Fattigadel – serie

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

I Fattigadel (1935-38), en romansvit i fyra band, tecknar von Krusenstjerna ett hänsynslöst och djupt personligt porträtt av den svenska aristokratins moraliska och ekonomiska förfall. Genom alter egot Viveka skildras en uppväxt präglad av släktens slutna rum, där erotiskt uppvaknande och psykisk skörhet krockar med strikta traditioner. Uppväxten och uppgörelsen med det tynande ståndssamhället berättas med en inlevelse och skärpa som fortfarande utmanar och berör.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

I Fattigadel (1935-38), en romansvit i fyra band,tecknar von Krusenstjerna ett hänsynslöst och djupt personligt porträtt av den svenska aristokratins moraliska och ekonomiska förfall. Genom alter egot Viveka skildras en uppväxt präglad av släktens slutna rum, där erotiskt uppvaknande och psykisk skörhet krockar med strikta traditioner. Uppväxten och uppgörelsen med det tynande ståndssamhället berättas med en inlevelse och skärpa som fortfarande utmanar och berör.

Starka och svidande uppgörelser med den högborgerliga familjen och dess konventioner var ett ständigt återkommande tema i Agnes von Krusenstjernas författarskap.Med stor inlevelse skildrade hon kvinnors längtan efter självständighet och frihet och var inte bara en av sin tids stora författare utan också en av de mest omdiskuterade och kritiserade. Romansviten Fattigadel: Fattigadel, Dunklet mellan träden, Dessa lyckliga år och I livets vår, Krusenstjernas alter ego Viveka von Lagercronas berättelse, skrevs under åren 1935-1938 och presenteras här för första gången på mer än sextio år i en nyutgåva.

Starka och svidande uppgörelser med den högborgerliga familjen och dess konventioner var ett ständigt återkommande tema i Agnes von Krusenstjernas författarskap.Med stor inlevelse skildrade hon kvinnors längtan efter självständighet och frihet och var inte bara en av sin tids stora författare utan också en av de mest omdiskuterade och kritiserade. Romansviten Fattigadel: Fattigadel, Dunklet mellan träden, Dessa lyckliga år och I livets vår, Krusenstjernas alter ego Viveka von Lagercronas berättelse, skrevs under åren 1935-1938 och presenteras här för första gången på mer än sextio år i en nyutgåva.

Starka och svidande uppgörelser med den högborgerliga familjen och dess konventioner var ett ständigt återkommande tema i Agnes von Krusenstjernas författarskap.Med stor inlevelse skildrade hon kvinnors längtan efter självständighet och frihet och var inte bara en av sin tids stora författare utan också en av de mest omdiskuterade och kritiserade. Romansviten Fattigadel: Fattigadel, Dunklet mellan träden, Dessa lyckliga år och I livets vår, Krusenstjernas alter ego Viveka von Lagercronas berättelse, skrevs under åren 1935-1938 och presenteras här för första gången på mer än sextio år i en nyutgåva.

Starka och svidande uppgörelser med den högborgerliga familjen och dess konventioner var ett ständigt återkommande tema i Agnes von Krusenstjernas författarskap.Med stor inlevelse skildrade hon kvinnors längtan efter självständighet och frihet och var inte bara en av sin tids stora författare utan också en av de mest omdiskuterade och kritiserade. Romansviten Fattigadel: Fattigadel, Dunklet mellan träden, Dessa lyckliga år och I livets vår, Krusenstjernas alter ego Viveka von Lagercronas berättelse, skrevs under åren 1935-1938 och presenteras här för första gången på mer än sextio år i en nyutgåva.

Starka och svidande uppgörelser med den högborgerliga familjen och dess konventioner var ett ständigt återkommande tema i Agnes von Krusenstjernas författarskap.Med stor inlevelse skildrade hon kvinnors längtan efter självständighet och frihet och var inte bara en av sin tids stora författare utan också en av de mest omdiskuterade och kritiserade. Romansviten Fattigadel: Fattigadel, Dunklet mellan träden, Dessa lyckliga år och I livets vår, Krusenstjernas alter ego Viveka von Lagercronas berättelse, skrevs under åren 1935-1938 och presenteras här för första gången på mer än sextio år i en nyutgåva.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.

I Fattigadel (1935-38), en romansvit i fyra band,tecknar von Krusenstjerna ett hänsynslöst och djupt personligt porträtt av den svenska aristokratins moraliska och ekonomiska förfall. Genom alter egot Viveka skildras en uppväxt präglad av släktens slutna rum, där erotiskt uppvaknande och psykisk skörhet krockar med strikta traditioner. Uppväxten och uppgörelsen med det tynande ståndssamhället berättas med en inlevelse och skärpa som fortfarande utmanar och berör.