Frihet : memoarer

När Ivar Lo-Johansson dog 1990 efterlämnade han ett verk av enastående bredd och omfång.Han föddes i en släkt som under generationer hade varit lantarbetare på Södertörn i Sörmland. Efter en tid på folkhögskola och en rad olika kroppsarbeten i Stockholm, Frankrike och andra länder blev han författare.Hans första böcker var resereportage, men i det tidiga 30-talet återvände han till sin ursprungsmiljö och började skildra de svenska statarnas liv och arbete. 50-talet ägnade han åt en serie självbiografiska berättelser i åtta delar. Ett annat block i hans stora produktion är den s k passionssviten: novellböcker grupperade kring sju olika passioner och laster. I sjuttioårsåldern samlade han sig till sitt sista stora verk, en memoarserie i fyra band, inledd med Pubertet och avslutad med Frihet 1985, då författaren var över åttio år.

Frihet är en fristående del av Ivar Lo-Johanssons memoarer. Berättelsen börjar vid andra världskrigets utbrott och går fram till 1960-talets mitt. Skildringen av beredskapsåren blir en barsk avheroisering av militärlivet och hemmafronten. Det neutrala Sverige förlorar moraliskt kriget. Ivar Lo-Johanssons berättelse om sitt författarliv rymmer en rad porträtt av andra författare och publicister som gör boken till ett stycke personlig litteraturhistoria. De romaner och noveller han skrev jämte kampanjerna för statarna, de ungas sexualfråga, åldringarnas, zigenarnas och inte minst den realistiska litteraturens frihet får här sin motivering. I slutet av Frihet återvänder Ivar Lo-Johansson till resorna, inte längre ungdomens vagabondfärder utan privilegierad som författare. Han skildrar vallfärder till det gamla Rysslands heliga orter, Pusjkins, Tolstojs, Dostojevskijs, Gorkijs och Majakovskijs, och därefter till de unga sovjetförfattarna i författarbyarna Krasnaja Pachra och Peredelkino samt i författarhemmet på Krim. För första gången i detta märkliga memoarverk berättar Ivar Lo-Johansson mera utförligt om kärlekens roll i sitt liv.