Uppsala Studies in Economic History – serie

I slutet av 1800-talet inleddes i liten skala byggandet av offentliga badstugor på den svenska landsbygden. Efter en långsam tillväxtfas uppfördes under perioden 1920–1949 tusentals nya badstugor. Därefter avtog byggandet snabbt. Samtidigt spreds budskap som ”Ett bad i veckan” och ”Bad är hälsa” till befolkningen främst genom skolböcker och veckotidningar. Barnen skulle dessutom lära sig att bada genom så kallade skolbad. I denna avhandling undersöks bakgrunden till badstugubyggnationen lika väl som hur idén om folkbad och behovet av en förbättrad personlig hygien uppstod, formulerades, förmedlades, förankrades och förverkligades i slutet av 1800-talet och under 1900-talets första hälft. Varför ansågs det så viktigt att människor skulle sköta sin personliga hygien bättre? Vilka var de drivande aktörerna? Till vilka riktade sig budskapet? Och slutligen hur finansierades alla dessa badstugor? Detta och lite till besvaras i denna ekonomisk-historiska avhandling där analyser av riksdagsprotokoll, riksdagsmotioner, regeringspropositioner, skolböcker, veckotidningar, pamfletter, föredrag och medicinska undersökningar skapar en bild av hur normen för personlig hygien förändrades under perioden 1880–1949, lika väl som hur den privathygieniska frågan kom att skapas av några få för att slutligen bli en samhällsfråga som engagerade alla.

Den agrara revolutionen innebar att produktion och produktivitet i jordbruket ökade. Tidigare hade stark folkökning, via avtagande avkastning, inneburit att mer livsmedel kunnat produceras endast till stigande priser. Levnadsstandarden hade sjunkit och expansionen hade avstannat. De organisatoriska och tekniska förändringar som den agrara revolutionen innebar bröt detta mönster. I Sverige växte folkmängden snabbt från början av 1800-talet. Ändå förbättrades livsmedelsstandarden samtidigt som livsmedelsexporten ökade. Växande skaror icke-jordbrukare kunde försörjas. Resurser frigjordes för andra verksamheter. I den här boken diskuteras innebörden och användningen av begreppet ”agrar revolution”. Dessutom skattas, med utgångspunkt i lantmäterihandlingar och tidig jordbruksstatistik, produktions- och produktivitetsökningen i två län i Mälardalsregionen, som ansetts ha haft en långsam utveckling under 1700- och 1800-tal. Det visas att tillväxten var påtaglig alltifrån 1810–20, att den först innebar en ökning av växtproduktionen och att jordbruket efter mitten av 1800-talet alltmer styrdes över mot ökad animalisk produktion.

The regime perspective on long-term financial regulatory development suggests that regulations change as a pendulum between the theoretical poles of state and market. Periods of stability are punctuated by periods of instability when shifts between regimes occur. This thesis challenges that perspective by proposing that long-term regulatory development is better understood as a continuous process. Departing from institutional theory, the thesis argues that regulatory change is driven by changes in economic ideas as well as interest group influence. These two are interlinked, as interest groups continually work to promote ideas that benefit their interests. In three studies, the continuity and change of ideas and interest group influence of the Swedish Bank Act during the twentieth century are investigated. A fourth study looks at regulatory change during crises and external pressure by studying the Swedish capital controls from 1973 until their removal in 1989. Results show that the ideas underpinning the Swedish Bank Act shifted over time from conservative and moralistic to increasingly liberal, while its overall purpose remained stable. When the Bank Act was established, the Bank Inspection was the most influential institution. Over time, the Bankers’ Association could increase its influence over the Bank Act. In 1968, the banks succeeded in achieving large liberalizations of the Bank Act. The success of the banks in gaining increasing influence is explained by the ideas that were engrained in the Bank Act from its foundation. Even when regulations came under pressure and were adapted, the original ideas of the regulatory institution could not be abandoned. The results thus support that the long-term development of Swedish banking regulation is more a story of increasing interest group influence than that of a swinging pendulum.