Bevis – serie

Ska den tilltalade fällas för brottet eller ska han eller hon gå fri? Om detta kan det finnas skilda meningar i praktiken. Men även i teorin finns det olika uppfattningar, både om hur beviskravet ska uttryckas och om hur bevis­prövning bör ske. I Sverige har man i praktiken alltmer kommit att använda uttrycket bortom rimligt tvivel som definition av beviskravet i brottmål. Samtidigt har man inom teorin länge sökt sig till sannolikhetskalkyl för att hitta en metod att göra bevisvärdering säkrare. Går dessa två utgångspunkter ihop? Bör man använda sig av matematik och statistik vid bedömningen av en åtalads skuld? Handlar skuldfrågan om sannolikhet? Har domstolarna över huvud taget något behov av bevisteori? Om dessa frågor handlar denna bok. Den andra upplagan av Bevisprövning i brottmål är inte bara uppdaterad utan också utvecklad och utvidgad, och innehåller bl.a. nya avsnitt om lekmäns förmåga att värdera bevis och om felkällor vid bevisvärderingen. Mer fokus har lagts på att beskriva, förklara och motivera den s.k. hypotes­metoden, som innebär att bevisvärderingen utgår från beviskravet ställt utom rimligt tvivel och att åklagarens påstående om brott prövas med hjälp av alternativa förklaringar: Bedömaren söker alltså metodiskt efter tvivel, och om sådana omständigheter hittas gäller det att avgöra om dessa är rimliga eller ej. Först när konkreta friande möjligheter är uteslutna är brottet bevisat. Denna metod har på senare år blivit allt mer etablerad som en internationell norm och är därför viktig för alla jurister som arbetar med brottmål.1994 utkom Bevisprövning i brottmål (ett utsnitt ur Christian Diesens doktorsavhandling Utevarohandläggning och bevisprövning i brottmål), en skrift som använts som kursbok sedan dess. Nu kommer en ny upplaga, som ett sista inslag i serien BEVIS, som började utges 1997. De tidigare delarna i serien behandlar bevisning om gärningsmannaskap (1), asyl (2), skatte­mål (3), skadestånd (4), svensk bevispraxis (5), sexuella övergrepp mot barn (6), fövaltnings- mål (7), migrationsmål (8) och dispositiva tvistemål (9).

Denna bok består av tre delar som behandlar bevisfrågor i dispositiva tvistemål. Den första delen är en översättning av de generella avsnitten i Magne Strandbergs epokgörande norska doktorsavhandling Beviskrav i sivile saker. I belysning av modern filosofi behandlas där vilka teoretiska grunder jurister behöver för att kunna tillägna sig en bevisteori eller utföra en rationell bevisprövning. Det handlar bl.a. om olika sannolikhetsbegrepp och om förhållandet mellan parternas frihet och utredningens robusthet.Den andra delen bygger på en analys av svensk bevispraxis och skisserar en hanterbar metodik för bevisprövningen. Modellen bygger på att domaren i varje enskilt mål analyserar bevisfrågorna i en sekvens som följer bevisteorins byggstenar: åberopsbörda, bevisbörda, utredningsbörda, beviskrav och bevisvärdering.Den tredje delen presenterar kort de NJA-fall rörande bevisprövning i tvistemål som behövs för att kunna bestämma bevisbörda och beviskrav i liknande fall och är tänkt att fungera som en lathund vid den metodiska prövningen.De tidigare delarna i antologiserien BEVIS behandlar bevisning om gärningsmannaskap (1), asyl (2), skattemål (3), skadestånd (4), bevispraxis (5), sexuella övergrepp mot barn (6), förvaltningsmål (7) och migrationsrätt (8).