Dalarnas museums serie av småskrifter – serie

Dalarnas museums serie av småskrifter nr: 102 I Dalarna finns en stor mängd stickade mössor, ofta unika för varje socken. Många av dessa är moderna men har en äldre hisoria. Denna småskrift väver samman stickningstraditioner med samhällsförändringar och visar hur en mössa kan bli en symbol för både historien och dess förnyelse. Mössorna som en gång i tiden importerades från Norge och andra europeiska länder fick på 1900-talet nytt liv genom kvinnor som skapade lokala varianter som en markör för identitet och tillhörighet. I skriften finns ett register med text och bild på sockenmössor från Aspeboda till Älvdalen där kvinnorna som skapade dessa under 1900-talet får berätta sin historia. Deras mössor, från traditionella mönster till nyskapade varianter, har blivit en del av både dåtidens och nutidens kulturarv och ett uttryck för deras engagemang, kreativitet och strävan att bevara och förnya traditioner.

Dalmåleriet med sina kurbitsdekorationer är kanske den mest kända folkliga konstarten i Sverige. På Dalarnas museum finns en stor samling Dalmåleri och boken kan ses som en introduktuíon till museets basutställlning om Dalmåleri

Hur ser dalmåleri ut? Det folkliga måleriet från Rättvik och Leksand med sin blomsterprakt och bibelmättade bildvärld är väl känt. Vid sidan av detta måleri fanns det mycket annat, från andra delar av Dalarna. Inte minst fanns skråmålarna, de mästare och gesäller som verkade i Falun, Hedemora och Säter fram till skråväsendets avskaffande1864. Dessa stadsbaserade målare har satt spår i kyrkor, på gårdar och bruksherrgårdar liksom på föremål i form av bord, byråer, kaffekannor och mycket annat. Flera av de målarna presenteras här för första gången. Särskilt Faluns många och flitiga målare är viktiga för att förstå det historiska måleriet i Dalarna. Städernas och landsbygdens målerikulturer kan inte förstås utan varandra. Skrå- och landsbygdsmålare hade olika utbildningar men överlappade på flera sätt och utgör båda olika delar av dalmåleriets rika och brokiga historia under de senaste århundradena.

Hur och var levde vikingarna i Dalarna? Går det ens att tala om en vikingatid i den delen av landet? I den här skriften besvaras dessa frågor när vi följer de arkeologiska spåren efter de vikingatida människornas liv och död i Dalarna. Lämningar från vikingatid finns nämligen både i landskapet och i magasinen på Dalarnas museum. I texten besöks vikingatida gravar på Sollerön i norra Siljan men också lämningar av järnframställning och älgjakt i skogslandskapet. Dalarnas vikingatid är varierad och ser olika ut beroende på var i länet den återfinns. I skriften presenteras också ett urval av föremål från vikingatiden som finns på Dalarnas museum.

Carl Johan Malmling (1862 - 1947) var en av pionjärerna i svenskt dragspelsbygge.

Christopher Polhem (1661-1751)

Arbete inom produktion, transport, service och omsorg är grunden för samhällets existens. Ändå är arbetarna sällan synliga i kulturlivet och arbetarkonst står inte högt i kurs. Nutidens konstnärer är inte längre intresserade av att skildra arbetare eller arbetsmiljöer sägs det. Inget kan vara mer felaktigt, vilket denna bok är ett bevis för. Med presentation i ord och bild av arbetarkonstnären Johan Ahlbäck (1895–1973) och de tjugoen konstnärer som mottagit Ahlbäckpriset fyller boken en kunskapslucka och bidrar till definitionen av arbetarkonst idag. Boken kan med fördel användas som material i studiecirklar och som inspiration till fortsatta skildringar av arbetslivets villkor och processer. Under drygt 20 år har Ahlbäckstiftelsen verkat för att lyfta fram arbetarkonst och arbetarkultur. Det finns inget annat konstnärspris i Sverige som uppmuntrar konstnärerna att synliggöra arbetets villkor. Författaren Fred Andersson, docent vid Åbo universitet, har länge intresserat sig för arbetarkonst och följt Ahlbäckstiftelsens verksamhet under många år. Boken är formgiven av Ann Olander på Dalarnas museum.

En skrift som på ett lättsamt sätt introducerar läsaren till Dalarnas alkoholhistoia från dåtid till nutid. Med avstamp i allmogens dryckesvanor, via 1800-talets mullrande ångbryggerier in i 1900-talets stora fabriker landar den i 2000-talets mikrobryggerier och destillerier. Här återfinns även mängder av spännande föremål och anekdoter som berikar bilden av dryckeslandskapet Dalarna. Det var till exempel i Dalarna som familjen Spendrup lade grunden till vad som idag är landets största bryggeri.