När Coronapandemin förhindrade allt resande valde Johan Werkmäster att promenera runt i hemstaden och försöka betrakta den ur nya perspektiv. Berättelserna om världens hotell interfolieras av skildringar av dessa vandringar i Göteborg med omnejd.

Johan Werkmäster har tidigare publicerat bl.a. en biografi om författaren Pär Rådström, de populära böckerna om "en naken karl", samlade i Stora boken om En naken karl, och senast en minnesbok om sin syster, Anna och jag. Bland hans reseböcker märks Längs franska vägar, Strövtåg i franska landskap, Flanören - berättelser om resor och Lärkorna i L Aquila Abruzzo, Italiens hjärta.

Han var son till den berömde björnjägaren Llewellyn Lloyd - en excentrisk engelsman som slog sig ner i Sverige. Modern var en kvinna av folket. 

I denna lika äventyrliga som faktaspäckade skildring av en udda människas liv får vi följa Charles John Andersson genom ett liv än märkligare än den äventyrlige faderns. Mestadels utspelades hans liv i södra Afrika, särskilt ute i vildmarken där han samlade, upptäckte, jagade och var fullt upptagen av att överleva. Han balanserade på gränsen för vad en människa rent fysiskt, för att inte säga psykiskt, kan uthärda. 

Bilden av hans gärning har skiftat - zoologen, upptäcktsresanden, jägaren, insamlaren, handelsmannen - eller krigsherren, politikern, härjaren med geväret ständigt till hands för att nedlägga, och än oftare skadeskjuta, elefanter, lejon, noshörningar, bufflar, antiloper. Han kartlade delar av södra Afrika. Umgicks, krigade och handlade med urbefolkningen. Han hann gifta sig och få flera barn, men levde mest ensam. Han samlade växter, insekter, fåglar. Han skrev och utgav böcker. 

Han dog alldeles för tidigt och alltför illa medfaren. Han var en märklig person, en hjälte för sin tid, en Livingstone men inte lika framgångsrik. Han startade från noll och avled i ett slags nollpunkt. Boken är fint illustrerad. 

Peter Johansson är bosatt i Vänersborg och är museichef. Han har utgivit flera stora skildringar av svenskar som på 1800-talet hamnade i Afrika och vilka hade en märklig bakgrund i just Vänersborg. Boken är under filmatisering.

______"Peter Johansson som är verksam som museichef i Vänersborg bjuder på ännu en halsbrytande natur-, kultur och kolonialhistorisk biografi;"Uno Nilsson, BTJ. Helhetsbetyg: 4