Utvandringen till Amerika – serie
Den nya världen
79 kr
Läs direkt efter köp
Under en relativt kort period förlorade Sverige runt en femtedel av sin befolkning. Mer än 1,2 miljoner svenskar som utvandrade till Amerika under senare delen av artonhundratalet och en bit in på nästa sekel. De lämnade sitt hemland och sökte en ny framtid på andra sidan Atlanten, ofta under avsevärda umbäranden.En del reste för att för att finna den religiösa frihet som saknades i det fundamentalistiskt lutheranska Sverige. Andra lockades av USA:s väg mot demokrati när Sverige ännu var att auktoritärt klassamhälle. Men de flesta övergav hemlandet av ekonomiska skäl, i hopp att kunna skapa en ny och bättre tillvaro för sig själv och sina barn i vad som var en ny värld.Utvandringen var så omfattande att under lång tid så kunde de flesta svenskar tala om släktingar eller bekanta som emigrerat. Kontakter upprätthölls med brev och besök. Men även om massutvandringen nu blivit mer avlägsen i tid var det något som på ett genomgripande sätt påverkade Sverige, med konsekvenser för lång tid framåt. Berättelsen om emigrationen är berättelsen om hur Sverige förändrades, blev modernt, och om hur svenskarna var med och formade USA. I sin trilogi om utvandringen till Amerika sätter Lennart Pehrson in personer och händelser i sitt historiska sammanhang. Den första delen, Den nya världen, inleds när Sverige under sin stormaktstid var med och koloniserade den nordamerikanska östkusten. Nya Sverige blev visserligen kortvarig som koloni men kom ändå att få betydelse för de fortsatta svenska relationerna med Amerika. Efter den amerikanska revolutionen var Sverige tidigt ute med att erkänna den nya nationen. När inbördeskriget utkämpades nästan ett sekel senare hade den svenska emigrationen redan inletts i mindre skala.
Den nya staden
79 kr
Läs direkt efter köp
Det fanns en tid, i början av det förra seklet, när Chicago var Sveriges andra stad. När alla svenskfödda invandrare och deras barn räknades samman var de fler än på någon annan plats utanför Stockholm. I Den nya staden – andra delen i Lennart Pehrsons trilogi om utvandringen till Amerika – har de svenska emigranterna blivit storstadsbor. När 1800-talet går mot sitt slut och den svenska massutvandringen når sin höjdpunkt får storstaden och dess möjligheter en starkare dragningskraft än drömmen om att bryta egen mark som nybyggare. Invandrarna drev på USA:s urbanisering och ingen annan stad växte lika snabbt som Chicago. Det gick inte bra för alla som tog klivet över Atlanten. En del gick under i misär och elände. Men det var ändå många som fick sina förhoppningar infriade – den mest amerikanska av alla storstäder kunde erbjuda både framgång och frihet.Unga ensamstående kvinnor som varit förtryckta pigor på den svenska landsbygden tog ett steg mot frigörelse när de blev hembiträden i Chicago. Gamla tyngdlagar verkade upphävas när unga män var med och byggde de första skyskraporna. Allt tycktes statt i förändring. Som i ett nytt Babel blandades alla möjliga språk och nationaliteter. Det gick inte alltid helt smärtfritt. Nya motsättningar uppstod när arbete ställdes mot kapital. Några kunde skapa stora rikedomar. Det fanns helt nya möjligheter.Inget var längre som förr. På bara några decennier kunde Chicago förvandlas från glesbefolkad träskmark till dynamisk miljonstad. För de många svenska invandrarna kunde det vara som att kliva direkt in i den nya moderna tiden.
Den nya staden nominerades till Augustpriset 2015.