Svenska Akademien Minnesbiblioteket – serie

Litteraturhistorikern och ledamoten av Svenska Akademien, Fredrik Böök, satte Viktor Rydberg högst av alla svenska författare. Kanske var det just därför han dröjde så länge med att ta sig an att skriva denna minnesteckning. Bööks ambitionsnivå var nämligen inte bara att beskriva Rydbergs liv och verk på ett allmänt plan utan att ge klarhet och rättvisa åt Rydbergs tankevärld – filosofiskt, politiskt och religiöst. När Böök avled 1961 var arbetet ännu inte slutfört och resultatet blev en torso, ett verk vars sista mening är avhuggen mitt i. Det efterlämnade manuset var skrivet med skrivmaskin och fyllt av Bööks egna handskrivna korrigeringar och tillskott. Nu, över sextio år senare, publiceras det för första gången. Det som bjuds är en lika inkännande som insiktsfull text, driven av ett passionerat intresse för en verklig pionjärgestalt inom vår svenska litteraturhistoria.

Inledning av Svante Nordin.

”Läsningen är som att färdas i eka nedför en mellansvensk å, med en kåserande herre i aktern, lika avspänd inför idyll som katastrof.”– Sven Delblanc

Fredrik Cederborgh (1784-1835) har kallats den svenska realismens fader. Han tillhörde en välbärgad bergslagssläkt och kom efter en stockholmskarriär som ämbetsman, tidningsutgivare och boktryckare att återvända till hemtrakten i form av bruksägare. Hans erfarenheter från Stockholmsåren låg till grund för vad som brukar räknas som höjdpunkten i hans produktion: Ottar Trallings levnadsmålning (utgiven i fyra delar 1810-1818). Gunnar Ekelöf har kallat den ”vår första verkligt läsbara roman”. Det är en berättelse i den satiriska och pikareska stilen om ynglingen Ottars dråpliga äventyr i den kungliga huvudstaden som den tog sig ut under tidigt 1800-tal. Även en nutida läsare riskerar att smittas av såväl humorn som den otyglade berättarlusten.Inledning av Horace Engdahl. Kommentarer och ordförklaringar av Ljubica Miočević.

Att Svenska Akademien alltsedan instiftandet 1786 haft en ständig sekreterare

får anses allmänt känt. Mer undanskymd är den lika gamla rollen som direktör.

Det är direktören som agerar ordförande vid Akademiens sammankomster,

inklusive den årliga högtidssammankomsten i december. Vid det sistnämnda

tillfället kom snart att ingå att öppna sammankomsten med ett tal, det så

kallade direktörstalet. Vad talet i fråga ska innehålla är upp till direktören, vilket

också blir tydligt när man bläddrar sig igenom de över 230 tal som hållits. I

denna antologi har 18 av dem samlats, alltifrån Johan Olof Wallins från 1827 till

Ellen Mattsons från 2022. I all sin brokighet har de en sak gemensamt: kärleken

till litteraturen och det svenska språket.