Församlingsfakultetens skriftserie – serie

Bengt Hägglund (1920–2015) var professor i ämnet Kristendomens idéhistoria vid Lunds universitet. Han är mest känd för sitt arbete "Teologins historia – en dogmhistorisk översikt", som utkommit i fem upplagor och översatts till ett flertal språk. I föreliggande bok får vi möta Bengt Hägglunds studier i det som var hans verkliga specialområde, den reformatoriska teologin. I 14 artiklar undersöker Hägglund centrala teologiska teman, såsom: - Skriftens klarhet: Reformationens bortglömda grundprincip - Luther och mystiken - Dopet och det kristna livet enligt Luther - Den evangeliska människouppfattningen - Humanismen och reformationens frihetsbegrepp Denna andra, reviderade upplaga har försetts med en inledning av Torbjörn Johansson om Bengt Hägglund som reformationsforskare.

Arvet från reformationen omfattar inte bara dess återverkningar inom teologi och kyrkoliv utan har också haft ingripande betydelse inom andra områden av kulturlivet, inom undervisning och rättskipning, inom litteratur och konst.

Med bidrag på svenska och engelska

Den som något lärt känna Bo Giertz har upptäckt vilken bredd och vilket djup som präglat hans livsgärning, för andra finns en upptäckt kvar att göra. Denna biografi öppnar för de flesta läsare nya perspektiv. Här kan man bl.a. läsa om hur det var att ha Bo Giertz som far, om att efterträda Bo Giertz, om Bo Giertz omfattande författarskap, hur Bo Giertz teologiska tänkande växte fram, om vilken betydelse Bo Giertz haft i utlandet och om kampen om kyrkan. Sist i boken får Bo Giertz själv ordet genom den predikan som kallats hans "andliga testamente".

I denna bok granskas de gängse vetenskapliga metoderna för skrifttolkning utifrån Paulus sätt att läsa och utlägga Gamla testamentet. Den moderna hermeneutikens filosofiska förutsättningar utmanas här av teologiska perspektiv.

The author tries to answer the following questions: - How come that Swedish Lutheran Mission decided to start a new mission field in Kenya? - How has the work developed over the years, from a tiny mission work to an independent Church with four dioceses? - What are the important decisions and deliberations which have influenced the development of ELCK?

Dr Naomichi Masaki highlights the liturgical thinking of Theodor Kliefoth (1810-1895) who served in Schwerin, Germany and found his liturgical ideal in the Reformation era. 1850 his liturgical thinking started to influence the Swedish Church. One consequence was that the culmination of the Lord's Supper's Preface no longer should be formulated "It is right and proper" but instead "He alone in worthy of thanks and praise". Rev Dr Masaki is Associate Professor of Systematic Theology at Concordia Theological Seminary, Ft Wayne, Indiana USA

Vad är då en människa? Denna ursprungligen bibliska fråga debatteras i samhället och de olika svaren griper djupt in i olika politiska beslut som rör sjukvård, utbildning, rättsväsende och familjepolitik. Frågan är ständigt aktuell i kyrkan, som har att på nytt vittna om människans höga kallelse, hennes djupa skada och om Guds frälsningsgärning i Kristus. ? Vad innebär det att människan är skapad till ?Guds avbild?? ? Vad innebär det att människan är en syndare? ? I vilken mening är reformationens simul iustus et peccator (?på en gång syndare och rättfärdig?) en antropologisk utsaga? Dessa frågor behandlas i boken utifrån olika teologiska discipliner, däribland bibelvetenskapliga, systematisk-teologiska och kyrkohistoriska. De medverkande författarna kommer från Sverige, Finland,Danmark, Norge och USA. Som en röd tråd genom boken går frågan, hur människosynen i Bibeln ska förstås och kommuniceras idag. Boken ges ut av Församlingsfakulteten i Göteborg, FFG, som 2013 firar sitt 20-årsjubileum

Hur man använder Bibeln är väsentligt för den kristna tron. Hur lät sig de första kristna formas av Skrifterna? Varför byggde kyrkofäderna sin teologi på Skriften? Vilken är Bibelns funktion senare i historien och i kyrkan idag? Denna bok knyter an till dessa frågor och behandlar inledningsvis synen på Skrift, kanon och tradition i evangelisk-luthersk/protestantisk respektive romersk-katolsk tradition. Varför har egentligen Bibeln auktoritet, om den har det? I bokens andra del diskuteras frågan om Bibelns ofelbarhet. Kan man lita på Skriften? Här görs en analys genom kyrkohistorien fram till reformationen och nutida teologi och textkritik. Bokens tredje del skiftar fokus till bibelläsningens roll för en kristen med tonvikt på fornkyrkans perspektiv och frågor kring Jesus tillbedjan, Guds namn och korsets centrala roll för skriftläsningen. Som avslutning ges ett par glimtar från inledningen och slutet av Nya testamentet. Vi ser hur nära gamla och nya förbundets Skrifter knutits samman i den kristna helbibeln, och den starka tonvikten på Kristus, Skriftens kärna och stjärna. Författare: TOMAS BOKEDAL, teol. dr. från Lunds universitet och tidigare lärare på Församlingsfakulteten i Göteborg. Han är verksam som førsteamanuensis i Nya testamentet vid NLA Høgskolen i Bergen och som lektor vid Universitetet i Aberdeen, Skottland.

Som blott 24-årig professor i grekiska vid Wittenbergs universitet skrev Philipp Melanchton (1497-1560) boken Loci Communes.