I det vitlysande midsommarljuset i norr möter den blyga nyutexaminerade småskollärarinnan och skogshuggardottern sitt öde i en charmig skönsjungande läroverksadjunkt söderifrån. Han är svärmiskt intresserad av arbetarnas sak och ser i den unga Hilma den vackraste av blommor, sprungen ur de djupa skogarna och deras genuina folk. Strax efter bröllopet visar det sig att Sigfrid är sinnessjuk, något som hans familj valt att tiga om. Enligt lagen är det en sjukdom belagd med äktenskapsförbud för avkommans skull. Men hon var ju bara en enkel flicka. Hon kunde offras för allt detta hände på den tid då det ännu var tillåtet att skjuta arbetare...

Kerstin Thorvalls vuxenböcker kännetecknas av oräddhet och frispråkighet, klassmedvetenhet och relationsproblematik, hennes prosa är associationsrik och drastisk, pregnant och målerisk. Bland hennes sista böcker finns den kritikerrosade trilogin: När man skjuter arbetare, för vilken hon belönades med Moa Martinson-priset. Nu ges första delen i trilogin ut som en "Läsarfavorit" älskade titlar som är framröstade av läsarna.

Redan när det ringer förstår hon med en opassande känsla av befrielse vad som har hänt. Hennes färgstarke men sinnessjuke make, läroverksadjunkten Sigfrid Tornvall, är död. Han ska aldrig mer kräva något av henne. Och framför allt: inget mer ofredande av dottern Signe. Hennes allt. En förtjusande tös - det säger alla - som dessvärre har så lätt för att bli till sig och är så rädd för allting. Har hon ärvt faderns oroliga sinne? Ansvaret är tungt, men nu kan Hilma äntligen forma flickan helt efter egna tankar. Ta bort pappan ur henne. En ljusare vardag väntar i beredskapsårens Sverige. Stolt återgår Hilma till lärarinnekallet. En dramatisk fristående fortsättning på den uppmärksammade romanen När man skjuter arbetare från 1993.

Hilmas dotter Signe på egen kurs mot frigörelse och eget liv. Alberte som tror att hon redan har den. Friheten. För ingen av dem blir det som de tänkt sig. Signe har i rask takt uppfyllt sina barndomsdrömmar. Blivit modetecknerska. Gift sig med Prinsen och fött honom tre söner. Medan allt går åt helvete.   Det vill säga. Med jobbet flyter det på bra. Där kan man inte klaga. Men Livet, det enkla basala livet som kvinna, maka och mor, där är hon ett fiasko. Inte heller Alberte duger i det avseendet. De är båda inmålade i ett hörn. På olika vis slåss de mot övermakten: mamma, mannen, Gud och den allmänna meningen. Men de har varandra. Åtminstone har Signe Alberte. Utan henne skulle hon alldeles gått under.    Från Signe till Alberte – kärleksfullt och förtvivlat anknyter till Kerstin Thorvalls två tidigare romaner När man skjuter arbetare... och I skuggan av oron. I Från Signe till Alberte har hon givit Signe en samtalspartner: Cora Sandels Alberte, med vars levnadsöde Signe identifierar sig. Från Signe till Alberte – kärleksfullt och förtvivlat är en lidelsefull och ursinnig roman om två kvinnors kamp att få vara sig själva.

”Det viktiga, det verkligt angelägna med hennes bok är att den river bort våra skygglappar. Hon behövs mer än någonsin i detta pryda nittiotal.” Åke Leijonhufvud, Sydsvenska Dagbladet

”Den kraft hon förmedlar möter man alltför sällan i litteraturen ... Jag är glad att Kerstin Thorvall aldrig blev en snäll dotter, trogen hustru eller präktig moder.” Gabriella Håkansson, Göteborgs-PostenKerstin Thorvall (1925-2010) skrev barn-, ungdoms- och vuxenböcker, och hon var också verksam som illustratör. Genom sina öppenhjärtiga skildringar av kvinnlig sexualitet, bland annat i den självbiografiskt baserade Det mest förbjudna väckte hon moralpanik under 1970-talet och blev en av Sveriges mest utskällda, men också mest lästa, författare.

I det vitlysande midsommarljuset i norr möter den blyga nyutexaminerade småskollärarinnan och skogshuggardottern sitt öde i en charmig skönsjungande läroverksadjunkt söderifrån. Han är svärmiskt intresserad av arbetarnas sak och ser i den unga Hilma den vackraste av blommor, sprungen ur de djupa skogarna och deras genuina folk.Strax efter bröllopet visar det sig att Sigfrid är sinnessjuk, något som hans familj valt att tiga om. Enligt lagen är det en sjukdom belagd med äktenskapsförbud för avkommans skull.Men hon var ju bara en enkel flicka. Hon kunde offras för allt detta hände på den tid då det ännu var tillåtet att skjuta arbetare...

Redan när det ringer förstår hon med en opassande känsla av befrielse vad som har hänt. Hennes färgstarke men sinnessjuke make, läroverksadjunkten Sigfrid Tornvall, är död. Han ska aldrig mer kräva något av henne. Och framför allt: inget mer ofredande av dottern Signe. Hennes allt. En förtjusande tös - det säger alla - som dessvärre har så lätt för att bli till sig och är så rädd för allting. Har hon ärvt faderns oroliga sinne? Ansvaret är tungt, men nu kan Hilma äntligen forma flickan helt efter egna tankar. Ta bort pappan ur henne. En ljusare vardag väntar i beredskapsårens Sverige. Stolt återgår Hilma till lärarinnekallet. En dramatisk fristående fortsättning på den uppmärksammade romanen När man skjuter arbetare från 1993.

I det vitlysande midsommarljuset i norr möter den blyga nyutexaminerade småskollärarinnan och skogshuggardottern sitt öde i en charmig skönsjungande läroverksadjunkt söderifrån. Han är svärmiskt intresserad av arbetarnas sak och ser i den unga Hilma den vackraste av blommor, sprungen ur de djupa skogarna och deras genuina folk. Strax efter bröllopet visar det sig att Sigfrid är sinnessjuk, något som hans familj valt att tiga om. Enligt lagen är det en sjukdom belagd med äktenskapsförbud för avkommans skull. Men hon var ju bara en enkel flicka. Hon kunde offras för allt detta hände på den tid då det ännu var tillåtet att skjuta arbetare...

Kerstin Thorvalls vuxenböcker kännetecknas av oräddhet och frispråkighet, klassmedvetenhet och relationsproblematik, hennes prosa är associationsrik och drastisk, pregnant och målerisk. Bland hennes sista böcker finns den kritikerrosade trilogin: När man skjuter arbetare, för vilken hon belönades med Moa Martinson-priset. Nu ges första delen i trilogin ut som en "Läsarfavorit" älskade titlar som är framröstade av läsarna.

Redan när det ringer förstår hon med en opassande känsla av befrielse vad som har hänt. Hennes färgstarke men sinnessjuke make, läroverksadjunkten Sigfrid Tornvall, är död. Han ska aldrig mer kräva något av henne. Och framför allt: inget mer ofredande av dottern Signe. Hennes allt. En förtjusande tös - det säger alla - som dessvärre har så lätt för att bli till sig och är så rädd för allting. Har hon ärvt faderns oroliga sinne? Ansvaret är tungt, men nu kan Hilma äntligen forma flickan helt efter egna tankar. Ta bort pappan ur henne. En ljusare vardag väntar i beredskapsårens Sverige. Stolt återgår Hilma till lärarinnekallet. En dramatisk fristående fortsättning på den uppmärksammade romanen När man skjuter arbetare från 1993.

Hilmas dotter Signe på egen kurs mot frigörelse och eget liv. Alberte som tror att hon redan har den. Friheten. För ingen av dem blir det som de tänkt sig. Signe har i rask takt uppfyllt sina barndomsdrömmar. Blivit modetecknerska. Gift sig med Prinsen och fött honom tre söner. Medan allt går åt helvete.   Det vill säga. Med jobbet flyter det på bra. Där kan man inte klaga. Men Livet, det enkla basala livet som kvinna, maka och mor, där är hon ett fiasko. Inte heller Alberte duger i det avseendet. De är båda inmålade i ett hörn. På olika vis slåss de mot övermakten: mamma, mannen, Gud och den allmänna meningen. Men de har varandra. Åtminstone har Signe Alberte. Utan henne skulle hon alldeles gått under.    Från Signe till Alberte – kärleksfullt och förtvivlat anknyter till Kerstin Thorvalls två tidigare romaner När man skjuter arbetare... och I skuggan av oron. I Från Signe till Alberte har hon givit Signe en samtalspartner: Cora Sandels Alberte, med vars levnadsöde Signe identifierar sig. Från Signe till Alberte – kärleksfullt och förtvivlat är en lidelsefull och ursinnig roman om två kvinnors kamp att få vara sig själva.

”Det viktiga, det verkligt angelägna med hennes bok är att den river bort våra skygglappar. Hon behövs mer än någonsin i detta pryda nittiotal.” Åke Leijonhufvud, Sydsvenska Dagbladet

”Den kraft hon förmedlar möter man alltför sällan i litteraturen ... Jag är glad att Kerstin Thorvall aldrig blev en snäll dotter, trogen hustru eller präktig moder.” Gabriella Håkansson, Göteborgs-PostenKerstin Thorvall (1925-2010) skrev barn-, ungdoms- och vuxenböcker, och hon var också verksam som illustratör. Genom sina öppenhjärtiga skildringar av kvinnlig sexualitet, bland annat i den självbiografiskt baserade Det mest förbjudna väckte hon moralpanik under 1970-talet och blev en av Sveriges mest utskällda, men också mest lästa, författare.

I det vitlysande midsommarljuset i norr möter den blyga nyutexaminerade småskollärarinnan och skogshuggardottern sitt öde i en charmig skönsjungande läroverksadjunkt söderifrån. Han är svärmiskt intresserad av arbetarnas sak och ser i den unga Hilma den vackraste av blommor, sprungen ur de djupa skogarna och deras genuina folk.Strax efter bröllopet visar det sig att Sigfrid är sinnessjuk, något som hans familj valt att tiga om. Enligt lagen är det en sjukdom belagd med äktenskapsförbud för avkommans skull.Men hon var ju bara en enkel flicka. Hon kunde offras för allt detta hände på den tid då det ännu var tillåtet att skjuta arbetare...

Redan när det ringer förstår hon med en opassande känsla av befrielse vad som har hänt. Hennes färgstarke men sinnessjuke make, läroverksadjunkten Sigfrid Tornvall, är död. Han ska aldrig mer kräva något av henne. Och framför allt: inget mer ofredande av dottern Signe. Hennes allt. En förtjusande tös - det säger alla - som dessvärre har så lätt för att bli till sig och är så rädd för allting. Har hon ärvt faderns oroliga sinne? Ansvaret är tungt, men nu kan Hilma äntligen forma flickan helt efter egna tankar. Ta bort pappan ur henne. En ljusare vardag väntar i beredskapsårens Sverige. Stolt återgår Hilma till lärarinnekallet. En dramatisk fristående fortsättning på den uppmärksammade romanen När man skjuter arbetare från 1993.