Alhambras Pocketencyklopedi – serie

Soustelle ger en kompetent och livlig beskrivning, full av detaljer, av aztekernas förhistoria, kultur och politiska välde (som bara varade i 93 år!). Den som läst Dagligt liv hos aztekerna känner igen mycket, men trots det lilla formatet har Soustell i stort sett undvikit ytlighet. Han lyckas t.ex. förklara de ökända människooffren, som skymt det faktum att aztekerna hade en mycket komplicerad kultur. Boken har ett fåtal svart-vita illustrationer. Sakregister saknas, men kapitlen är överskådligt indelade. Litteraturförteckningen tar upp verk på engelska, franska och spanska i ämnet. Översättningen är mycket lyckad. Det här är en bok för den som önskar en informativ, relativ lättläst orientering om aztekerna.

"Tack vare myten har det heliga blivit mindre skräckinjagande; tack vare myten upphöjdes poesin till visdom." Till den grekiska mytologin hör alla de sagor och legender som frodades i de grekiskspråkiga länderna mellan 800-700-talet f.Kr. och 200-300-talet e.Kr. då hedendomen led mot sitt slut. Det är ett enormt vidsträckt fält, svårt att definiera och med starkt skiftande ursprung och karaktärer, men som har spelat och fortsätter att spela en viktig roll i vår andliga historia.

År 691 e.Kr. börjar mayafolket beräkna antalet månvarv och ange det på stelarna i Copán, ett bruk som snart sprids till övriga mayastäder. Resultatet blir en exakthet hos de kronologiska inskriptionerna som vida överträffar varje kalender, inklusive vår egen. Enligt präst-astronomerna i Copán omfattar det tropiska mayaåret 365,2420 dagar. Skillnaden gentemot nutida beräkningar är bara tre tiotusendels dagar. Mystiken omger detta folk, som fortfarande överraskar med sin konst, sina hieroglyfer, sina astronomiska beräkningar och monumentala byggnader. I den här boken presenteras på ett åskådligt sätt mayafolkets samhälleliga och konstnärliga utveckling genom tiderna och fram till spanjorernas ödesdigra erövring av Centralamerika.

Boken inleds med försök till definition av våld, varefter Michaud i tur och ordning tar upp våldets historia, teknologi, administration, orsaker och filosofier. Krig, terrorism både institutionaliserad i form av statsterrorism och i form av våld nerifrån, brottslighet och våld såsom det speglas i massmedia behandlas. I finstilta avsnitt kan man läsa om filosofer som Hegel, Sorel, Walter Benjamin och Sartre och deras synpunkter på våld. Också Freud och Lorenz berörs i avsnittet om aggressivitetens psykologi. Boken är lämplig både för enskild läsning och i studiecirklar.

När spanjorerna 1532 kom till Peru härskade inkas över Anderna, från de högsta dalarna ner till Stillahavskusten. Med Cuzco som huvudstad sträckte sig deras välde från nuvarande Colombia i norr till nuvarande Chile och Argentina i söder. Strålglansen från deras civilisation nådde upp till Panama, och ända borta vid Brasiliens avlägsna atlantkust fann man spår av den i form av kopparverktyg och smycken i silver och guld som transporterats dit genom Amazonas urskogar. Berättelserna som spanjorerna fick höra gav upphov till myten om El Dorado. Efter en kort presentation av Inkas föregångare och medtävlare på den sydamerikanska kontinenten beskriver författaren inkaväldets expansion, dess ekonomi och samhällssystem, den kejserliga makten samt konsten och vetandet. Ett sista kapitel ägnas åt den spanska invasionen och inkas undergång. Henri Favre är forskningschef vid CNRS och professor vid Institut des Hautes Etudes de L'amerique Latine.

Den här boken är dels en skildring av kejsarna och de historiska händelserna, dels en beskrivning av den romerska maktens själva grund och av staden Roms betydelse. Vidare redogörs för invånarnas levnadsvillkor i provinserna och för de problem och faror som riket ställdes inför.

Juan Rivano har varit verksam som universitetslärare i kunskapsteori i Chile och forskar numera vid universitetet i Lund. Han har skrivit ett femtiotal böcker, många inom logik och kunskapsteori, men även böcker där han behandlar självständiga teman, såsom teknologins betydelse, den nya darwinismen Diogenes, och cynismen, metaforen, för att nämna några. I den här boken visar Rivano att vi med hjälp av myterna ? och då främst stridsmyterna ? bättre kan förstå och mer verksamt fördjupa utforskandet av vårt samhälle och vår kultur.

Sokrates kallas ofta filosofi ns fader. Även om han kanske inte grundade filosofin är han den förste som vände sig bort från studiet av naturen och betonade att det filosofi ska tänkandet i fortsättningen enbart borde syssla med mänskliga angelägenheter. Eftersom han intog denna ståndpunkt och heller inte efterlämnade något i skrift har man länge sökt spåren av den sanne Sokrates, den historiske Sokrates i Platons, Xenofons, Aristofanes och till och med Aristoteles skrifter. Men vart och ett av dessa vittnesbörd ger oss en annorlunda bild av filosofen och tillskriver honom ett annorlunda tänkande. I denna bok visar författaren hur olika porträtten är och förklarar dem, han visar hur Sokrates lärjungar och samtida har tillägnat sig filosofi historiens förste martyr och ofta gjort honom till talesman för sina egna läror. Louis-André Dorion är professor i antik filosofi vid universitetet i Montréal i Kanada. Han har översatt Xenofons hågkomster om Sokrates till franska, likaså ett antal av Platons dialoger.

Islam är en religion av växande betydelse. Världens muslimer är starkt medvetna om sin religiösa identitet. Islam är en viktig inspirationskälla för kultur och politik. I Europa har antalet muslimer vuxit under senare år. Islam är där, liksom i hela världen, den största religionen efter kristendomen. Koranen är islams heliga skrift. Den ligger till grund för muslimernas tro och tankevärld. Den läses och citeras i alla sammanhang med största vördnad. Utanför islam är Koranen också välkänd. Många vet vad den betyder men de vet fördenskull inte alltid vad den innehåller. Vad står det egentligen i Koranen? Islam enligt Koranen vill hjälpa sina läsare att få svar på den frågan. Koranen finns på svenska, men kan vara svår att läsa. Man behöver ledning för att finna en väg genom texterna. Samma fråga avhandlas ofta på olika ställen i Koranen. En jämförelse mellan dem ger en mer nyanserad bild av innehållet än enstaka verser. Koranen har många beröringspunkter med andra religioners texter. Allt detta inbjuder till reflektion och diskussion. Christer Hedin är religionshistoriker och docent vid Uppsala universitet

De nordamerikanska indianerna har allt sedan européernas intåg i slutet av 1400-talet varit ett undertryckt folk i det land som en gång var deras eget. Till skillnad från indianerna från Sydamerika, som till stor del blandade sig med kolonisatörerna förblev nordamerikas indianer en förtryckt minoritet som först på senare år lyckats kliva in på den historiska scenen. Vi känner alla till schablonbilderna av "rödskinnen" från böcker och westernfilmer, men indianernas historia är betydligt mera mångfacetterad än så. Nordamerikas indianer berättar om denna folkgrupps öde, om deras kultur och om indianernas ställning i dagens nordamerika.

I denna bok (som består av fyra föreläsningar hållna vid Collège de France, 1984) sammanfattar Adonis över ett kvarts sekel av forskning om arabisk poesi och kultur. Det är en analys som arbetar på flera plan samtidigt, och som tar sin början i den förislamska muntliga traditionen. Adonis avvisar dåtidens kritiker som upphöjde den förislamska traditionen till norm: Autenticitet är inte en fixerad punkt i det förflutna till vilken vi måste återvända för att slå fast vår identitet. Samtidigt vederlägger han de kritiker som anser modernitet vara sammankopplad med västerlandet och nutiden. Modernitet är också ett klimat av universella uttryckssätt och idéer och inte ett tillstånd som är specifikt för ett särskilt folk. Endast genom att ständigt ifrågasätta och bryta upp invanda tankemönster kan poesin i djupaste mening tillföra mänskligheten något nytt. Adonis (född i norra Syrien 1930) har vunnit ryktbarhet som arabvärldens främste nu levande poet. Han är emellertid även litteraturkritiker med flera omfattande verk i ämnet bakom sig, bl.a. Det statiska och det föränderliga: en studie i konformism och originalitet i den arabiska kulturen, utgiven i 4 delar i Beirut mellan 1974 och 1994, samt Bönen och svärdet: essäer om arabisk kultur (Alhambra 1994) och Sufism och surrealism (Alhambra 2011). Av Adonis lyriska verk kan man läsa på svenska Sånger av Mihyar från Damaskus (Alhambra, 1991), Boken, platsens gårdag nu (Del I, Alhambra, 2005) och Detta är mitt namn (en antologi, Alhambra, 2006).

Indianfolken i Sydamerika besitter en enorm kulturell och teknisk kunskap som de förvärvat under många tusen år. Den kan inte bara utnyttjas för att vårda Amazonas rika växt- och djurvärld, utan även på andra sätt för hela mänsklighetens bästa, till exempel genom att man börjar använda indianfolkens kunskaper om naturläkemedel. En klok politik gentemot de ursprungliga indianfolken vore att tillåta dem att sköta sig själva och bestämma sin egen utveckling, om än med bistånd av brasilianska antropologer och etnologer. Brasiliens indianska civilisationer hand­lar om de amerindianska ursprungsfolk som lever eller har levat på det område som nu är Brasiliens territorium, om deras historia, nuvarande situation (för dem som överlevt) och värde­system. Framställningen bygger i hög grad på portugisiska och brasilianska historikers och krönikörers arbeten å ena sidan, och på Claude Lévi-Strauss, Darcy Ribeiros och Robert Jaulins arbeten å den andra.

Kanske har ni på TV sett kineser som på gator och torg gör morgongymnastik i slow-motion enligt ett exklusivt och till synes invecklat system. Här kan ni läsa hur de bär sig åt. Och om ni har lust kan ni komponera ett eget träningsprogram (t.ex. med rörelser som "Plocka ner stjärnor" eller "Den blå draken visar sina klor"). Men boken, av professor Hu Bin, innehåller mycket mer om traditionell kinesisk hälsovård och läkekonst, från andningsövningar till akupunktur ? en uråldrig kinesisk teknik som ju också vunnit insteg i modern västerländsk medicin. Anvisningarna är noggranna och ledsagas av illustrativa teckningar som visar hur varje rörelse skall utföras. Ett kapitel ägnas åt kinesisk massageterapi, en i väst nästan helt okänd behandlingsmetod med tusenåriga anor. Hu Bin är professor med omfattande kunskaper i såväl kinesisk som västerländsk medicin.

"... Det finns ögonblick i livet då allt det yttre, skenbara och konstlade släpper sitt grepp om oss. Under dessa ögonblick uppfattar vi det naturliga i tillvaron och förnimmer dess eviga teman: födelsen, vällustens höjder, smärtans avgrund och döden. Det är som om livets sav vällde fram ur det träd vi utgör; dess smak är inte ljuv, ej heller berusande, utan kärv och bitter och full av arom. Det underbara med den är dess kraft, sanningens kraft. Sådan är Bachs musik...". Edwin Fischer År 1985 firades trehundraårsjubileet av Leipzigkantorns födelse. Georges Guillards bidrag till firandet var att presentera den här praktiska handboken för organister, musiker och vanliga musiklyssnare, en spännande resa genom Bachs musikaliska värld. Georges Guillard är musikdirektör och organist vid Saint-Louis-en-l'Ile (Paris)

De stammar som bebodde Centraleuropa från omkring tusen år f.Kr. fram till dess de antingen blandade sig med erövrande germanska, romanska och slaviska folk, eller utplånades kallas keltiska. Kelterna levde i storhushåll på kanske tjugotalet personer, ofta på sluttningar. Och i varje sådant storhushåll på landsbygden fanns det en eller flera krigare. Det keltiska samhället tycks ha varit mycket jämlikt, och saknade både byar och städer. I Kelterna redovisar professor Kruta vad arkeologer, språkforskare och historiker kommit fram till om detta säregna folk med dess "skogsreligion" och avancerade konsthantverk.

Ett försök att redogöra för det totala antalet buddhister i världen är i förväg dömt att misslyckas. Kinas nya öppning mot den fria marknaden kan leda till en religiös renässans i landet där konfucianism, daoism och buddhism alltid har levt sida vid sida. Henri Arvon ger här en överskådlig sammanfattning av denna religions 2500 år gamla historia. Buddhismens historiska och sociala bakgrund, Buddhas liv samt läran och dess omvandlingar och utbredning i hela det vidsträckta Asien behandlas i en rad av kapitel. Boken avslutas med ett kapitel om Buddhismen och Västerlandet.

Muhammed Arkoun, professor vid Sorbonne i Paris, ger här en översikt av den arabiska idéhistorien från 600-talet till våra dagar. I centrum står, självfallet, den islamska teologin och filosofin genom århundradena. Men det är ingen tvekan om var författaren har sitt hjärta: hos den framtida, kritiskt tänkande arabiska filosofin som gjort sig fri från såväl de politiska ideologiernas som den religiösa fundamentalismens bojor.

Vikingarna, nordbornas 1000-åriga förfäder, är också deras odödliga hjältar. Populariteten kommer till uttryck i de mest skiftande sammanhang, vetenskapliga och kommersiella, idrottsliga och t.o.m. musikaliska! Men hur ser man på vikingarna i de länder där de härjade som värst? Professor Frédéric Durand från Normandie, riket som vikingarna grundade, har skrivit en entusiastisk och beundrande bok om vikingarna som krigare och köpmän, samhällsbyggare och konstnärer. Frédéric Durand är professor emeritus vid Caens universitet och grundare av l'institut des études scandinaves i Caen. "Durand är väl förtrogen med sitt ämne. Hans franska perspektiv kan ibland ge oväntade upplevelser. Boken kan t.ex. utnyttjas i samband med specialuppgifter på gymnasiet." Sven Borgström, BTJ, Sambindningen.

Den amerikanska kulturen förefaller oföränderlig: om amerikanerna någon gång avviker från de traditionella idealen, återvänder de alltid till den rätta läran. Denna lyckas de ? tack vare styrkan i ekonomin ? påtvinga andra länder som, ibland motvilligt, dras i deras kölvatten. I denna bok beskrivs huvuddragen av "the American way of life", så som de utvecklats under landets 200-åriga historia. Jean-Pierre Fichou är professor vid Caens universitet.

Vad kan förena medeltida, arabiska och persiska, poeter och dansande turkiska dervischer med moderna västerländska författare? Sufismen, här presenterad av den franske filosofiprofessorn Jean Chevalier, är en väg som under århundradena lockat och lockar många in i mystikens värld. Född och uppvuxen inom islam är sufismen i grunden konfessionslös: dogmer betyder ingenting, kärleken till Gud och föreningen med Honom är allt. Jean Chevalier är professor i filosofi och f.d. Unesco-chef

Den moderna människan, som är van vid individens enhet också i fråga om gudar, blir lätt förvirrad inför den stora samlingen upphöjda men ombytliga varelser som befolkar den forn-egyptiska gudavärlden. De förefaller oss ogripbara i sina många skepnader ? men de har funnits och svarar alltså mot ett sammanhang. Gudarna kommer alltid att hålla sin hand över Egypten. Somliga lever diskret vidare i olika förklädnader under tidsåldrar då ett annat tänkande härskar i världen. Vem vet om inte den heliga Maria från Egypten i Saint-Genès kyrkan i Flavigny är en av den goda, livsuppehållande gudinnan Renenutet-Thermuthis förvandlingsformer? Claude Traunecker är forskningschef vid CNRS

Chockerad över Sokrates död ville Platon göra politiken moralisk; problemet är att veta om det ligger en fara eller inte i uppkomsten av en motsatt rörelse, en politisering av moralen. Om praxis ofta alstrar logos, får man förneka logos varje rätt att döma praxis? Är det politiken som skapar etiken eller etiken som bör skapa politiken och följaktligen bedöma den? Är det Nationen, Fosterlandet, Staten som är alltings mått? Jean Brun, professor vid universitetet i Dijon, redogör här för Akademins utveckling under och efter Platon, Sokrates död och vad den betydde för filosofin, de första dialogerna fram till Staten, kunskapen, idéerna och myterna och deras betydelse för Platons filosofi, Platons syn på rättfärdighet och samhälle, statens organisation och dess förfall mm.

Koranen är för muslimen "både en Uppenbarelsebok, en Helig skrift och en Lag. Den är dessutom en uppbyggelse- och läroskrift." Liksom Bibeln är Koranen föremål för såväl filologisk som historisk kritik, dock inte alls i samma utsträckning som kristendomens urkund. Sålunda har det inte hittills varit möjligt att kronologiskt tidfästa de olika kapitlens, surornas, tillkomst. Nedteckningen av uppenbarelserna inleddes under Muhammeds tid. Den systematiska sammanställningen av Koranen skedde emellertid inte förrän två decennier efter Profetens död. Det gjordes först under den tredje kalifens, Uthman, ledarskap på 650-talet. Studerar man dessa skrifter får man onekligen en god översikt över islam såväl i historia som nutid. Régis Blachère var professor vid Sorbonne. Han översatte Koranen till franska (Le Coran 1949-1951).

Anspråkslös, är min första tanke när jag får boken i min hand: Vad vet jag om... Samerna? Frågan ställs utan omsvep på omslaget, och eftersom jag efter en kort självrannsakan kommer fram till att det just inte är så mycket, faller bokens format mig i smaken. Äntligen en bok som gör skäl för namnet pocket, som slinker ner i jackfickan och inte behöver tryckas in mellan blöja och fäll i barnvagnen. Jag tar med mig boken på buss och tåg och promenader. Jag förväntar mig något lättläst. Och helt fel har jag inte, även om jag blir förvånad över vad som går att få med på så få sidor. Professor Christian Mériot ... sätter full fart från början. "Allt" betas av, och formatet ger inte plats för kallprat. Samma grundlighet präglar framställningen från början till slut. Levnadsförhållanden, kost, sociala förhållanden, familjeorganisation, religiösa trosåskådningar behandlas ur alla tänkbara aspekter, historiska lika väl som samtida. Här saknas varken kampen om Altavatn eller detaljerade redogörelser för de nordiska regeringarnas hållning i olika frågor. Eva Kärfve, SDS

Denna medicinska handbok är fylld med vetenskapliga termer, undersökningsresultat och statistik. Inledningsvis ges en historisk överblick och beskrivning av sjukdomarnas olika faser, sympton och förlopp. Förhållandet mellan de bägge ätstörningarna är omtvistat, men båda har fokus på vikt- och kroppsfixering. Betingelserna för anorexi och bulimi är komplexa, och Chabrol redogör för biologiska, sociala/kulturella och psykiska faktorer. En redogörelse för olika behandlingsformer avslutar denna uttömmande handbok som främst torde kunna nyttjas av alla som professionellt kommer i kontakt med sjukdomarna.

Turen har nu kommit till psykoanalysens grundare Sigmund Freud (1856-1939). Syftet med just den här boken är att på ett behagligt sätt ge den oinvigde en bild av människan och vetenskapsmannen från Österrike. Jaccard har verkligen lyckats åstadkomma ett intresseväckande och lättläst alster, som också inspirerar till ett fortsatt studium av Freud. Anekdoter och belysande citat kryddar framställningen och bidrar till textens lättillgänglighet. Men trots det populärvetenskapliga anslaget saknar inte framställningen substantiellt innehåll. Vissa partier som tar upp Freuds teorier är t.o.m. aningen snåriga och förutsätter grundläggande förkunskaper, särskilt då i psykoanalysens terminologi. Ett fristående kapitel ägnas åt Freud och konsten.

Boken ger en fyllig beskrivning av den kinesiska litteraturen från den siste kejsarens dagar, manchurepubliken, till Mao, kulturrevolutionen, fram till idag. Vi får veta att Manchuväldets fall 1911 bl. a. medförde att talspråket och inte som förut det klassiska kinesiska skriftspråket lärdes ut i skolorna och blev det språk som nu också författarna använde sig av. Man började också skriva om kvinnor och barn. Det hade knappast förekommit i litteraturen tidigare. Den kinesiska litteraturens dramatiska utveckling speglar landets, och författaren är mån om att framhålla sambandet. Det gamla kina var en sluten värld som inte öppnade sig för omvärlden förrän långt in på 1900-talet. Här får vi möta de främsta författarna och deras verk som i många fall finns översatta även till svenska.

För den som vill ha en snabb och lättfattlig information om vad surrealism står för är det en mycket bra bok. Den är skriven ur ett idéhistoriskt perspektiv och behandlar inte bara rörelsens uppkomst i 1920-talets Paris och dess anknytning till dadaism och kommunism utan också dess utveckling sedan dess. Initierat redogör Duplessis för vad surrealismens ledande teoretiker ? främst André Breton och Louis Aragon ? menade med sådana grundläggande begrepp som "öververklighet", "psykisk automatism" o.s.v. En utmärkt litteraturförteckning ger talrika lästips åt den franskkunnige.