Studia historico-ecclesiastica Upsaliensia – serie
Visar alla böcker i serien Studia historico-ecclesiastica Upsaliensia. Handla med fri frakt och snabb leverans.
2 produkter
2 produkter
Del 54 - Studia historico-ecclesiastica Upsaliensia
Blodet och korset : tankefigurer i kristen nationalsocialism i Sverige, 1925-1945
Inbunden, Svenska, 2024
317 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
This dissertation outlines continuity and change in how national socialists in Sweden incorporated ideas of Christianity into their political project to establish a national socialist society from 1925 to 1945. The study includes national socialism into the political family of generic fascism – a genus of political ideology, often expressed as a worldview, whose mythic core in its various permutations is a palingenetic form of revolutionary, anti-egalitarian radical nationalism. The study focuses on Christian national socialism as a current within the Swedish national socialist landscape, showcasing a variety of conceptions pertaining to race, culture, society, history and theology. The study builds on a theoretical framework, which departs from ideas and their context being interrelated and that actors construe thought-figures (tankefigurer) in order to create order and coherence vis-à-vi their surroundings. The actors analysed in this dissertation are: the magazine The Nation, the political parties the Swedish National Socialist Party and the National Socialist Workers’ Party/Swedish Socialist Coalition, the organisation the Manhem Society, and the priests Ernst Ålander and Nils Hannerz. They sought in their political operations to reinforce ideas of a supreme but lost past followed by a degenerated present by desiring a struggle for a pervasive revolutionary national and/or racial revival. Ideas of Christianity were part of their racial interpretations of Swedish society – but in various ways, e.g. in how they related to Norse mythology. In conclusion, Swedish national socialists generally aspired, when issues regarding Christianity were concerned, a racial form of liberal theology interwoven with the Nordic racial soul and “liberated” from alleged Catholic and primarily Jewish elements. The national socialist state they sought to establish would include a folk church (folkkyrka) based on Jesus’ ethical teachings anchored in notions of Nordic racial supremacy.
Del 52 - Studia Historico-Ecclesiastica Upsaliensia
"Den katolicerande riktningen i vår kyrka" : Högkyrklig rörelse och identitet i Svenska kyrkan 1909–1946946
Häftad, Svenska, 2022
317 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
Under 1900-talets första hälft förändrades samhälle och kyrkoliv i Sverige på många sätt. Olika synsätt och strategier framfördes som gällde hur Svenska kyrkan skulle framträda under nya förutsättningar, inte sällan knutna till en syn på den som en folkkyrka eller nationalkyrka. Under denna tid växte en högkyrklig rörelse fram i Svenska kyrkan. Präster och lekfolk på olika platser i landet bildade sammanslutningar, ofta av ordensliknande karaktär, som tillsammans utgjorde ett rörelsenätverk. Rörelsen tog intryck av kontakter med kyrkor i utlandet men anknöt också till det som man uppfattade som en svensk kyrklig tradition. Den blev misstänkliggjord och betraktades som kontroversiell i sin samtid, men förespråkade också mycket som senare under 1900-talet har fått genomslag i kyrkolivet. Den högkyrkliga rörelsen blev en del av ett framväxande kyrkligt landskap definierat av olika så kallade kyrkligheter som har fortsatt att prägla det svenska kyrkolivet in i vår egen samtid. Under 1900-talets första hälft förändrades samhälle och kyrkoliv i Sverige på många sätt. Olika synsätt och strategier framfördes som gällde hur Svenska kyrkan skulle framträda under nya förutsättningar, inte sällan knutna till en syn på den som en folkkyrka eller nationalkyrka. Under denna tid växte en högkyrklig rörelse fram i Svenska kyrkan. Präster och lekfolk på olika platser i landet bildade sammanslutningar, ofta av ordensliknande karaktär, som tillsammans utgjorde ett rörelsenätverk. Rörelsen tog intryck av kontakter med kyrkor i utlandet men anknöt också till det som man uppfattade som en svensk kyrklig tradition. Den blev misstänkliggjord och betraktades som kontroversiell i sin samtid, men förespråkade också mycket som senare under 1900-talet har fått genomslag i kyrkolivet. Den högkyrkliga rörelsen blev en del av ett framväxande kyrkligt landskap definierat av olika så kallade kyrkligheter som har fortsatt att prägla det svenska kyrkolivet in i vår egen samtid. I denna avhandling undersöks den högkyrkliga rörelsens framväxt i Svenska kyrkan utifrån dess nationella och internationella kontext med teoretiska begrepp och metodiska verktyg som riktar in sig på aspekter som rörelse, kollektiv identitet och historiebruk. Resultatet är berättelsen om en rörelse som inte ville framträda på samtidens villkor men som samtidigt blev en del av Svenska kyrkans väg in i det moderna samhället.