Brå rapport 2019 – serie

Hur ser antisemitiska hatbrott ut, och vilka är personerna som begår dem? Det är de två¨huvudfrågor som Brå har studerat och nu presenterar i denna rapport, på uppdrag av regeringen. Antisemitiska hatbrott är sådana brott som grundar sig i känslor såsom rädsla, fientlighete eller hat mot judar och judendom. Brotten kan vara riktade såväl mot personer som är eller uppfattas vara judar som mot judiska institutioner och judisk egendom,. I rapporten beskrivs brottens karaktär, gärningsperonerna och brottens konsekvenser för de utsatta, utifrån polisanmälningar, och fällande domar och intervjuer.

Antalet fall av dödligt våld i Sverige är internationellt sett lågt, men de senaste årens markanta ökning av skjutvapenvåld i den kriminella miljön väcker uppmärksamhet och orro. Samtidigt utgör familjerelaterade fall av dödligt våld en lika stor kategori. Mindre kategorier är exempelvis politiskt motiverat dödligt våld, liksom dödligt våld som begås av psykiskt sjuka personer eller i samband med sexuella övergrepp. I denna kartläggning beskriv det dödliga våldets karaktär och utveckling under perioden 1990-2017. Bland annat framkommer det tydligt att kvinnor respektive män drabbas i helt olika sammanhan, utifrån olika motiv och med olika våldsmetorder. Unga män från utsatta områden miljöer är överrepresenterade bland både offren och gärningspersonerna. Eftersom dödligt våld utgörs av många olika typer av händerlser, behövs olika typer av förebyggande åtgärder. Rapporten avslutande del beskriver vilket arbete som redan pågår på området, och hur man kan gå vidare för att förhindra fler fall av dödligt våld. Beställ ditt exemplar redan idag!

De senaste åren har omkring 5 av 100 anmälda våldtäkter resulterat i en fällande dom. År 2016 anmäldes 4 549 våldtäkter mot person som var minst 15 år. Samma år ledde 384 fall av våldtäkt till åtal och det utdömdes 194 fällande domar. Mot den bakgrunden har Brå haft i uppdrag av regeringen att studera rättsväsendets hantering av våldtäkt från anmälan till dom. Brå har studerat vad som utmärker anmälningarna om våldtäkt mot vuxen kvinna, hur utredningsarbetet bedrivs och vad som är orsaken till att så många utredningar läggs ned. Även domstolarnas verksamhet belyses.Brå har slumpmässigt valt ut 785 av våldtäktsanmälningarna 2016 och studerat allt material i ärendena. Brå har funnit brister av olika slag i ungefär var tionde utredning. Främst handlar det om att utredningen tagit för lång tid, att möjliga utredningsåtgärder inte vidtagits eller att förhören hade brister.Studien har gjorts på uppdrag av regeringen. Förhoppningen är att den ska vara till nytta både för rättsväsendet och för andra som är engagerade i frågan vad rättsväsendet kan göra för att våldtäktsutsatta ska få upprättelse och möjlighet till läkning.

För att bryta tystnadskulturen måste man snabbt förhöra brottsoffer och vittnen och se till att de får skydd om de behöver. Andra viktiga faktorer kan bland annat vara att dokumentera bevis i ett tidigt skede samt att ge tidiga utsagor ett större bevisvärde.I en tystnadskultur finns det många olika skäl till att inte prata med polisen om brott man utsatts för eller bevittnat. De starkaste mekanismerna för tystnad är skam och skuld, rädsla för repressalier samt bilden av att polisen ändå inte kan göra något. De flesta skäl för tystnad uppkommer redan då brottet sker. Dessutom ser vi exempel på att andra påminner brottsoffret eller vittnet om tystnadsnormer, utövar socialt tryck eller hotar den som pratar med polisen, säger Johanna Skinnari, projektledare, Brå.Personer som fått en hotbild mot sig till följd av samarbete med rättsväsendet kan få göra stora inskränkningar i sitt liv, eller till och med lämna det. Därför är det viktigt att det finns skydd för dem som behöver det. Myndighetspersoner och ideella stödpersoner måste också vara trygga med att skyddsinsatserna är uthålliga och tillräckliga. Annars förstärker de brottsoffers och vittnens känsla av att det kan vara riskfyllt att samarbeta med rättsväsendet.Enligt dagens lagstiftning läggs störst vikt vid de utsagor som lämnas under rättegången. Brottsoffer och vittnen kan alltså under en rättegång, som en följd av påverkan, ändra uppgifter som de lämnat tidigare i processen.I arbetet med att utreda misstänkta brott, kan uppgifter från brottsoffer och vittnen vara en avgörande pusselbit för att komma vidare. På brottsplatsen är brottsoffer och vittnen ofta mer benägna att berätta för polisen vad de sett och hört, än senare under utredningen. Det är också viktigt att så tidigt som möjligt hålla förhör medan minnesbilden är färsk. Beställ ditt ex och läs mer!

Fler uppger att de har stort förtroende för polisen medan den självrapporterade utsattheten för brott mot enskild person har ökat. Det är några av resultaten i årets Nationella trygghets­undersökning (NTU). Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Underlaget utgörs av cirka 73 500 personer som genom post och webbenkäter svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.