Pan

I Pan skildrar Knut Hamsun, i en berusande lyrisk stil, en kärlekshistoria i den vackra och avsides belägna nordnorska naturen. Löjtnant Thomas Glahn, som är en opolerad naturmänniska, slår sig ned i en stuga i utkanten av ett skogsområde i Nordland med utsikt över skärgården. Han lever isolerat och enkelt med sin trofasta hund Æsop och glädjs åt naturen, jakten och fiskeriet. Men det lugna livet upphör vid mötet med civilisationen i den lokala handelsbygden, där den nyckfulla, egensinniga Edvarda och den uppoffrande Eva väcker hans erotiska känslor och får honom ur balans. Med sin direkta, känsliga natur drar han kvinnorna till sig, men samtidigt har han svårt för att finna sig tillrätta i de mer kultiverade kretsarna, där han förnedras på grund av sin bristande kännedom om normala konventioner. Den erotiska dragningen mellan Glahn och kvinnorna präglas av konflikter, svartsjuka och dramatiska händelser och får en rad olyckliga konsekvenser, som ödelägger Glahns önskan om ett fredligt liv i samklang med naturen långt ifrån civilisationen.

"en liten bok med få människor och mycket själ" och "'en stilla och röd kärlekshistoria' utan polemik – där varje kapitel skulle vara som 'en dikt'." – Knut Hamsun

"När kommer det skrivas en roman som Pan igen? Naken ner till midjan satt han i Paris och skrev, om Nordlandssommarens oändliga dag." – Nordahl Grieg

"Pan – den är nyromantikens evangelium. Den är en av de dyrbaraste poesierna i nordisk litteratur." – Kristian Elster

"Pan kan direkt verka berusande på den som upplever den" – Rolf Vige

”Knut Hamsun berättade om kärleken på ett sätt, som vi aldrig tidigare hade hört. Han gjorde Nordland till ett poetiskt drömrike.”  – Tom Kristensen

”Hamsuns styrka brölar i skogen och fjällen, det är ett landskap genomsyrat av kön. Hans eget sinne glödde som Nordlandssommarens eviga dag.” – Nordahl Grieg

"Victoria och Pan – jag kan i dag inte tänka mig mina sjutton år utan dessa böcker, som har vuxit samman med min ungdom. Gud vet, hur ofta jag har läst dem, för länge sedan har jag fått skaffa mig nya exemplar." – Stefan Zweig

"Berättelsen i [Pan] är mer gripande än någonsin och naturbeskrivningarna är fortfarande genuina. Verket har en harmoni, endast funnen i poesi av högsta klass; i själva verket är det poesi skriven på prosa, som skyltar med de bästa egenskaperna av varje.” – Isaac Bashevis Singer

Henry Miller kallade honom ”min generations Dickens”, Solsjenitsyn såg honom som urtypen av Norge, och Thomas Mann menade, att ingen hade förtjänat ett nobelpris mer än honom.

Det finns fem olika filmversioner om Pan. Mest känd är Henning Carlsens utgåva från 1995.

Knut Hamsun, pseudonym för Knut Pedersen (1859-1952), var en norsk romanförfattare, dramatiker och diktare, född i Lom i Gudbrandsdalen i Norge. Efter utgivandet av den stora bonderomanen Markens gröda, tilldelades han 1920 Nobelpriset i litteratur. Hamsuns författarskap var nyskapande. Han bröt med den socialrealistiska romanen och introducerade istället en psykologisk diktning, som främst handlade om personernas tankar och känslor och det irrationellt undermedvetna, skrivet med en impulsivt lyrisk stil. En skrivstil som många av de senare stora författarna inspirerades av.