Skrifter om judisk och kristen tro och tradition – serie

Frågan om Guds förbund med judarna har besvarats på olika sätt genom den kristna historien. Inte så sällan har kyrkan haft en ambivalent inställning till det folk som utgör dess egen grund. En del har hävdat att judarna fortfarande är Guds egendomsfolk – andra att kyrkan nu har tagit över denna roll. Men måste det vara antingen eller? I Judarna, Ers Majestät! låter författaren oss förstå att frågan kan ha ett annat svar. Om det judiska folket har fortsatt att följa det förbund som gavs dem för över 3000 år sedan, och Gud därigenom bevarat dem, är då inte detta ett tecken på Guds trofasthet? Och är det då inte en trofasthet även kristna kan lita på? Det var i mötet med en levande judendom som författaren började se flera av bibelns texter i ett nytt ljus, vilket han ger exempel på i denna bok. Göran Larsson är präst, teol. dr och docent i judaistik. Han har tillbringat närmare 30 år i Jerusalem, halva tiden som direktor för Svenska teologiska institutet samt präst i svenska församlingen. För närvarande är han Associate Professor vid Lutheran Theological Seminary i Hong Kong samt flitigt anlitad föreläsare i frågor gällande judisk och kristen tro och tradition. I samband med författarens femtioårsdag instiftades Göran Larssons jubileumsfond för judisk-kristna relationer, vars syfte är ”att öka förståelsen mellan judar och kristna och främja en teologisk fördjupning inom kristenheten när det gäller sambandet mellan Gamla och Nya testamentet, judisk skrifttolkning, levande judendom och kristendomens djupa rötter i judisk tro och judiskt liv”. Jubileumsfonden ger också ut en skriftserie, Skrifter om judisk och kristen tro och tradition, där fler av Göran Larssons tidigare böcker, såväl som denna, ingår.

JUDENDOMEN handlar om långt mycket mer än rötter till kristendomen. Den utgör en omistlig del av det mest centrala i kristen tro och tradition. Genom att studera firandet av de judiska högtiderna kan vi lära oss mer om både judendom och kristendom. TID FÖR GUD beskriver de judiska högtidernas historiska bakgrund och praktiska utformning idag. Hur firas högtiderna? Varför firas de på detta sätt? TID FÖR GUD kastar på samma gång nytt ljus över kristen­domen. Vad skiljer och vad förenar? Varför har den kristna traditionen behållit vissa högtider och förbigått andra? Teol. dr Göran Larsson har under flera decennier arbetat för fördjupad förståelse och förbättrade relationer mellan judar och kristna.

»I en av ruinerna i Warszawas ghetto, mitt bland högar av förkolnad sten och rester av människoben, hittades följande testamente, skrivet av en jude vid namn Jossel Rakover under ghettots sista timmar och gömt i en liten butelj...» Så inleds det oförglömliga dokumentet om en from judes samtal med Gud timmarna innan han dör i Warszawaghettot efter att ha förlorat allt som en människa kan förlora här på jorden. Det är svårt att finna texter som kraftigare kämpar med ondskans och lidandets problem än denna, och som på ett så djupt gripande sätt brottas med Gud i dödsskuggans dal. Denna märkliga text upplevdes som så äkta att man med tiden glömde bort dess författare Zvi Kolitz, en ung jude som skrev den för en jiddischtidning i Buenos Airos efter krigsslutet. I denna bok återges texten i såväl original som transkription och översättning. Dessutom innehåller boken en fascinerande presentation av dokumentets gåtfulle författare samt även av dess förunderliga historia.

På kyndelsmässodagen 1986 invigde Daoud Haddad, den lutherska kyrkans biskop i Jerusalem, de nya ikonerna i kapellet på Svenska teologiska institutet. De gestaltar den berättelse i Lukasevangeliet där Josef och Maria bär fram Jesusbarnet i templet och möter Symeon och Hanna. Ikonerna är nyskapande på samma gång som de i stil och utförande är infogade i en månghundraårig tradition av kyrklig konst. Det nya ligger i att motivet presenteras på ett sätt som åskådliggör släktskapet mellan judisk och kristen tro. Konstnären Bengt Olof Kälde skapade ikonerna i dialog med institutets dåvarande direktor Göran Larsson, som i Fönster mot Gud berättar om bildernas tillkomst, symbolik och teologi.