I augusti 2016 censurerades det ikoniska krigföringsfotografiet Napalm Girl av Facebook. Anledningen var inte att skydda känsliga användare mot obehagliga krigsscener, utan för att den nioåriga flickan på bilden var naken. I oktober samma år censurerades Svenska Cancerfondens bröstskola som skulle vägleda kvinnor att upptäcka bröstcancer i tid. Illustrationerna av två stycken rosa bröst bedömdes vara naket innehåll och togs därmed bort från plattformen. Den sociala plattformen Facebook startades med visionen att föra människor samman i en digital gemenskap och göra världen till en mer öppen plats. Men kan vi verkligen enas om att detta är vad som har åstadkommits? Studien tittar på fjorton händelser där bilder av kvinnlig nakenhet i olika former har censurerats av Facebook eftersom de bestrider plattformens riktlinjer. Med hjälp av tekniskt utvecklade algoritmer som verkar i det dolda, kan Facebook konstant övervaka användarna och se till att riktlinjerna följs. Visionen om öppenhet är helt oförenlig med hur dessa algoritmer i det tysta formar hur vi uppfattar världen och i detta fall kvinnlig nakenhet. Vad händer när ett av världens mäktigaste företag utformar egna etiska riktlinjer, men sedan vägrar ta ansvar för konsekvenserna? Och vad gör detta i sin tur med synen på kvinnlig nakenhet? Vad fotografen Nick Út och Svenska Cancerfonden inte visste var att deras bilder skulle komma att handla om något helt annat än civilt lidande och sjukdomsupplysning och istället bli underlag för en hätsk debatt gällande nakenhet, sexualisering och censur i sociala medier.

Kan vi verkligen säga att våldsamma datorspel skapar våldsamma barn? Kan datorspels effekter verkligen studeras genom laboratorieexperiment och kan det dras enkla slutsatser om hur de påverkar den sociala människan? Det är ofta en onyanserad bild vi får av hur datorspel påverkar oss människor. Genom för mycket datorspelande anses vi bli asociala och våldsamma. Vi matas med bilden av att det här finns ett naturligt samband. Den här studien erbjuder ett annat perspektiv. Datorspel är den nya tidens leksaker, våra lekar sker inte längre enbart i verkliga rum, utan även i digitala sandlådor. Det är i leken som den sociala människan skapas. Här finns grunden till identiteten och det är här våra sociala förmågor prövas. Datorspel är en omfattande industri, och en majoritet av barn, unga och vuxna leker dagligen med dessa leksaker. Om lekens funktion är oumbärlig för oss människor, vilken funktion har vår tids virtuella leksaker?

In June 2016, the first community of students graduated from the MSc in Media and Communication Studies at Lund University, Sweden. This book showcases a selection of outstanding postgraduate dissertations with contributions from Alfonso Forssell, Lisa Jalakas, Ally McCrow- Young and Javie Ssozi. Their work provides excellent examples of original and creative theses on fascinating topics in the area of media and communication studies. The empirical areas covered range from media literacy in Mexico and the role of Twitter in political communication across different East African countries, to consumer activism and animal rights, and audience perspectives on feminist advertising. All four texts were originally presented and evaluated as part of the final thesis exams in May 2016, in which they were awarded top grades. During the autumn of 2016 they have been revised and edited for publication in the publication series Förtjänstfulla examensarbeten i medie- och kommunikationsvetenskap (FEA), which was launched in 2008 by the department of Communication and Media to bring attention to and reward student work of a particularly high quality. The four theses have been chosen for publication as they, through the skillful combination of empirical evidence and theoretical analysis, demonstrate why and how the study of media and culture matters in understanding knowledge, power and subjectivity in our experience of public life and the world today.

I augusti 2016 censurerades det ikoniska krigföringsfotografiet Napalm Girl av Facebook. Anledningen var inte att skydda känsliga användare mot obehagliga krigsscener, utan för att den nioåriga flickan på bilden var naken. I oktober samma år censurerades Svenska Cancerfondens bröstskola som skulle vägleda kvinnor att upptäcka bröstcancer i tid. Illustrationerna av två stycken rosa bröst bedömdes vara naket innehåll och togs därmed bort från plattformen. Den sociala plattformen Facebook startades med visionen att föra människor samman i en digital gemenskap och göra världen till en mer öppen plats. Men kan vi verkligen enas om att detta är vad som har åstadkommits? Studien tittar på fjorton händelser där bilder av kvinnlig nakenhet i olika former har censurerats av Facebook eftersom de bestrider plattformens riktlinjer. Med hjälp av tekniskt utvecklade algoritmer som verkar i det dolda, kan Facebook konstant övervaka användarna och se till att riktlinjerna följs. Visionen om öppenhet är helt oförenlig med hur dessa algoritmer i det tysta formar hur vi uppfattar världen och i detta fall kvinnlig nakenhet. Vad händer när ett av världens mäktigaste företag utformar egna etiska riktlinjer, men sedan vägrar ta ansvar för konsekvenserna? Och vad gör detta i sin tur med synen på kvinnlig nakenhet? Vad fotografen Nick Út och Svenska Cancerfonden inte visste var att deras bilder skulle komma att handla om något helt annat än civilt lidande och sjukdomsupplysning och istället bli underlag för en hätsk debatt gällande nakenhet, sexualisering och censur i sociala medier.

Kan vi verkligen säga att våldsamma datorspel skapar våldsamma barn? Kan datorspels effekter verkligen studeras genom laboratorieexperiment och kan det dras enkla slutsatser om hur de påverkar den sociala människan? Det är ofta en onyanserad bild vi får av hur datorspel påverkar oss människor. Genom för mycket datorspelande anses vi bli asociala och våldsamma. Vi matas med bilden av att det här finns ett naturligt samband. Den här studien erbjuder ett annat perspektiv. Datorspel är den nya tidens leksaker, våra lekar sker inte längre enbart i verkliga rum, utan även i digitala sandlådor. Det är i leken som den sociala människan skapas. Här finns grunden till identiteten och det är här våra sociala förmågor prövas. Datorspel är en omfattande industri, och en majoritet av barn, unga och vuxna leker dagligen med dessa leksaker. Om lekens funktion är oumbärlig för oss människor, vilken funktion har vår tids virtuella leksaker?

In June 2016, the first community of students graduated from the MSc in Media and Communication Studies at Lund University, Sweden. This book showcases a selection of outstanding postgraduate dissertations with contributions from Alfonso Forssell, Lisa Jalakas, Ally McCrow- Young and Javie Ssozi. Their work provides excellent examples of original and creative theses on fascinating topics in the area of media and communication studies. The empirical areas covered range from media literacy in Mexico and the role of Twitter in political communication across different East African countries, to consumer activism and animal rights, and audience perspectives on feminist advertising. All four texts were originally presented and evaluated as part of the final thesis exams in May 2016, in which they were awarded top grades. During the autumn of 2016 they have been revised and edited for publication in the publication series Förtjänstfulla examensarbeten i medie- och kommunikationsvetenskap (FEA), which was launched in 2008 by the department of Communication and Media to bring attention to and reward student work of a particularly high quality. The four theses have been chosen for publication as they, through the skillful combination of empirical evidence and theoretical analysis, demonstrate why and how the study of media and culture matters in understanding knowledge, power and subjectivity in our experience of public life and the world today.