Hur skall vi bemöta kränkningar och ondska? Är det känslomässigt möjligt och moraliskt försvarbart att förlåta allt, även grymma övergrepp? Kan bitterhet och hämndgirighet ibland vara rättfärdigade känslor? Finns det oförlåtliga handlingar och människor som inte bör förlåtas? Vem har rätt att förlåta? Tillkommer förlåtelsen offret eller är ställföreträdande förlåtelse möjlig? I denna studie argumenterar Ann Heberlein för att vi ofta behöver rättvisa snarare än förlåtelse, och att förlåtelse endast hör hemma i personliga relationer.

Hur skall vi bemöta kränkningar och ondska? Är det känslomässigt möjligt och moraliskt försvarbart att förlåta allt, även grymma övergrepp? Kan bitterhet och hämndgirighet ibland vara rättfärdigade känslor? Finns det oförlåtliga handlingar och människor som inte bör förlåtas? Vem har rätt att förlåta? Tillkommer förlåtelsen offret eller är ställföreträdande förlåtelse möjlig? I denna studie argumenterar Ann Heberlein för att vi ofta behöver rättvisa snarare än förlåtelse, och att förlåtelse endast hör hemma i personliga relationer.