Lund Studies in Historical Archaeology – serie

Wäggia var namnet på en medeltida gård som från 1500-talet hörde till Torpa sätesgård i södra Västergötland. Den fick en omväxlande historia men lades ner vid 16oo-talets mitt. På dess marker kom något senare två torp att etableras. I dag kan man fortfarande i terrängen tydligt se lämningar av hus, åkrar och vägar. Det arkeologiska materialet, tillsammans med olika skriftliga uppgifter och en vacker, detaljrik karta från 1648, har gjort det möjligt att skapa oss en bild av Wäggia, dess roll och anknytning till Torpa.

På berget Ombergs sluttning vid Vätterns strand ligger Alvastra, en mötesplats, boplats och gravplats för människor under tusentals år. I synnerhet tycks Alvastra ha varit en hemvist för de döda, vilket talrika lämningar vittnar om, såsom stenålderns megalitgravar och medeltidens kyrkogårdar. Ända sedan början av 1900-talet har den moderna kulturhistoriska forskningen intresserat sig för denna plats och sökt avlocka berget och dess omgivningar alla de hemligheter det ruvat på i århundraden. Under 1990-talet dtrev en grupp forskare ett projekt kring Alvastras medeltid, den epok som efterlämnat de tydligaste kulturella avtrycken. Det berömda cistercienserklostret hade här en framträdande plats men det var inte klosteranläggningen i sig utan snarare platsen och dess omgivande landskap som stod i centrum för intresset. Varför hade klostret förlagts just hit? Vilka krafter hade bidragit till att Alvastra fått en sådan betydelse i det medeltida samhället? I denna bok presenteras några av resultaten från 1990-talets projekt. I två längre artiklar studeras det medeltida Alvastra ur olika perspektiv. Det ena handlar om kristnandet och de spår som denna process avsatt i Alvastra, den andra om hur maktpolitik och kontakter med det kontinentala Europa bidragit till att forma denna plats. Författarna, Lars Ersgård och Marie Holmström, är båda medeltidsarkeologer och idag verksamma vid Riksantikvarieämbetet. Tryckår: 2006 Mjukband, illustrerad i färg och s/v, 240 s.

De östgötska städerna väckte tidigt historieforskningens intresse och har tidigare behandlats i Projekt Medeltidsstadens rapporter och enskilda stadsmonografier. I detta arbete diskuteras Östergötlands urbanisering ur ett landskapsperspektiv, med särskild tonvikt på hur platserna fungerat som centralorter. Genom detta angreppssätt kan urbanisering studeras i ett längre tidsperspektiv, och även andra orter än de som omgavs med stadsprivilegier under medeltiden kan ses som en del av landskapets urbanisering. Karin Lindeblad är arkeolog vid Riksantikvarieämbetet i Linköping och vid Institutionen för arkeologi och antikens historia. Detta är hennes licentiatavhandling i arkeologi. Tryckår: 2008 Mjukband, illustrerad i s/v, 132 s.

Borgarna i städerna – adeln och bönderna på landsbygden. Synen på befolk- ningens rumsliga lokalisering sedan medeltiden har bidragit till bilden av ett enhetligt uppdelat ståndssamhälle. Så inleds Kenth Hansens doktorsavhandling i historisk arkeologi. I avhandlingen studeras aristokratins – frälsets, adelns – närvaro i medel¬tida städer i de skånska landskapen; i vilken utsträckning de prägladestadsmiljön ekonomiskt, politiskt och socialt. Speciellt fokuserar under¬sökningen på gränszonen mellan borgare och aristokrati. Avhandlingen målar upp en ny och förändrad bild av såväl det medeltida stadssamhället som det förflutna ståndssamhället jämfört med den traditionella synen.

Bildandet av kungariket Danmark brukar presenteras som en långdragen och linjär process där forntida hövdingar knyts ihop med den moderna nationalstaten. "Bortom riksbildningen. Människor, landskap och makt i sydöstra Skandinavien" fokuserar istället de många små berättelserna bortom den stora. Avhandlingen diskuterar och analyserar tidigare huvudlinjer och problem i forskningen. Den presenterar också en rad landskapsarkeologiska studier av mindre områden i Blekinge, Skåne, Halland och Bornholm för tiden ca 800-1200. Det visar sig att människor öster om Öresund mötte det danska riket på annorlunda sätt och betydligt senare än vad som tidigare antagits. Avhandlingen understryker vikten av att studera händelser i ett aktörsperspektiv samt behovet av nya utsiktspunkter och historiska berättelser. Ett resultat är att det egentligen aldrig funnits någon riksbildning, bara aktörer och klungor av händelse. Anna Lihammar är arkeolog och detta är hennes doktorsavhandling i historisk arkeologi. Tryckår: 2007 Mjukband, illustrerad i s/v, 378 s.

Våra föreställningar om medeltidan är många och rymmer inte sällan både kontrasterande och motsägelsefulla bilder. Medan någon ser framför sig stadens gytter och ett äventyrligt riddarliv, så associerar en annan till kyrkans stillhet eller pestens härjningar. Mera sällan går kanske tankarna till det medeltida bondesamhället och det dagliga livet på landsbygden. Också inom arkeologin har spåren efter denna del av medeltidens befokning kommit att studeras i skuggan av de högre ståndens ofta mer beständiga lämningar, som tidigt ådrog sig forskningens intresse. Den här boken uppmärksammar istället den medeltida landsbygden som arkeologiskt forskningsfält. Med utgångspunkt i ett antal närstudier av olika utgrävningar runt om i Europa söker författaren teckna en bild av forskningsfältets framväxt och etablering. Vilka var de tidiga forskarna? Vilka drivkrafter för ett studium är det möjligt att urskilja och hur har man gått tillväga för att studera medeltida by-och gårdsbebyggelse? Material från Sverige, Danmark, Tyskland och Storbritannien ingår i studien som omfattar tidrymden 1930-2005. Samtidigt som studien ger oss en inblick i hur olika forskare betraktat och behandlat de arkeologiska spåren av den del av den medeltida befokningen som levde utanför städerna, ger den oss också en insikt i de mekanismer som leder till att nya forskningsfält formeras och inkorporeras i ett vetenskapligt sammanhang.

This doctoral thesis examines early medieval Slavic migration to the island of Bornholm (Denmark). With a combination of interdisciplinary theories and methods, which focus on human translocation and memory and identity construction, a holistic approach to the studies of migration in archaeology is proposed. It is argued that in order to address cases of migration it is neccessary to consider the historical and social context that preceeded such movement as well as to pay attention to the processes ensuing migration. Thus in this study attention is given to the contemporaneous historical events in the western parts of the Baltic Sea, which is followed by archaeological analyses of remains of household actvities, burial rituals and objects related to female and male dress. These analyses form the basis for a discussion on the possible effects of resettlement on the creation of immigrant identity, immigrants' perception of themselves, and their positioning between the homelands that they have recently lost and the new landscapes they found themselves in. This thesis addresses several fundamental questions related to archaeological research on migration as well to the processes that follow human movements. The study considers how to approach prehistoric and early historical migrations in archaeology to account for the complexity of the subject. It touches upon questions related to the role and the nature of routines, habits and everyday interactions with material things in human life and the way they might be affected by translocation. It also explores the process of "translation" of a foreign landscape into a homeland. Ultimately this dissertation advocates for the importance of incorporating migration studies into the scope of archaeological research and the need for multidisciplinary approach to address the issues of human translocations. Magdalena Naum is a researcher at the Department of Archaeology and Ancient History, Lund University. This is her PhD dissertation. Tryckår: 2008 Mjukband, illustrerad i s/v, 308 s

Historisk arkeologi är en beteckning för en arkeologi som behandlar perioder med text. Tyngdpunkten läggs på de metodiska möjligheter, som uppstår i samspelet mellan ting och texter, samt, inte att förglömma, även bilder. Den nya definitionen öppnar vägar ut från medeltidsarkeologins områdesstudium, öppnar för nya perspektiv, perioder och geografier, utan att stänga gamla. ”Triangulering. Historisk arkeologi vidgar fälten” visar var ämnet just nu är på väg. Antologin innehåller 18 artiklar med exempel på ny forskning, från Lunds medeltida kyrkor till Östafrikas städer, från arkeologi i den svenska skogen till Sri Lankas koloniala plantager. Författarna är alla knutna till ämnet historisk arkeologi. De är doktorander, disputerade, lärare och forskare. Tryckår 2009 Hårdband, illustrerad i färg och s/v, 334 s.

Det är något mystiskt med Tommarp, den forna staden i sydöstra Skåne. Under de ca 950 år som gått sedan den danska kungamakten etablerade en kungsgård i Tommarp har orten bytt skepnad många gånger. Tommarp var under närmare 500 år en urbaniserad ort, vilken 1540 förlorade sina stadsprivilegier. Ortens betydelse har dock fortsatt att prägla bygden, och under en period på 1900-talet var Tommarp t.o.m. en egen kommun. Idag är Östra Tommarp en by på Österlen, med ett rikt förenings- och kulturliv. I avhandlingen står den medeltida staden Tumathorp i centrum. Här görs ett försök att fördjupa kunskaperna om Tommarps medeltida historia utifrån såväl de arkeologiska lämningarna som det skriftliga källmaterialet. Boken vill visa att Tommarp inte enbart var en ort med stadsliknande funktioner, utan en ort med varierande funktioner och relationer över både tid och rum. Förutom att boken är en lic-avhandling kan den även ses som ett av de sista arbetena inom projektet Medeltidsstaden. Tryckår: 2011 Mjukband, illustrerad i s/v, 118 s.

Vart är arkeologin om medeltiden på väg - och hur börjar den? I fyra artiklar av yngre forskare belyses medeltidsarkeologin och den historiska arkeologins utveckling och framtid. Artiklarna behandlar fyra fält som har varit centrala for Erik Cinthio, som etablerade universitetsämnet i Lund och som fyllde 90 år 2011. De centrala fälten är ämnet självt, kyrkan, staden och landsbygden. Boken innehåller dessutom en bibliografi över Erik Cinthios skrifter.

Universitetslektor, docent Anders Ödman, gick i pension sommaren 2014, efter många års arbete som lärare och forskare i Historisk arkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet. Inbjudan till att bidra med en artikel till Anders Ödmans vänbok antogs av ett stort antal personer verksamma inom arkeologi och närliggande ämnen. Under sin karriär har Anders Ödmans forskningsintressen växlat men tre tydliga teman går att urskilja, teman vilka avspeglas i den här bokens artiklar: slott och borgar, utmarksbruk och järnhantering samt experimentell arkeo­logi. Som en sammanhållande länk finns dock Anders intresse för, och kunskap om, Skånes medeltid. Artiklarna och vänboken riktar sig inte bara till en akademisk läsekrets av arkeologer och historiker i Skandinavien. Genom Anders pedagogiska insatser för att sprida kunskap om Nordens och inte minst Skånes medeltid, hoppas vi att även andra historieintresserade kan finna nöje i den här boken, med vilken vi vill uppmärksamma en god vän, en god kollega och en inspirerande forskare.

The dead and the living meet in the cemetery and how this relationship unfolds in the 19th and 20th centuries is explored from the starting point of one excavation in Copenhagen. This book investigates the material conclusions of these interactions including cemetery working practices, landscape design, gravestones, coffins, grave goods and the bodies lying within it. Materialising modern cemeteries is Sian Anthony’s doctoral thesis from the Department of Archaeology and Ancient History, Lund University

Boken behandlar övergången mellan vikingatid och tidig medeltid utifrån ett bebyggelsearkeologiskt källmaterial från Halland. Syftet är att diskutera gårdarnas byggda och sociala miljö, bybildning i regionen och organisationen av landskapet med målsättningen att skapa en mer realistisk bild av de lokala förhållandena i relation till en generell skandinavisk diskussion. Genom ett tvärvetenskapligt angreppssätt som inkluderar arkeologiska och historiska källor samt kulturgeografiska analyser, exponeras nya aspekter på landsbygdens organisation under tidig medeltid. Anders Håkansson är verksam vid Kulturmiljö Halland, Stiftelsen Hallands Länsmuseer. Boken är hans doktorsavhandling.

Jes Wienberg gick i pension våren 2025 efter att under många år ha varit knuten till institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet. I den här boken adresserar trettionio författare lika många ämnen och forskningsproblem, varav många anknyter till de område som alltid varit i fokus för Jes intresse, det kyrkliga kulturarvet i vid mening. Men här finns även artiklar om kastaler, skattfynd, medeltida keramik och de obesuttnas kulturarv. Bokens författare är alla välrenommerade forskare knutna till universitet, museer och arkeologiska företag runt om i Norden. Vi hoppas att såväl många arkeologer och historiker som en intresserad allmänhet kommer att finna i bokens innehåll lärorikt. Med den här boken vill vi hylla en god vän, en god kollega och en framstående forskare i historisk arkeologi.