I dagens forskning har det uppstått ett dynamiskt fält där så vitt skilda vetenskaper som filosofi och neurovetenskap, psykologi och filmvetenskap börjat föra dialoger med varandra. Det handlar då om affekters inverkan på liv och handling. Mycket av den forskningen har än så länge rört sig på ett principiellt plan. Med den här boken ger sig etnologer och antropologer i kast med det konkreta - tingen och de olika affektiva kopplingar som uppstår mellan människor och den omgivande materiella kulturen. Mängder av kunskap förmedlas via sinnena - smaken, ljuden, lukten och beröringen som är svåra att verbalisera eller förmedla via bilder eller symboler. Förtätade etnografiska beskrivningar får läsaren här ta del av situationer som t ex hur den kappsäck som en uppriven hustru, en deporterad, - eller varför inte en vanlig resenär packas full av såväl hopp som förtvivlan; hur ett arvskifte ger ting från föräldrahemmet ett affektionsvärde som kan få syskon och efterlevande att kapa alla band och hellre gå till domstol än börja samtala; eller hur de belägrade invånarna i staden Sarajevo under kriget fick paket med mat och förnödenheter som inte bara lindrade utsattheten utan också ökade känslan av förnedring och vanmakt. I dessa och ytterligare typfall analyseras användbarheten av ett affektivt perspektiv vid förståelsen av relationen mellan människor och tingen omkring dem. Etnografin i boken tar läsaren med till olika delar av Skandinavien, till ett oroligt Balkan och en resa genom södra USA. I tre av bidragen diskuteras också hur affektstudier kan komma till praktisk användning i tillämpade innovationsstudier. Boken inleds med en utförlig diskussion där de affektiva perspektiven sätts in i en etnologisk och antropologisk kontext. Särskilt utrymme ägnas här de metodologiska och teoretiska utmaningar som detta öppnar för. Den här boken är visserligen ett pionjärarbete i sitt slag inom de nämnda disciplinerna, men vänder sig också till forskare och studenter inom sociologi, kultur- och turiststudier, och naturligtvis till en bredare läsekrets med intresse för studiet av känslor, musik, materiell kultur, innovationer och postsocialism.

I dagens forskning har det uppstått ett dynamiskt fält där så vitt skilda vetenskaper som filosofi och neurovetenskap, psykologi och filmvetenskap börjat föra dialoger med varandra. Det handlar då om affekters inverkan på liv och handling. Mycket av den forskningen har än så länge rört sig på ett principiellt plan. Med den här boken ger sig etnologer och antropologer i kast med det konkreta - tingen och de olika affektiva kopplingar som uppstår mellan människor och den omgivande materiella kulturen. Mängder av kunskap förmedlas via sinnena - smaken, ljuden, lukten och beröringen som är svåra att verbalisera eller förmedla via bilder eller symboler. Förtätade etnografiska beskrivningar får läsaren här ta del av situationer som t ex hur den kappsäck som en uppriven hustru, en deporterad, - eller varför inte en vanlig resenär packas full av såväl hopp som förtvivlan; hur ett arvskifte ger ting från föräldrahemmet ett affektionsvärde som kan få syskon och efterlevande att kapa alla band och hellre gå till domstol än börja samtala; eller hur de belägrade invånarna i staden Sarajevo under kriget fick paket med mat och förnödenheter som inte bara lindrade utsattheten utan också ökade känslan av förnedring och vanmakt. I dessa och ytterligare typfall analyseras användbarheten av ett affektivt perspektiv vid förståelsen av relationen mellan människor och tingen omkring dem. Etnografin i boken tar läsaren med till olika delar av Skandinavien, till ett oroligt Balkan och en resa genom södra USA. I tre av bidragen diskuteras också hur affektstudier kan komma till praktisk användning i tillämpade innovationsstudier. Boken inleds med en utförlig diskussion där de affektiva perspektiven sätts in i en etnologisk och antropologisk kontext. Särskilt utrymme ägnas här de metodologiska och teoretiska utmaningar som detta öppnar för. Den här boken är visserligen ett pionjärarbete i sitt slag inom de nämnda disciplinerna, men vänder sig också till forskare och studenter inom sociologi, kultur- och turiststudier, och naturligtvis till en bredare läsekrets med intresse för studiet av känslor, musik, materiell kultur, innovationer och postsocialism.