Lennart Pehrson – författare

Den förgyllda eran - The Gilded Age - är en av de mest dramatiska och motsägelsefulla perioderna i USA:s historia. Mellan 1870 och 1913 förvandlas landet i rasande fart. Järnvägar dras över kontinenten, stål- och oljeimperier byggs upp och landet kliver fram som global stormakt. John D. Rockefeller, Andrew Carnegie och J.P. Morgan samlar enorma förmögenheter – samtidigt som miljoner invandrare trängs i städernas slum och klyftorna mellan rik och fattig når historiska nivåer.

Det är en tid av hänsynslös kapitalism, politisk korruption och aggressiv nationalism. Tullar höjs, främlingsfientliga rörelser växer och misstron mot eliterna breder ut sig. Samhället glänser – men bara på ytan.

I Den förgyllda eran skildrar Lennart Pehrson, mångårig USA-korrespondent och Augustnominerad författare, denna dramatiska period i amerikansk historia. Samtidigt visar han varför epoken känns kusligt bekant. När Donald Trump talar om att återupprätta Amerikas "gyllene era" är det just denna tid han syftar på.

Detta är en berättelse om hur USA blev världens rikaste nation – och om de konflikter och motsättningar som fortfarande formar landet.

”Vithetens lön” var en ersättning som en gång gavs till vita arbetare i USA. Trots usla arbetsvillkor visade detta att de ändå stod över de svarta på samhällsstegen. Mycket har förändrats, men en rasism består och kan förstärkas när vitas andel av befolkningen minskar i USA och i andra länder. Lennart Pehrson skriver initierat om rasismens historia, från den europeiska kolonialismen till idag.

Miljontals amerikaner var arbetslösa, det var en kamp att hitta mat för dagen och banksystemet stod inför ett sammanbrott. USA var i sin värsta kris sedan inbördeskriget när Franklin D. Roosevelt efter segervalet 1932 tog över Vita huset som USA:s trettioandra president.

För att motverka den djupa depressionen drog Roosevelt snabbt igång sin New Deal, det mest omfattande ekonomiska och sociala reformprogram som någonsin genomförts i USA.

Lennart Pehrson porträtterar en av USA:s största presidenter genom tiderna. Roosevelts ledarskap var också centralt i de allierades kamp för seger i andra världskriget och han lade grunden för en ny internationell ordning med USA som global supermakt. Han valdes till president hela fyra gånger.

Under en relativt kort period förlorade Sverige runt en femtedel av sin befolkning. Mer än 1,2 miljoner svenskar som utvandrade till Amerika under senare delen av artonhundratalet och en bit in på nästa sekel. De lämnade sitt hemland och sökte en ny framtid på andra sidan Atlanten, ofta under avsevärda umbäranden.En del reste för att för att finna den religiösa frihet som saknades i det fundamentalistiskt lutheranska Sverige. Andra lockades av USA:s väg mot demokrati när Sverige ännu var att auktoritärt klassamhälle. Men de flesta övergav hemlandet av ekonomiska skäl, i hopp att kunna skapa en ny och bättre tillvaro för sig själv och sina barn i vad som var en ny värld.Utvandringen var så omfattande att under lång tid så kunde de flesta svenskar tala om släktingar eller bekanta som emigrerat. Kontakter upprätthölls med brev och besök. Men även om massutvandringen nu blivit mer avlägsen i tid var det något som på ett genomgripande sätt påverkade Sverige, med konsekvenser för lång tid framåt. Berättelsen om emigrationen är berättelsen om hur Sverige förändrades, blev modernt, och om hur svenskarna var med och formade USA. I sin trilogi om utvandringen till Amerika sätter Lennart Pehrson in personer och händelser i sitt historiska sammanhang. Den första delen, Den nya världen, inleds när Sverige under sin stormaktstid var med och koloniserade den nordamerikanska östkusten. Nya Sverige blev visserligen kortvarig som koloni men kom ändå att få betydelse för de fortsatta svenska relationerna med Amerika. Efter den amerikanska revolutionen var Sverige tidigt ute med att erkänna den nya nationen. När inbördeskriget utkämpades nästan ett sekel senare hade den svenska emigrationen redan inletts i mindre skala.

Det fanns en tid, i början av det förra seklet, när Chicago var Sveriges andra stad. När alla svenskfödda invandrare och deras barn räknades samman var de fler än på någon annan plats utanför Stockholm. I Den nya staden – andra delen i Lennart Pehrsons trilogi om utvandringen till Amerika – har de svenska emigranterna blivit storstadsbor. När 1800-talet går mot sitt slut och den svenska massutvandringen når sin höjdpunkt får storstaden och dess möjligheter en starkare dragningskraft än drömmen om att bryta egen mark som nybyggare. Invandrarna drev på USA:s urbanisering och ingen annan stad växte lika snabbt som Chicago. Det gick inte bra för alla som tog klivet över Atlanten. En del gick under i misär och elände. Men det var ändå många som fick sina förhoppningar infriade – den mest amerikanska av alla storstäder kunde erbjuda både framgång och frihet.Unga ensamstående kvinnor som varit förtryckta pigor på den svenska landsbygden tog ett steg mot frigörelse när de blev hembiträden i Chicago. Gamla tyngdlagar verkade upphävas när unga män var med och byggde de första skyskraporna. Allt tycktes statt i förändring. Som i ett nytt Babel blandades alla möjliga språk och nationaliteter. Det gick inte alltid helt smärtfritt. Nya motsättningar uppstod när arbete ställdes mot kapital. Några kunde skapa stora rikedomar. Det fanns helt nya möjligheter.Inget var längre som förr. På bara några decennier kunde Chicago förvandlas från glesbefolkad träskmark till dynamisk miljonstad. För de många svenska invandrarna kunde det vara som att kliva direkt in i den nya moderna tiden.

Den nya staden nominerades till Augustpriset 2015.

När 1800-talet gick mot sitt slut och ett nytt sekel tog vid, fortsatte den svenska emigrationen till Amerika att ligga på en hög nivå. Mer än en miljon svenskar hade gett sig av och ett Svensk-Amerika hade byggts upp i USA. I Sverige skedde ett uppvaknande i och med att utvandringen för första gången på allvar sågs som ett hot mot samhället; det ”bästa blodet” rann bort, som det hette i en alltmer tydlig fosterländsk anda.Men hundratusentals svenskar anlände till Ellis Island i New Yorks hamn och fler reste nu vidare västerut, hela vägen mot Stilla havskusten. En del lockades av guldrushen och hoppades finna rikedomar i Klondike, några blev filmstjärnor i Hollywood, och ett litet svenskt skomakeri i Seattle kunde bli startpunkten för vad som blev ett av USA:s största modevaruhus. USA hade nu erövrat kontinenten västerut. Odlingsgränsen, the frontier, fanns inte längre. Men Amerika kunde expandera på andra sätt, med en populärkultur som spreds över världen och en massproduktion som gjorde enskilda individer till konsumenter med möjlighet att köpa lycka, eller åtminstone en mer bekväm tillvaro. Emigrationen gjorde även Sverige mer modernt. Det var så mycket som förändrades, i snabb takt. För många som utvandrade från den svenska landsbygden kunde ankomsten till Amerika vara ett kliv direkt in i en ny och modernare tid. Det kom att bidra till att amerikanisera det gamla hemlandet. Men andra krafter var också i rörelse. Nationalistiska strömningar ledde fram till första världskriget, varefter USA införde en mer restriktiv invandringspolitik samtidigt som Sverige genomförde nödvändiga politiska och ekonomiska reformer för att hålla kvar befolkningen. Folkhemmet började byggas. Intresset för att utvandra minskade. Den nya tiden innebar också slutet på den svenska massemigrationen.

När Charles Lindbergh landade i Paris på kvällen den 21 maj 1927 hade han varit ensam i luften i ett litet flygplan i mer än trettiotre timmar. Han hade färdats hela vägen över Atlanten genom mörker, regn och hårda vindar, och när han tog mark hade han ingen aning om att hans liv för alltid förändrats. Han hade utfört en historisk bragd och blev över en natt hela världens hjälte. Ingen före honom hade blivit så känd på så kort tid.    Det fanns vid tiden en närmast religiös övertygelse om att flyget nu skulle komma hela mänskligheten till godo och göra slut på krig och utrota fattigdom och sjukdomar. Charles Lindbergh steg ned från skyn som en Messias.   Men triumfen övergår i tragedi när hans ännu inte tvåårige son kidnappas och hittas död. Händelsen får enorm uppmärksamhet och beskrivs som århundradets brott. För att komma undan tar Charles Lindbergh sin familj till Europa där andra världskriget är i annalkande. Under besök i Tyskland imponeras han av vad han uppfattar som en samhällelig framtidsanda och vitalitet. Han har då redan tagit till sig tidens rasbiologiska teorier.   När kriget bryter ut återvänder han till Amerika. Trots att han skyr offentligheten utnyttjar han sitt kändisskap för att hindra USA från att gå in i kriget. Han utpekas som förrädare och beskylls för att gå nazisternas ärenden. Hjälten som hyllats som en modern Jesus var plötsligt en Judas.Historien om Charles A. Lindbergh är en rikt illustrerad biografi om den legendariske flygaren vars liv överträffar sagan.

Från mordet på John F Kennedy till Vietnamkrigets slut. Den augustprisnominerade författaren och journalisten Lennart Pehrson skildrar USA-s 1960-talshistoria utifrån presidenters, soldaters, rockskribenters, filmstjärnors och ungdomars liv och minnesbilder. Lögnerna – USA och kriget i Vietnam är berättelsen om ett gigantiskt kulturskifte och om en generation ungdomar som präglades av föräldrauppror, vapenvägran, rockmusik, och Vietnamkriget och om tre amerikanska presidenter som aldrig hade förmåga att ta sig ur ett orättfärdigt krig, Vietnam-kriget.

”Vithetens lön” var en ersättning som en gång gavs till vita arbetare i USA. Trots usla arbetsvillkor visade detta att de ändå stod över de svarta på samhällsstegen. Mycket har förändrats, men en rasism består och kan förstärkas när vitas andel av befolkningen minskar i USA och i andra länder. Lennart Pehrson skriver initierat om rasismens historia, från den europeiska kolonialismen till idag.

Bilderna av flygplanen som kraschar in i World Trade Centers skyskrapor i New York sitter fastnaglade i det kollektiva minnet. Terrorattacken mot USA 11 september 2001 fick världen att stanna för ett ögonblick. Men ett decennium efter att George W Bush förklarade krig mot terrorismen präglar det även hans efterträdare Barack Obamas presidentskap. USA betalar ett högt pris. Medborgerliga fri- och rättigheter har inskränkts. Anklagelser om tortyr har aldrig utretts ordentligt. De långa krigen i Afghanistan och Irak kräver alltfler dödsoffer och slukar enorma penningbelopp. USA är inte lika välkomnande som förr, landets anseende i världen har försämrats, dess ekonomiska styrka har urholkats och en polarisering av väljarkåren hotar att leda till politisk paralysering. Tio är senare är det inte längre lika självklart att USA kan behålla sin position som global ledarnation och enda supermakt. Världen har förändrats.

Lennart Pehrson, mångårig korrespondent bosatt i New York, skriver det senaste kapitlet i USA:s nutidshistoria och ger oss hela bilden, från det strategiska planerandet i Ovala rummet till hur vardagslivet förändrats för vanliga människor. I Ni har klockorna – vi har tiden ser vi dagens USA växa fram under ett decennium av stark politisk och ekonomisk press, en av de kanske mest omvälvande perioderna i landets historia.

Den förgyllda eran - The Gilded Age - är en av de mest dramatiska och motsägelsefulla perioderna i USA:s historia. Mellan 1870 och 1913 förvandlas landet i rasande fart. Järnvägar dras över kontinenten, stål- och oljeimperier byggs upp och landet kliver fram som global stormakt. John D. Rockefeller, Andrew Carnegie och J.P. Morgan samlar enorma förmögenheter – samtidigt som miljoner invandrare trängs i städernas slum och klyftorna mellan rik och fattig når historiska nivåer.

Det är en tid av hänsynslös kapitalism, politisk korruption och aggressiv nationalism. Tullar höjs, främlingsfientliga rörelser växer och misstron mot eliterna breder ut sig. Samhället glänser – men bara på ytan.

I Den förgyllda eran skildrar Lennart Pehrson, mångårig USA-korrespondent och Augustnominerad författare, denna dramatiska period i amerikansk historia. Samtidigt visar han varför epoken känns kusligt bekant. När Donald Trump talar om att återupprätta Amerikas "gyllene era" är det just denna tid han syftar på.

Detta är en berättelse om hur USA blev världens rikaste nation – och om de konflikter och motsättningar som fortfarande formar landet.