"Gripande missbruksskildring och ett glänsande stycke kvinnolitteraturhistoria" 
MMMM / M-magasin

"Tove Ditlevsens bästa roman /.../ en knivskarpt kuslig bok som kryper under huden på läsaren"
Expressen

"När [Tove Ditlevsen] återigen anklagas för att vara hän­synslös, svarar hon att hon bara på sitt eget stillsamma vis har avslöjat sitt privatliv i sina böcker. ”Vad är det med privatlivet som är så hemskt, att det inte får komma ut. Vad är det då som försiggår där?”
ur Vigdis Hjorths förord

Danska Tove Ditlevsen (1917-1976) var på sin tid vida läst och skandalomsusad för sina skoningslöst ärliga böcker, som skärskådar kroppsliga och känslomässiga mänskliga erfarenheter med en blandning av slagfärdighet och skör­het. Hennes böcker återutges nu som moderna klassiker, och kommer bland annat på engelska hos Penguin Classics.

Gift anses av många vara hennes allra främsta verk. Här finns tre kärleksobjekt: männen, drogerna och skrivandet. Gift handlar om fyra äktenskap, det första med den 36 år äldre redaktören Viggo F, och om barnen hon föder. Men också om giftet i den spruta som till slut har huvudpersonen helt i sitt våld. Genom hela denna såriga, hudlösa, vansinnigt skickligt skrivna bok, löper förhållandet till skriften som passion och räddningsplanka. Hon skrev det hon levde, och medierna älskade att skriva om henne. 1956 skriver Ditlevsen själv om symbiosen med offentligheten: ”… med tiden fick hon det avskyvärda något, som vi kallar ett namn, och så småningom förstod hon, att det namnet hade stulits ifrån henne …”

I nyöversättning av Ninni Holmqvist.

"den blir kvar i en så länge att man inser att man har haft att göra med en rasande skicklig författare"
Aftonbladet

”Från första sidan är jag tagen av Toves självständighet, och är mycket glad över att ha blivit invigd i hennes självutlämnande författarskap som berör alltifrån giftermål, otrohet, rätten till abort och drogmissbruk. ”
Bäst just nu, Nöjesguiden

”Vilket språk. Vilket liv. En tunn bok med stort innehåll. ”
Kristin McMillen, ETC

”Satan i gatan vilken bok. Tove Ditlevsens språk är obroderat och rakt på och det gör att allt känns ännu mer. Hon viker inte undan och beskriver alla händelser, alla tankar med samma respekt. Den är feministisk i sin totala öppenhet och efteråt känner jag mig typ tacksam över att jag började läsa den här? Hon skriver så att det känns som man är en skugga i hennes rum, som att man på 172 sidor fått uppleva ett liv.
Värt hörrni! Läs den.”
Sandra Beijer

”en förtrollande skildring av danskt vardagsliv och kvinnors livsvillkor under ockupationen.”
Svenska Dagbladet

”Ditlevsens ton är genom allt ­humoristisk, chosefri och uppriktig."
Göteborgs Posten

"Gripande missbruksskildring och ett glänsande stycke kvinnolitteraturhistoria" 
MMMM / M-magasin

"Tove Ditlevsens bästa roman /.../ en knivskarpt kuslig bok som kryper under huden på läsaren"
Expressen

"När [Tove Ditlevsen] återigen anklagas för att vara hän­synslös, svarar hon att hon bara på sitt eget stillsamma vis har avslöjat sitt privatliv i sina böcker. ”Vad är det med privatlivet som är så hemskt, att det inte får komma ut. Vad är det då som försiggår där?”
ur Vigdis Hjorths förord

Danska Tove Ditlevsen (1917-1976) var på sin tid vida läst och skandalomsusad för sina skoningslöst ärliga böcker, som skärskådar kroppsliga och känslomässiga mänskliga erfarenheter med en blandning av slagfärdighet och skör­het. Hennes böcker återutges nu som moderna klassiker, och kommer bland annat på engelska hos Penguin Classics.

Gift anses av många vara hennes allra främsta verk. Här finns tre kärleksobjekt: männen, drogerna och skrivandet. Gift handlar om fyra äktenskap, det första med den 36 år äldre redaktören Viggo F, och om barnen hon föder. Men också om giftet i den spruta som till slut har huvudpersonen helt i sitt våld. Genom hela denna såriga, hudlösa, vansinnigt skickligt skrivna bok, löper förhållandet till skriften som passion och räddningsplanka. Hon skrev det hon levde, och medierna älskade att skriva om henne. 1956 skriver Ditlevsen själv om symbiosen med offentligheten: ”… med tiden fick hon det avskyvärda något, som vi kallar ett namn, och så småningom förstod hon, att det namnet hade stulits ifrån henne …”

I nyöversättning av Ninni Holmqvist.

"den blir kvar i en så länge att man inser att man har haft att göra med en rasande skicklig författare"
Aftonbladet

”Från första sidan är jag tagen av Toves självständighet, och är mycket glad över att ha blivit invigd i hennes självutlämnande författarskap som berör alltifrån giftermål, otrohet, rätten till abort och drogmissbruk. ”
Bäst just nu, Nöjesguiden

”Vilket språk. Vilket liv. En tunn bok med stort innehåll. ”
Kristin McMillen, ETC

”Satan i gatan vilken bok. Tove Ditlevsens språk är obroderat och rakt på och det gör att allt känns ännu mer. Hon viker inte undan och beskriver alla händelser, alla tankar med samma respekt. Den är feministisk i sin totala öppenhet och efteråt känner jag mig typ tacksam över att jag började läsa den här? Hon skriver så att det känns som man är en skugga i hennes rum, som att man på 172 sidor fått uppleva ett liv.
Värt hörrni! Läs den.”
Sandra Beijer

”en förtrollande skildring av danskt vardagsliv och kvinnors livsvillkor under ockupationen.”
Svenska Dagbladet

”Ditlevsens ton är genom allt ­humoristisk, chosefri och uppriktig."
Göteborgs Posten