Europa-sviten – serie

Birgitta Stenberg tillhörde Metamorfosgänget och kretsen kring Paul Andersson och har en rad romaner bakom sig. 1981 inledde hon sin svit självbiografiska romaner med Kärlek i Europa, följd av Apelsinmannen 1983 och Spanska trappan 1987. I denna första del skriver hon om 50-talets Mallorca där hon ingick i kretsen av bohemer, konstnärer, författare, alkisar, bögar och flator från hela världen. På en träffsäker, lakonisk prosa berättar Birgitta Stenberg osminkat och öppet om sitt äventyrliga liv med en blandning av självironi och rättframhet.

Apelsinmannen kallades i pressen den mystiske person som figurerade i en lång rad av 50-talets skandalomsusade rättsprocesser. Namnet fick han för att ha bjudit den riksbekante pastor Kejne på förgiftade apelsiner, som omsider ledde till dennes död.Birgitta Stenberg kände Apelsinmannen och följde det egendomliga händelseförloppet.Det var en tid då det cirkulerade uppjagade rykten om en homosexuell konspiration bland makthavarna i Sverige, då Vilhelm Moberg förgäves offrade år av arbete på att försöka ge offentlighet åt vad som skedde, då tidningsskriverierna kring Haijby, Kejne och Quensel var som hetast och mest förvirrande. En tid då Berzelii-kravallerna skakade stockholmarna, då avantgardeteatrarna och källarklubbarna växte fram i Gamla Stans gränder.Birgitta Stenberg vandrade in i den miljön för att träffa litteratörer och poeter och skriva en roman om det surrealistiska persongalleri hon fann där. Men de poetiska drömmarna skar sig snart och hon fann sig stå inför en högst påtaglig verklighet, fylld av politiskt sprängstoff.

När den italienska pressen skrev att poeten Paul Andersson försökte begå självmord genom att kasta sig ut från ett fönster i första våningen , var det då hela sanningen? Och Robert, som hällde ut en dunk fotogen och tände på sängen där Paul låg och sov, tyckte han det straffet var rättvist för vad som hänt i Spanska trappan?Vad hade egentligen Gullan för sig, hon med den idealistiska tidningens skarpaste hjärna? Varför försökte hon få sin älskade i fängelse? Blev lilla Angelica förförd av en katolsk präst? Och Birgitta själv, visste hon om att hon var anställd och avlönad av CIA i ett par års tid? Eller var hon bara blåögd?

Eldar och is är på många sätt den avslutande delen av Birgitta Stenbergs uppmärksammade och kritikerhyllade självbiografiska romansvit.Som vuxen får Birgitta ett brev som ifrågasätter viktiga händelser i hennes familjs historia. I samma stund påbörjar hon en resa bakåt i tiden - en resa som inleds med Alma, hennes mormor. På sitt första arbete förälskar Alma sig i prästens hustru, vilket i sin tur leder till ett intrikat ménage à trois. När prästen sedan gör henne gravid är skandalen ett faktum. Alma avskedas och föräldrarna gifter bort henne med drängen på gården.Som tonåring tar den utomäktenskapliga dottern Ingeborg chansen och flyttar till Stockholm. Hon är ung, vacker och ambitiös - och skräckslagen inför risken att förbli fattig. Snabbt griper hon de möjligheter som öppnar sig. Hennes dotter Birgitta gör tvärtom. Utan att ingripa låter hon saker hända sig som får svårlösta konsekvenser.Eldar och is är en roman med flera outplånliga kvinnoporträtt. Inte minst Ingeborg, vars intensitet, nyckfullhet, frimodighet, fåfänga och kärlekslängtan löper som en röd tråd genom hela berättelsen. Men samtidigt ställer romanen en knivskarp fråga om vad som kan berättas när minnet blir ifrågasatt.