Essay Series – serie

År 1950, vid 27 års ålder, skrev Henry Kissinger The Meaning of History som sin avhandling vid Harvard University. Nu, mer än 70 år senare, publiceras den för första gången.

Avhandlingen utforskar idéer hos tre viktiga tänkare ur den filosofiska och historiska västerländska tanketraditionen, på ett sätt som även speglar Kissingers egen förflyttning från den europeiska kontinenten över Atlanten: Oswald Spengler (18801936), en tysk historiker och filosof; Arnold Toynbee (18891975), en brittisk historiker och filosof; samt Immanuel Kant (17241804), en preussare från den europeiska upplysningstiden och en av sin tids viktigaste filosofer.

Texten brottas med några av den västerländska politiska, filosofiska och moraliska tanketraditionens mest grundläggande dilemman. Den tar sin början vid upplysningstiden och fortsätter fram till mitten av 1900-talet en period som präglades av två världskrig och atomålderns början. Den ger också stor insyn i författarens konceptuella perspektiv, innan han blev en av efterkrigstidens mest inflytelserika amerikanska statsmän. Boken utkommer enbart på engelska.

Wars, revolutions and pandemics are recurring phenomena in human history. In this anthology twenty-five world-leading scholars describe and analyse how different societies handle these situations, and highlight humanity s unprecedented capacity for adaption and reorientation. A crisis entails problems, but also opportunities. The anthology is published in a richly illustrated clothbound edition. 

Editors are Kurt Almqvist, Mattias Hessérus and Iain Martin.

Ikonoklasm, eller bildstormande, är en del av vår historia: från förstörelsen av religiösa bilder under den tidiga kristendomen till dagens nedrivning av statyer på sydstatsgeneraler och slavhandlare. Bilder, byggnader och föremål som strider mot religiös eller ideologisk övertygelse måste förstöras. De som utför rensningen, ikonoklasterna, är övertygade om att de utför en reningsaktion. Det förflutna välts över ända i en önskan att börja om från början. 

De olika bidragen till antologin Ikonoklasm förkastandet av det förflutna visar med all önskvärd tydlighet konsekvenserna. Inte bara ovärderliga kulturskatter utan också människoliv går förlorade när fanatismen får fritt spelrum. Vi ser det när Islamiska staten slår sönder flera tusen år gamla museiföremål, när Maos rödgardister bränner böcker och förföljer oliktänkande under den kinesiska kulturrevolutionen eller när ryska bolsjeviker spränger kyrkor och skändar ikoner.  Exemplen på de destruktiva krafternas skadegörelse genom seklen kan mångfaldigas. Att ikonoklasmens stridsrop ljuder så starkt i vår tid visar på dess fortsatta lockelse. Ikonoklasm förkastandet av det förflutna är en varningsklocka, ett larm för hotet mot det demokratiska samhällets tolerans och öppenhet. 

Machiavellis observation om ledarskapets svåra balansgång är lika relevant i vår tid med förnyade militära, ekonomiska och kulturella konflikter, som den en gång var i 1500-talets Florens. Kinas framväxt, Rysslands attack mot Ukraina och den växande politiska och ekonomiska närvaron i den globala södern har aktualiserat frågan om vikten av kompetent ledarskap inom politiskt styre.

Denna antologi utforskar utmaningarna för ledarskap och statskonst i en allt mer komplex värld och ställer frågan huruvida vi kan skapa politiska eliter som är kapabla att på ett säkert vis vägleda väst genom de många prövningar vi står inför?

Genom att se till vårt förflutna såväl som till vår samtid undersöker världsledande forskare och skribenter hur ledarskapsidéerna har utvecklats genom historien för att ge oss en större förståelse för statskonsten och för vilka färdigheter och organisationer som krävs för att driva små stater, stora imperier och allt däremellan.

I en allt farligare värld har underrättelsetjänstens roll aldrig varit mer kritisk. Sverige och världen står inför allt fler alarmerande konflikter. Hemliga aktiviteter, oavsett om det är i form av subversion, desinformation eller hemliga operationer, är centrala i det internationella maktspelet. Det har aldrig varit viktigare att förstå värdet av underrättelsearbetets roll inom områdena diplomati, statskonst och krig. Denna högaktuella samling essäer samlar världsledande underrättelseforskare och tjänstemän från USA, Storbritannien, Kanada och Sverige för att bedöma hur information, både hemlig och offentlig, har påverkat konflikter från det analoga förflutna till det digitala nuet. Den utgör en diskussion om hur underrättelseverksamhet idag utövas för att stödja eller undergräva internationell säkerhet samt försöker utröna vad som är god praxis för politiker och beslutsfattare när de tillämpar historiens lärdomar för att förstå vår samtid.