Det här är en bok för alla som vill upptäcka, förstå och – framför allt fira högmässa.

Är du ny i kyrkans gemenskap och vill lära känna dess gudstjänst och språk? Eller hör du till dem som varit med länge men söker ett fördjupat perspektiv på ditt gudstjänstfirande?

Med utgångspunkt i den bibliska berättelsen om att vara ett folk på väg mot Guds rike introducerar prästen Carl Sjösvärd Birger läsaren till en djupare förståelse av högmässan och presenterar dess olika delar ur historiska och teologiska perspektiv.

Ur innehållet:

• Ändligheten och Guds rike

• Att kalibrera sin kompass

• En berättelse om att vara på väg

Kyrkorummet predikar

• Ett annat slags tideräkning

• Det sjungande folket

• Steg för steg i högmässan

Genom QR-koder i boken ges tillgång till ett filmmaterial som syftar till att levandegöra och visualisera de olika delar och moment i högmässan som du läser om.

Carl Sjösvärd Birger är teologie doktor och präst i Svenska kyrkan. Han arbetar i Örebro Olaus Petri församling och är även verksam som skribent i olika sammanhang. Han har tidigare på Verbum medverkat i antologin Vigd till tjänst – om ämbetet i Svenska kyrkan (2024).

 

Att fira högmässa är att förstå sitt liv inom ramen för kyrkans berättelse som sträcker sig från den tid som en dag ska ta slut till den nya verklighet som redan har brutit in: mellan ändligheten och Guds rike. I högmässan får vi öva oss på att upptäcka tillvarons gudomliga djup och himmelska hopp: berättelsen om att vi är på väg mot liv i Guds rike.

- ur boken

 

Vad händer när unga teologer, ämbetsbärare och lekfolk samlas kring en gemensam längtan: att leva ett evangeliskkatolskt församlingsliv här och nu? Våren 2025 hölls konferensen För ett levande församlingsliv: en evangelisk-katolsk samling i Uppsala. Den här boken samlar föredrag och tankar från konferensen, där Svenska kyrkans katolska arv och nutida verklighet möts. Här ryms både historiska återblickar och konkret pastoral erfarenhet: från 1900-talets högkyrkliga väckelse till församlingsbygge med mässan i centrum, mystikens broar mellan traditioner och liturgin som formar våra begär. Författarna tecknar en vision av Svenska kyrkan som både lokalt förankrad och världsvid – rotad i Ordet, sakramenten och den apostoliska tron och samtidigt öppen för förnyelse. Den här boken är tänkt för dig som är nyfiken, som vill möta nya tankar och som vill låta samtalet om Svenska kyrkans katolicitet fördjupas i det sammanhang du befinner dig.

Under 1900-talets första hälft förändrades samhälle och kyrkoliv i Sverige på många sätt. Olika synsätt och strategier framfördes som gällde hur Svenska kyrkan skulle framträda under nya förutsättningar, inte sällan knutna till en syn på den som en folkkyrka eller nationalkyrka. Under denna tid växte en högkyrklig rörelse fram i Svenska kyrkan. Präster och lekfolk på olika platser i landet bildade sammanslutningar, ofta av ordensliknande karaktär, som tillsammans utgjorde ett rörelsenätverk. Rörelsen tog intryck av kontakter med kyrkor i utlandet men anknöt också till det som man uppfattade som en svensk kyrklig tradition. Den blev misstänkliggjord och betraktades som kontroversiell i sin samtid, men förespråkade också mycket som senare under 1900-talet har fått genomslag i kyrkolivet. Den högkyrkliga rörelsen blev en del av ett framväxande kyrkligt landskap definierat av olika så kallade kyrkligheter som har fortsatt att prägla det svenska kyrkolivet in i vår egen samtid. Under 1900-talets första hälft förändrades samhälle och kyrkoliv i Sverige på många sätt. Olika synsätt och strategier framfördes som gällde hur Svenska kyrkan skulle framträda under nya förutsättningar, inte sällan knutna till en syn på den som en folkkyrka eller nationalkyrka. Under denna tid växte en högkyrklig rörelse fram i Svenska kyrkan. Präster och lekfolk på olika platser i landet bildade sammanslutningar, ofta av ordensliknande karaktär, som tillsammans utgjorde ett rörelsenätverk. Rörelsen tog intryck av kontakter med kyrkor i utlandet men anknöt också till det som man uppfattade som en svensk kyrklig tradition. Den blev misstänkliggjord och betraktades som kontroversiell i sin samtid, men förespråkade också mycket som senare under 1900-talet har fått genomslag i kyrkolivet. Den högkyrkliga rörelsen blev en del av ett framväxande kyrkligt landskap definierat av olika så kallade kyrkligheter som har fortsatt att prägla det svenska kyrkolivet in i vår egen samtid. I denna avhandling undersöks den högkyrkliga rörelsens framväxt i Svenska kyrkan utifrån dess nationella och internationella kontext med teoretiska begrepp och metodiska verktyg som riktar in sig på aspekter som rörelse, kollektiv identitet och historiebruk. Resultatet är berättelsen om en rörelse som inte ville framträda på samtidens villkor men som samtidigt blev en del av Svenska kyrkans väg in i det moderna samhället.

Den här antologin vill ge en vidare bild av den kvinna som kanske är mest känd som en av de tre först prästvigda kvinnorna i Svenska kyrkan, den första kvinnan som blev kyrkoherde och som grundare och ledare av S:ta Katharinastiftelsen. Boken vill göra den gängse bilden av Margit Sahlin mer mångsidig. Den bidrar till att lyfta fram sådant som inte varit känt utanför en trängre krets och tecknar bilden av en person som kom att spela en stor roll i Svenska kyrkan från 1940-talet fram till sin död 2003. I boken beskrivs hennes akademiska bakgrund som romanist, hennes komplicerade förhållande till högkyrkligheten, arbetet inom Diakonistyrelsen som församlingssekreterare och en drivkraft i den framväxande kyrkliga kvinnorörelsen, hennes livslånga längtan efter ett evangeliskt klosterliv, den pågående dialogen med kvinnorörelse och kulturliv och hennes internationella engagemang. Nya forskningsresultat ger nya perspektiv.

Det här är en bok för alla som vill upptäcka, förstå och – framför allt fira högmässa.

Är du ny i kyrkans gemenskap och vill lära känna dess gudstjänst och språk? Eller hör du till dem som varit med länge men söker ett fördjupat perspektiv på ditt gudstjänstfirande?

Med utgångspunkt i den bibliska berättelsen om att vara ett folk på väg mot Guds rike introducerar prästen Carl Sjösvärd Birger läsaren till en djupare förståelse av högmässan och presenterar dess olika delar ur historiska och teologiska perspektiv.

Ur innehållet:

• Ändligheten och Guds rike

• Att kalibrera sin kompass

• En berättelse om att vara på väg

Kyrkorummet predikar

• Ett annat slags tideräkning

• Det sjungande folket

• Steg för steg i högmässan

Genom QR-koder i boken ges tillgång till ett filmmaterial som syftar till att levandegöra och visualisera de olika delar och moment i högmässan som du läser om.

Carl Sjösvärd Birger är teologie doktor och präst i Svenska kyrkan. Han arbetar i Örebro Olaus Petri församling och är även verksam som skribent i olika sammanhang. Han har tidigare på Verbum medverkat i antologin Vigd till tjänst – om ämbetet i Svenska kyrkan (2024).

 

Att fira högmässa är att förstå sitt liv inom ramen för kyrkans berättelse som sträcker sig från den tid som en dag ska ta slut till den nya verklighet som redan har brutit in: mellan ändligheten och Guds rike. I högmässan får vi öva oss på att upptäcka tillvarons gudomliga djup och himmelska hopp: berättelsen om att vi är på väg mot liv i Guds rike.

- ur boken

 

Vad händer när unga teologer, ämbetsbärare och lekfolk samlas kring en gemensam längtan: att leva ett evangeliskkatolskt församlingsliv här och nu? Våren 2025 hölls konferensen För ett levande församlingsliv: en evangelisk-katolsk samling i Uppsala. Den här boken samlar föredrag och tankar från konferensen, där Svenska kyrkans katolska arv och nutida verklighet möts. Här ryms både historiska återblickar och konkret pastoral erfarenhet: från 1900-talets högkyrkliga väckelse till församlingsbygge med mässan i centrum, mystikens broar mellan traditioner och liturgin som formar våra begär. Författarna tecknar en vision av Svenska kyrkan som både lokalt förankrad och världsvid – rotad i Ordet, sakramenten och den apostoliska tron och samtidigt öppen för förnyelse. Den här boken är tänkt för dig som är nyfiken, som vill möta nya tankar och som vill låta samtalet om Svenska kyrkans katolicitet fördjupas i det sammanhang du befinner dig.

Under 1900-talets första hälft förändrades samhälle och kyrkoliv i Sverige på många sätt. Olika synsätt och strategier framfördes som gällde hur Svenska kyrkan skulle framträda under nya förutsättningar, inte sällan knutna till en syn på den som en folkkyrka eller nationalkyrka. Under denna tid växte en högkyrklig rörelse fram i Svenska kyrkan. Präster och lekfolk på olika platser i landet bildade sammanslutningar, ofta av ordensliknande karaktär, som tillsammans utgjorde ett rörelsenätverk. Rörelsen tog intryck av kontakter med kyrkor i utlandet men anknöt också till det som man uppfattade som en svensk kyrklig tradition. Den blev misstänkliggjord och betraktades som kontroversiell i sin samtid, men förespråkade också mycket som senare under 1900-talet har fått genomslag i kyrkolivet. Den högkyrkliga rörelsen blev en del av ett framväxande kyrkligt landskap definierat av olika så kallade kyrkligheter som har fortsatt att prägla det svenska kyrkolivet in i vår egen samtid. Under 1900-talets första hälft förändrades samhälle och kyrkoliv i Sverige på många sätt. Olika synsätt och strategier framfördes som gällde hur Svenska kyrkan skulle framträda under nya förutsättningar, inte sällan knutna till en syn på den som en folkkyrka eller nationalkyrka. Under denna tid växte en högkyrklig rörelse fram i Svenska kyrkan. Präster och lekfolk på olika platser i landet bildade sammanslutningar, ofta av ordensliknande karaktär, som tillsammans utgjorde ett rörelsenätverk. Rörelsen tog intryck av kontakter med kyrkor i utlandet men anknöt också till det som man uppfattade som en svensk kyrklig tradition. Den blev misstänkliggjord och betraktades som kontroversiell i sin samtid, men förespråkade också mycket som senare under 1900-talet har fått genomslag i kyrkolivet. Den högkyrkliga rörelsen blev en del av ett framväxande kyrkligt landskap definierat av olika så kallade kyrkligheter som har fortsatt att prägla det svenska kyrkolivet in i vår egen samtid. I denna avhandling undersöks den högkyrkliga rörelsens framväxt i Svenska kyrkan utifrån dess nationella och internationella kontext med teoretiska begrepp och metodiska verktyg som riktar in sig på aspekter som rörelse, kollektiv identitet och historiebruk. Resultatet är berättelsen om en rörelse som inte ville framträda på samtidens villkor men som samtidigt blev en del av Svenska kyrkans väg in i det moderna samhället.

Den här antologin vill ge en vidare bild av den kvinna som kanske är mest känd som en av de tre först prästvigda kvinnorna i Svenska kyrkan, den första kvinnan som blev kyrkoherde och som grundare och ledare av S:ta Katharinastiftelsen. Boken vill göra den gängse bilden av Margit Sahlin mer mångsidig. Den bidrar till att lyfta fram sådant som inte varit känt utanför en trängre krets och tecknar bilden av en person som kom att spela en stor roll i Svenska kyrkan från 1940-talet fram till sin död 2003. I boken beskrivs hennes akademiska bakgrund som romanist, hennes komplicerade förhållande till högkyrkligheten, arbetet inom Diakonistyrelsen som församlingssekreterare och en drivkraft i den framväxande kyrkliga kvinnorörelsen, hennes livslånga längtan efter ett evangeliskt klosterliv, den pågående dialogen med kvinnorörelse och kulturliv och hennes internationella engagemang. Nya forskningsresultat ger nya perspektiv.