Södertörn Studies in Practical Knowledge – serie

Praktisk kunskap är en oundgänglig, men ganska svårfångad, form av kunskap. För en forskare som vill utforska sin egen eller någon annans praktiska kunskap kan den upplevas SOM undflyende och svårartikulerad. Traditionella vetenskapliga metoder, skapade för att vara objektiva och repeterbara, faller ofta till föga. Så hur ska man göra? Hur kan praktisk kunskap utforskas vetenskapligt? Medverkande är forskare med anknytning till Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola. Utgångspunkten för texterna är en förståelse av metod som något som varken går att separera från forskningens sammanhang eller dess frågor och teorier. Detta innebär att forskaren ständigt måste ha ett aktivt och öppet förhållningssätt till den. Ambitionen med boken är att erbjuda en fördjupad reflektion kring ett antal såväl befintliga som möjliga metodologiska tillvägagångssätt för utforskandet av praktisk kunskap. Några av de tillvägagångssätt som diskuteras är intervjuer, deltagande observation, reflektion och gestaltade berättelser.

I yrken där möten med människor står i centrum behöver de inblandade alltid i någon mån träda fram för varandra. För att klienten, brukaren, medborgaren, besökaren, patienten eller eleven ska få rätt stöd, hjälp, behandling eller utbildning räcker det inte att förstå denna endast som ett exemplar av en kategori. För att besluta sig för vad som är rätt att göra behöver man i någon mån förstå vem man har framför sig och i vilken situation denna befinner sig. Här räcker sällan dokumentation i form av journalanteckningar eller betyg. Det som krävs är ett (eller flera) möte(n) med individen där hen får möjlighet att träda fram. Men som levande varelse öppnar vi oss sällan för vem som helst. För att berätta, visa eller ta reda på vem man är och vad man behöver hjälp och stöd med behöver man någon att träda fram för, någon som man känner bryr sig och som man har förtroende för. Således måste även yrkesmänniskan i någon mån träda fram som yrkesperson. Denna antologi tematiserar, exemplifierar och teoretiserar sådana framträdelser i ett flertal mellanmänskliga yrken, hos sjuksköterskan, läkaren, läraren, bibliotekarien, psykologen och samtalsledaren.

Under de senaste decennierna har välfärdssystemet i Sverige genomgått radikala förändringar. Det rör sig om ett system som alltmer styrs enligt en marknads- och bolagslogik, dels genom att delar av välfärden hamnat i privat ägo, och dels genom att offentliga aktörer anpassat sina strukturer efter den privata sektorn. En fråga som föranleds av dessa förändringar, och som är den grundfråga som den här antologin rör sig omkring är: Vilka är betingelserna för yrkesmänniskor att handla klokt i den kapitaliserade välfärden? Boken innehåller berättelser och reflektioner från yrkesmänniskor i välfärden, och från akademiker som forskar inom detta område.

Den här boken handlar om nybörjarpolisens första trevande steg ut i yrkeslivet, nämligen tjänstgöringen som polisaspirant. Genom elva aspiranters egna berättelser om och reflektioner över händelser ur aspiranttjänstgöringen framträder en rik bild av polisyrkets olika sidor: utsattheten, otillräckligheten, våldet och den kollegiala sammanhållningen. Boken innehåller även fyra texter av forskare som undersöker frågor som gråzonsproblematik, polishumor, kåranda och polisutbildningens utmaningar.

Klassiska texter om praktisk kunskap är det allra första försöket att i bokform sammanställa texter som är centrala för den praktiska kunskapens teoribildning. Antologin består av 13 översättningar av olika tänkare från främst filosofi och vetenskapsteori, som undersöker den praktiska kunskapen i förhållande till språk, tänkande och känslor. Frågeställningarna rör teman som expertis, skicklighet, synen på arbete, språklöshet och etik. Genom att på detta sätt sammanställa dessa texter inom en mycket ung forskningsdisciplin väcker antologin, med ny skärpa, frågor om hur praktisk kunskap ska förstås och formuleras inte bara i sin praktik utan också i sin teori. Det framgår att fältet redan rymmer intressanta motsättningar och gemensamma frågeställningar, till exempel om hur expertis ska värderas, om hur olika former av praktisk kunskap värderas på olika sätt och om vad det egentligen innebär att förstå arbete som självförverkligande.

Departing from three metaphors - the body as gift, resource, and commodity - the book explores the contemporary exchange of organs, tissues, and cells. Although the gift is the sanctioned metaphor for donating parts of the body, the underlying perspective from the side of states, authorities, and the medical establishment often seems to be that the body shall be understood as a resource. But medicine, as some of the contributors to this book show, is not sealed off from the market economy. Increasingly, therefore, body parts become commodities on legal as well as illegal markets. The chapters of the book are arranged in a way that presents, one after the other, the three metaphors of the body, starting with the body as gift, proceeding by way of the body as resource, and ending in the body as commodity. Although all three metaphors as ways of conceptualizing and making use of the human body can be found throughout human history, the present drive of commercialization will increasingly force us to identify and scrutinize the way these metaphors are used. Not only in addressing the fascinating question of what kind of an object (subject) the human body is, but also in trying to decipher what interests lurk behind the use of the metaphors in question when claiming that human bodies, organs, tissues, and cells are gifts, resources or commodities. The ambition of this volume is to address and remedy the need of a hermeneutics not only of depth, but also of suspicion, in the case of organ transplantation and other medical technologies involving the transfer of human tissues and cells.