Visar resultat för..."Slavar"

I boken Bibeltolkningens bakgator belyser Jesper Svartvik några av de mest skumma bakgatorna i bibletolkningens historia. Svartvik menar att vi har mycket att lära av denna historia, genom att titta på frågor som; Vilka bibeltexter åberopades av slavägarna i den amerikanska södern?

Hur motiverades att antisemitism var förenligt med kristen tro? Hur har de tolkat Bibeln som är negativt inställda till samkönade relationer? Vilka argument har använts i de många debatterna?

Jesper Svartvik visar på likheter och skillnader. Boken visar också på hur nutidens bibelforskare tolkat de bibeltexter som har åberopats i diskussionerna och ger en fördjupad kunskap om bibeltolkningens historia och hjälper dagens bibelläsare att tolka och tillämpa texterna.

Ny utgåva med nytt förord.

När Jonas Thorsons föräldrar en dag år 1707 får veta att deras son har sålts som slav på en auktion i Alger på den ökända Barbariska kusten i Medelhavet är det ett skakande besked. Men Thorson är inte ensam: under perioden 1650 1770 tillfångatogs ett tusental svenska sjömän som var sysselsatta i den viktiga importen av salt till Sverige. I Saltets pris berättar Joachim Östlund historien om dessa sjömän. Genom en omfattande analys av diplomatisk korrespondens, tidningsartiklar, sjömansvisor, kollektutlysningar, äventyrsberättelser och akademiska skrifter visar han hur sjömännens öden påverkade samhälle och kultur i Sverige.

Östlund studerar också konsulerna i Nordafrika, en yrkesgrupp som hade en avgörande roll för Sveriges kontakter med omvärlden. Konsulerna kunde friköpa svenska fångar och gjorde det samtidigt möjligt för svenska skeppare att ta del av det Osmanska rikets handel med afrikanska slavar. De svenska skeppens inblandning i denna slavhandel är tidigare helt outforskad. I centrum för boken står den lilla människans strävan att överleva i en tid präglad av kampen mellan imperier och globaliseringens konsekvenser.

"Har ni seglat på Afrika?"

"En gång, aldrig mer. Man tjänar bra om allt går väl, men eländet biter sig fast i själen."

Han menar slavhandeln, tänkte Abraham. Den visste han inte mycket om, bara att Amerika behövde arbetskraft och att Europa behövde socker och kaffe. Men han hade också hört att det fanns ett växande motstånd mot den sortens handel.

"Ge dig aldrig in i triangeln, Brink."

---

Abraham Brink föddes i Åmål 1763. Släkten var välbärgad och hörde till de inflytelserika i staden. Framtiden såg ljus ut för honom och universitetsstudier hägrade. Men så ändrades allt.

Vi får följa Abraham från barndomen och vidare genom livet. Han valde inte den lättaste vägen för att få sin försörjning. Frågan är varför?

Paradisets slavar

Är berättelsen om ett vårdhem som drivs i den nya tidens anda med jättevinster åt ägarna av dessa suspekta hem medan de så kallade brukarna utgör en formlös massa utan några som helst förmåner eller rättigheter.

Tvärtom ses denna massa mest som en handelsvara som helst bör förbrukas så fort som möjligt samt att under sin korta tid på hemmet generera största möjliga vinst åt ägarna.

Men den som det kan tyckas ljusskygga verksamheten är samtidigt sanktionerad av de högsta politiska instansernavars motto är Beskär den som tär.

Paradisets slavar är ännu så länge en grym framtidsversion men många tecken tyder på att sagan snart kan bli verklighet om vi inte blir mera lyhörda och bättre genomskådar alla fagra löften medan tid är.

I avsnitt efter avsnitt vädrar såväl brukarna som motparten sina åsikter och blir till en skrämmande berättelse om ett samhälle där cynismen är helt allenarådande och den lilla människan reduceras till en namnlös bricka i produktionen.

Hur såg det nordiska slaveriet ut under vikingatiden? Finns det över huvud taget möjlighet att skapa sig en uppfattning om det? Professor Stefan Brink har formligen dammsugit alla upptänkliga källmaterial och behandlar arkeologi, runor, ortnamn, personnamn och etymologi i jakten på en ny och säkrare bild av det nordiska trälbegreppet.

Det nordiska slaveriet träldomen är en svårfångad företeelse, med få likheter med de antika Medelhavscivilisationernas systematiska utnyttjande av slavar i hushåll, gruvor och amfiteatrar eller det utbredda slaveriet vid amerikanska plantager under 1700- och 1800-talen. Järnålderns och den tidiga medeltidens nordbor levde i ett för oss främmande samhälle, präglat av olika beroendeförhållanden och med flytande övergångar mellan att vara fri och ofri. En person kunde vara på en gång socialt ansedd och ofri. Det gick att överlämna sig själv som slav till någon annan mot att få skydd och föda, och man kunde bli dömd till tidsbegränsat slaveri på grund av någon förseelse, men också köpa sig fri. Unga män kunde ingå kontrakt med en storman om att ingå i dennes hird, varvid de erkände dennes överhet, men samtidigt gjorde en snabb social klassresa. Stefan Brink har formligen dammsugit alla upptänkliga källmaterial och behandlar arkeologi, runor, ortnamn, personnamn samt inte minst gör en spänstig etymologisk och semantisk undersökning av trälbegreppet.

Sextonåriga Cora lever som slav på en bomullsplantage i Georgia. Hon är utstött och utsatt efter att modern försvunnit, och till slut flyr hon tillsammans med Caesar som känner till en underjordisk järnväg som kan hjälpa slavar till friheten i norr. Snart får den skoningslöse slavjägaren Ridgeway upp spåret efter dem. Han kommer att jaga Cora från stat till stat och drömmer om att förgöra henne och den hemliga rörelse som gjort flykten möjlig.Den underjordiska järnvägen har hyllats som en historisk roman som äger sällsynt relevans för vår tid. I verkligheten blev ”den underjordiska järnvägen” benämningen på det nätverk av frivilliga som hjälpte slavar att fly från söder till norr, men i Colson Whiteheads roman är järnvägen en konkret underjordisk flyktväg som tar Cora till olika delar av USA i jakten på ett värdigt liv. Det är en gastkramande berättelse om en ung kvinnas kamp för överlevnad och frihet, samtidigt som den på ett banbrytande sätt också gestaltar och omtolkar slaveriets historia och till synes eviga efterverkningar.