Acta Archaeologica Lundensia Series prima in 4° – serie

I oktober 2010 träffades arkeologer, medeltidsarkeologer, historiker, idéhistoriker, etnologer, latinare och religionshistoriker i Lund för att diskutera arkeologins historia. Symposiet blev grund för denna artikelsamling. I boken beskriver forskare hur idéer, människor, platser, fornlämningar och fornfynd har format synen på det förflutna: Hur har metoder uppstått och spridits? Vad fanns innan arkeologin och vem skapade den, forskare, kufar eller kungligheter? Vad visar våra museer? Hur har arkeologer, lokalbefolkning och myndigheter mötts? Arkeologi handlar om forntiden, men speglar också alltid samtiden.

"I avhandlingen diskuteras hur materiell kultur förändras när den inlemmas i lokala sammanhang. Diskussionen utgår från gravar, hällristningar och bronsföremål i Sydskandinavien under perioderna senneolitikum och bronsålder, 2350-500 f. Kr. En viktig utgångspunkt i avhandlingen är ett praxisperspektiv. Här betonas att ett föremåls och monuments betydelser var beroende av hur de användes samt att bruket av materiell kultur varierade mellan olika områden i södra Skandinavien. Detta innebar att materiell kultur med likartad form och utseende fick specifika lokala betydelser då de brukades i olika lokala sammanhang i södra Skandinavien. Tryckår: 2005 Mjukband, illustrerad i färg och s/v, 288 s."

Sommaren 1864 var den vittberömde Lundaprofessorn Sven Nilsson (1787-1883) en jagad man. Han hade just publicerat en avhandling om bronsåldern. Arkeologins sjuttiosjuårige nestor borde ha kunnat luta sig tillbaka och ta emot beröm. Istället hade han tvingats att försvara sin skrift med all kraft. Nilsson hade nämligen lagt fram en häpnadsväckande teori om att bronsåldern hade burits upp av fenicier. Sven Nilsson fenicierteori är bland det stolligaste som utfunderats i ämnet arkeologi. Hur och varför bör man studera den?

Den här boken handlar om hur jordens, livets, människans och civilisationens historia hamnade på samma tidslinje och hur människan fick en lång historia bortom de äldsta texternas vittnesbörd, en förhistorisk tid. Boken handlar också om hur tyska, franska och brittiska tanketraditioner smälte samman i studiet av forntiden. De två synteserna bildar den vetenskapliga arkeologins grund. Mannen bakom förändringarna var professorn i naturalhistoria vid Lunds universitet, Sven Nilsson (1787-1883), som presenterade sin forskning i avhandlingen Skandinaviska Nordens ur-invånare. För att kunna skriva sin banbrytande bok gjorde Nilsson år 1836 en studieresa till England och Frankrike. Min bok handlar om Nilsson, Nilssons resa och Nilssons bok. Påvel Nicklasson är docent i arkeologi vid Lunds universitet och har krupit fram ur Sven Nilssons kappa.

Life and afterlife in the Nordic Bronze Age contains some of the papers presented at the 15th Nordic Bronze Age Symposium, organized by Lund University on 11–15 June 2019. Over these five days approximately 100 researchers of the Bronze Age gathered to present papers and discuss traditional research questions as well as current topics that have been brought about by the breakthrough of the third scientific revolution of archaeology over the last 20 years.archaeology over the last 20 years.

"Den provinsialromerska arkeologin har sedan länge också påverkat rekonstruktionen av de stora historiska händelseförloppen. Kunskapen om romersk maktpolitik och krigföring har ökat avsevärt de senaste decennierna genom ett fruktbart utbyte med historisk och associerad forskning. När det gäller att försöka återskapa ett så övergripande och omdebatterat element som romersk strategi, är det tydligt att de arkeologiska tolkningarna även här spelar en omistlig roll. Avståndet mellan det abstrakta begreppet strategi och de konkreta arkeologiska fynden är inte nödvändigtvis så långt som det ibland kan förefalla. Föränderliga synsätt och förutsättningar inom de olika historievetenskaperna, gör det emellertid nödvändigt att utvärdera tolkningarna av det långsiktiga romerska agerandet med jämna mellanrum. Ur ett arkeologiskt perspektiv är detta angeläget inte minst med hänsyn till nyförvärvade detaljkunskaper och ämnets övergripande delaktighet. Stilla flyter Maas är en studie kring det strategiska elementet i romersk krigföring och hur detta har behandlats i olika arkeologiska och historiska tolkningar. En av utgångspunkterna är Edward N. Luttwaks inflytelserika, men kontroversiella idéer om romersk totalstrategi. För att knyta ett arkeologiskt mer synligt element till problemställningen uppmärksammas romersk logistik, något som både har strategiska och operativa dimensioner. Diskussionerna illustreras med en fallstudie i ett undersökningsområde beläget kring floden Maas’ dalgång i dagens sydöstra Holland. Akademisk doktorsavhandling Tryckår: 2008 Mjukband, illustrerad i s/v, 300 s."

This book deals with the transformation of imported Roman vessels in Germania Magna during the Roman Iron Age, 1-400 AD. The concept of transformation in this context refers to the various ways these objects were interpreted, physically altered and consequently changed with regard to their function and meaning. Roman vessels in Germanic contexts are often regarded as evidence for Rome’s economic and socio-political influence on the tribes beyond the imperial boarders. Some scholars interpret them as an imitatio imperii, that is, as expressions of a Romanized lifestyle among the local elites. In this book, however, it is argued that imported objects must be studied using perspectives that acknowledge interpretation and transformation as central elements in cultural interaction. It revolves around three case studies. The first one, on ritualization, investigates how vessels of Roman origin were utilized in Germanic funerary rituals. The second case study on hybridization focusses on the combination of actual Roman vessels or vessel forms with local stylistic features, resulting in new expressions in the material culture. The third study deals with the fragmentation of glass, more exactly, the intentional deposition of glass fragments in graves. Based on these cases, the book explores what happens when a category of foreign objects is appropriated by a society, what happens in the encounter between local traditions and new social situations and new material culture, and what those encounters result in.

Changing landscapes and persistent places är en studie om kulturlandskapet på Bjärehalvön i nordvästra Skåne. De många bronsålderslämningarna som tydligt präglar landskapsbilden i området utgör en utgångspunkt i arbetets syfte att öka förståelsen för det historiska djupet i dagens landskap. De båda perspektiven ”landskap” och ”platser” för nästan i dialogform diskussionen framåt. Att studera landskapet i sig är ur arkeologiskt perspektiv ett relativt nytt sätt att hantera landskap på, vanligtvis är ämnet mer inriktat på enskilda fornlämningsplatser och deras inbördes relationer, eller av den mänskliga påverkan på landskapet som kan utläsas ur bland annat pollendiagram. Det finns dock ett stort behov för en ny holistisk landskapsinriktning. Detta behov härrör bland från den europeiska landskapskonventionen som snart kommer att ratificeras i Sverige. Konventionen innebär bland annat att landskapet ska hanteras som en helhet, med ökat demokratiskt inflytande och med ökad förståelse för de omfattande förändringsprocesser som dagens landskap är utsatt för. Avhandlingen studerar Bjäres landskap och fornlämningar dels genom traditionella landskapsarkeologiskt och tvärvetenskapliga metoder för att skapa förståelse för människans villkor under förhistorisk tid. Ett omfattande fältarbete har också genomförts för att erhålla en mer komplett och rättvis bild av områdets hällristningar. En viktig del av arbetet har också varit att utveckla nya metoder för att förstå dagens landskap som helhet och de processer som har format det. Den engelska landskapsanalysmetoden Historic Landscape Characterisation (HLC) svarar mycket väl till både dessa frågeställningar och till de behov och krav som landskapskonventionen ställer och avhandlingen innehåller bland annat en pilotstudie av denna metod.

"Denna avhandling handlar om vendel- och vikingatida bilder av människor. Kan man identifiera bilderna med figurer som är kända från mytologin eller sagorna? Hur användes bilder under denna period? Vilka funktioner hade de? På vilka typer av föremål uppträder de? Genom redogörelsen för arkeologiska fynd och skriftliga källor träder den dynamiska förändringen i användningen av bilder från slutet av 500 talet till ca 1000 e.Kr. fram. Michaela Helmbrecht har studerat arkeologi, biologisk antropologi och nordisk filologi i München, Berlin, Tromsö och Lund. Wirkmächtige Kommunikationsmedien – Menschenbilder der Vendel und Wikingerzeit und ihre Kontexte är hennes doktorsavhandling. Boken är skriven på tyska och innehåller även utförliga sammanfattningar på svenska och engelska."