Årets samhällsreportage. /.../ En anklagelse. Engagerande. Upprivande. Sann.
Per Wirtén
Det är en omskakade reportagebok i nuet - och ett stenhårt dokument för framtiden.
Expressen
Det finns en desperation och en sorgsen vrede i den här prosan.
Dagens Nyheter
Ett sorgligt men välskrivet dokument över händelser i vår tid som framtida generationer kan komma att betrakta med andra ögon.
BTJ
Vintern 2017 lär Thord Eriksson känna en sjuttonårig afghansk kille som fått avslag på sin asylansökan. Två år tidigare hade Aria i likhet med många andra kommit ensam till Sverige. Då var gränserna öppna, men kort därefter klubbades beslutet om en ny asylpolitik igenom i Riksdagen och hans möjligheter att stanna förändrades i ett slag. När Thord tog del av det juridiska materialet var han först övertygad om att ett misstag begåtts. Snart insåg han att Aria var långt ifrån ensam och att många antingen tvingats lämna landet eller valt en osäker och farlig tillvaro som papperslösa. Så väcktes hans engagemang för de ensamkommande unga.
Dom som stod kvar är en bok om dessa unga människor. Men det är också en bok om de vanliga svenskar – gode män, familjehemsföräldrar, lärare, socialarbetare, kuratorer, fotbollstränare – som tar det ansvar som samhället och politiken avbördat sig. Medan migrationspolitiken hårdnat kämpar dessa svenskar med att ordna tak över huvudet och ingjuta hopp hos en grupp unga vars tillvaro framstår som alltmer desperat.
Det som sker i Sverige idag är en skamfläck liknande baltutlämningen och att flyende tyska judar stoppades vid gränsen i slutet av 30-talet. Detta är en bok om dem som vägrar låta den berättelsen om Sverige vinna.
Thord Erikssons personliga reportagebok handlar om hur ensamkommande har behandlats och om det civilsamhälle som tagit sig an dem. Men boken ska främst läsas för att du ska förstå hur dramatiskt Sverige har förändrats, från humanistisk stormakt till ett land där barn skrivs upp i ålder efter ögonkast från en tjänsteman.
Göteborgs-Posten
