Elever med olika språklig och kulturell bakgrund bär med sig erfarenheter som borde ses som en stor tillgång i våra klassrum. I stället speglar ofta innehållet i skolans litteraturval och litteraturarbete de erfarenheter och värderingar som majoritetseleverna representerar. Vad får våra elever ta del av genom litteraturundervisningen och hur låter vi dem göra det? Författarna diskuterar, utifrån olika inriktningar inom litteraturvetenskap och andraspråksforskning, det traditionella sättet att undervisa i litteratur och litteraturhistoria men stakar även ut förslag till alternativa synsätt. Frågor som rör vad man ska läsa, vilka frågor man ställer till texterna, vilka perspektiv man belyser dem ifrån och vilka sammanhang man placerar dem i får stort utrymme i boken. I de olika kapitlen diskuterar författarna bland annat sambandet mellan litteratur och nationell identitet, relationen mellan skönlitteratur, exil och migration samt beskriver problematiken kring tolkning, översättning och adaptation. Litteraturen, språket, världen vänder sig främst till blivande och verksamma lärare i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans år 7–9 samt gymnasiet.

Elever med olika språklig och kulturell bakgrund bär med sig erfarenheter som borde ses som en stor tillgång i våra klassrum. I stället speglar ofta innehållet i skolans litteraturval och litteraturarbete de erfarenheter och värderingar som majoritetseleverna representerar. Vad får våra elever ta del av genom litteraturundervisningen och hur låter vi dem göra det? Författarna diskuterar, utifrån olika inriktningar inom litteraturvetenskap och andraspråksforskning, det traditionella sättet att undervisa i litteratur och litteraturhistoria men stakar även ut förslag till alternativa synsätt. Frågor som rör vad man ska läsa, vilka frågor man ställer till texterna, vilka perspektiv man belyser dem ifrån och vilka sammanhang man placerar dem i får stort utrymme i boken. I de olika kapitlen diskuterar författarna bland annat sambandet mellan litteratur och nationell identitet, relationen mellan skönlitteratur, exil och migration samt beskriver problematiken kring tolkning, översättning och adaptation. Litteraturen, språket, världen vänder sig främst till blivande och verksamma lärare i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans år 7–9 samt gymnasiet.

Elever med olika språklig och kulturell bakgrund bär med sig erfarenheter som borde ses som en stor tillgång i våra klassrum. I stället speglar ofta innehållet i skolans litteraturval och litteraturarbete de erfarenheter och värderingar som majoritetseleverna representerar. Vad får våra elever ta del av genom litteraturundervisningen och hur låter vi dem göra det? Författarna diskuterar, utifrån olika inriktningar inom litteraturvetenskap och andraspråksforskning, det traditionella sättet att undervisa i litteratur och litteraturhistoria men stakar även ut förslag till alternativa synsätt. Frågor som rör vad man ska läsa, vilka frågor man ställer till texterna, vilka perspektiv man belyser dem ifrån och vilka sammanhang man placerar dem i får stort utrymme i boken. I de olika kapitlen diskuterar författarna bland annat sambandet mellan litteratur och nationell identitet, relationen mellan skönlitteratur, exil och migration samt beskriver problematiken kring tolkning, översättning och adaptation. Litteraturen, språket, världen vänder sig främst till blivande och verksamma lärare i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans år 7–9 samt gymnasiet.