Svensk idéhistoria: Renässans ger en storslagen översikt över människors tankar om naturen, samhället och människan, från introduktionen av boktryckarkonsten och etablerandet av Sveriges första universitet fram till 1600-talets början. År 1483 trycks den första boken i landet och därmed kunde ett större antal texter spridas billigare och snabbare till allt fler människor. Genom grundandet av Uppsala universitet 1477 fick Sverige också en egen miljö för högre utbildning. Det fortsatta 1500-talet kom till stor del att handla om makten över tryckerierna, ordet och människors själar. Reformationen innebar en radikal förändring av synen på Guds ord, tron och förhållandet mellan den andliga och världsliga makten. Med renässanshumanismen kom nya tankeideal. Den svenska historien letade sig ner i en avlägsen forntid, där svenskarna härstammade från de heroiska göterna. Olaus Magnus beskrev ett Norden inhöljt i snö, is och vinterkyla. På himlen syntes skrämmande järtecken, kometer och vädersolar, som förebådade den yttersta domen och världens undergång.David Dunér är professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Han disputerade 2004 på en avhandling om den svenske naturfilosofen och andeskådaren Swedenborg. Han har med den här bokens tre delar skapat ett nytt standardverk i svensk idéhistoria, som inte bara har uppdaterats med den allra senaste forskningen, utan också är det mest fullständiga.

Svensk idéhistoria: Forntid ger en storslagen översikt över människors tankar och idéer om naturen, samhället och människan, från stenåldern till vikingatiden. Tänkandets historia i det som långt senare skulle bli Sverige tar sin början med de första renjägarna som vandrade in över tundran efter att inlandsisen drog sig tillbaka för 15 000 år sedan. Vad tänkte de? Skildringen följer sedan idéernas vindlande väg genom historien, över introduktionen av jordbruket och bronsålderns solkult till vikingatidens brutala samhälle. Det är en tid i stort sett helt i avsaknad av skriftliga källor. Men går det att komma åt människors idéer och föreställningar i skriftlösa samhällen? Idéhistorikern David Dunér visar hur tingen bär spår av tankar, vad vi kan utläsa av gravmonument och hällristningar, och hur runorna blev det första sätt genom vilket man kunde uttrycka sina tankar. Boken ger också en bred exposé över den fornnordiska mytologins kosmologi, från Ginnungagap till Ragnarök, om vikingarnas resor och föreställningar om döden och ödet.David Dunér är professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Han disputerade 2004 på en avhandling om den svenske naturfilosofen och andeskådaren Swedenborg. Han har med den här bokens tre delar skapat ett nytt standardverk i svensk idéhistoria, som inte bara har uppdaterats med den allra senaste forskningen, utan också är det mest fullständiga.

Svensk idéhistoria: Renässans ger en storslagen översikt över människors tankar om naturen, samhället och människan, från introduktionen av boktryckarkonsten och etablerandet av Sveriges första universitet fram till 1600-talets början. År 1483 trycks den första boken i landet och därmed kunde ett större antal texter spridas billigare och snabbare till allt fler människor. Genom grundandet av Uppsala universitet 1477 fick Sverige också en egen miljö för högre utbildning. Det fortsatta 1500-talet kom till stor del att handla om makten över tryckerierna, ordet och människors själar. Reformationen innebar en radikal förändring av synen på Guds ord, tron och förhållandet mellan den andliga och världsliga makten. Med renässanshumanismen kom nya tankeideal. Den svenska historien letade sig ner i en avlägsen forntid, där svenskarna härstammade från de heroiska göterna. Olaus Magnus beskrev ett Norden inhöljt i snö, is och vinterkyla. På himlen syntes skrämmande järtecken, kometer och vädersolar, som förebådade den yttersta domen och världens undergång.David Dunér är professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Han disputerade 2004 på en avhandling om den svenske naturfilosofen och andeskådaren Swedenborg. Han har med den här bokens tre delar skapat ett nytt standardverk i svensk idéhistoria, som inte bara har uppdaterats med den allra senaste forskningen, utan också är det mest fullständiga.

Svensk idéhistoria: Forntid ger en storslagen översikt över människors tankar och idéer om naturen, samhället och människan, från stenåldern till vikingatiden. Tänkandets historia i det som långt senare skulle bli Sverige tar sin början med de första renjägarna som vandrade in över tundran efter att inlandsisen drog sig tillbaka för 15 000 år sedan. Vad tänkte de? Skildringen följer sedan idéernas vindlande väg genom historien, över introduktionen av jordbruket och bronsålderns solkult till vikingatidens brutala samhälle. Det är en tid i stort sett helt i avsaknad av skriftliga källor. Men går det att komma åt människors idéer och föreställningar i skriftlösa samhällen? Idéhistorikern David Dunér visar hur tingen bär spår av tankar, vad vi kan utläsa av gravmonument och hällristningar, och hur runorna blev det första sätt genom vilket man kunde uttrycka sina tankar. Boken ger också en bred exposé över den fornnordiska mytologins kosmologi, från Ginnungagap till Ragnarök, om vikingarnas resor och föreställningar om döden och ödet.David Dunér är professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Han disputerade 2004 på en avhandling om den svenske naturfilosofen och andeskådaren Swedenborg. Han har med den här bokens tre delar skapat ett nytt standardverk i svensk idéhistoria, som inte bara har uppdaterats med den allra senaste forskningen, utan också är det mest fullständiga.