Serie Norrland – serie

Beppe Wolgers starka band till det jämtländska landskapet lyser starkt i hans diktning.

År 1968 förvärvar famljen Wolgers hemmanet Bränngården på Öhn i Ströms vattudal i norra Jämtland. När så sker, är det en total omvälvning i Beppe Wolgers liv. 

Under nästan tjugo år skulle han betrakta denna landsända som en känslomässig bas i tillvaron. Inspirationen från det nya landskapet drabbar också Wolgers skrivande, han blir poet på riktigt och på allvar. 

Mellan 1969 och 1983 publicerar han fyra diktsamlingar med jämtländska motiv. Han öppnar sig både mot en ny inre uppriktighet, och mot en trakt med dess oförställda människor omkring sig. 

Dikter från Vattudalen är ett urval ur Beppe Wolgers  fyra diktsamlingar: Bilder från Milwaukee, Röster från Vattudalen, Episod i Vikens kapell, Mannen i Vattudalen.  Boken är försedd med ett förord av Gunnar Balgård, som också stått för urvalet, samt ett nyskrivet efterord av Teodor Wolgers.

Denna bok får tjäna som påminnelse om ett udda och originellt författarskap, som av sina exceptionella yttre omständigheter aldrig blev uppmärksammat efter förtjänst. Hennes levda liv blir hennes litterära ämne, lika entydigt som för beatförfattarna. Ingen kan säga annat än att Rönnog Seaberg satsade stort.

I de texter som figurerar i denna volym får vi möta Rönnog Seaberg i både en kavalkad barndomsminnen från uppväxtens Umeå och skildringar från 1980-talets usa, dit hon emigrerade 1959. 

Fem syskon växer upp på adress Östra kyrkogatan 10b i Umeå, fadern är adjunkt vid läroverket och modern hemmafru. Men mellandottern misstänker alla vuxna för gemensamt bedrägeri, "Den stora sammansvärjningen". Vad var det som dessa vuxna inte ville komma fram med, som barn inte skulle veta och förstå? 

"En dåres dagbok" berättar om ett vardagligt USA, där rasismen fortfarande sticker fram sitt tryne och där Seaberg ägnar sig åt att försöka entusiasmera sina elever i litteraturens värld, medan hon själv mest känner sig malplacerad och kämpar med att förstå sin egen situation. 

Rönnog Seaberg (1932 2007) växte upp i Umeå och emigrerade 1959 till USA. Hon skrev poesi, noveller och romaner. På 1990-talet introducerade hon tillsammans med sin make Steve Seaberg konstformen akrobatisk poesi. I gruppen S­eaberg Acrobatic Poetry turnerade Rönnog och Steve Seaberg både i USA och Europa som diktuppläsande akrobater. Rasklyftan blev makarna Seabergs särskilda arbetsfält. De adopterade tre färgade barn. Genom det beslutet skulle de få kännedom om de förtrycktas liv i en omfattning som de knappast kan ha förutsett. Allt betydde en vändpunkt såväl i privatliv som författarskap för Rönnog Seaberg.