Vetenskapligt tänkande är en förmåga som inte går att utveckla genom att läsa anvisningar eller följa tydliga instruktioner – vilket många studenter efterfrågar och lärare delar ut i akt och mening att underlätta arbetet. Problemet med reglerna och instruktionerna är att man lätt förleds att tro att kunskapsutveckling är en formalitet och att det räcker att förlita sig på andra för att resultatet ska bli bra. Det är ett fatalt feltänk.
Den här boken ersätter inte andra metod- eller teoriböcker, utan den visar hur man kan se på kunskaps- och vetenskapsteori på ett sätt som leder till att man utvecklar förmågan att tänka vetenskapligt. Vetenskapligt tänkande är en nyckelkompetens både för att nå framgång i studierna och för att kunna axla ansvar ute i arbetslivet.
Boken riktar sig till uppsatsskrivande studenter och handlar framför allt om hur man kan utveckla ett självständigt, kritiskt analyserande tänkande, som är förutsättningen för att förstå vad som krävs för att både skapa och värdera forskningsresultat. Läsaren får hjälp att på egen hand utveckla förståelse för vetenskapens möjligheter och begränsningar, vilket förhoppningsvis väcker intresse för fortsatta studier av vetenskapens teori.

Ur boken:
“Vet man inget om kunskapens natur och förstår man inte vad som skiljer vetenskapligt tänkande från tyckande är det lätt att hamna i klorna på charlataner som söker makt och inflytande. Nätet svämmar över av detta, vilket i dag gör vetenskapsteori till ett viktigare inslag i högre utbildning än någonsin tidigare i universitetets historia.
Den här bokens första kapitel heter Viljan att veta, just för att markera att vetenskapligt tänkande handlar om att utveckla kunskap om något specifikt.
För att utveckla förståelse för forskning och kunskapsutveckling krävs att man tillägnar sig en kritiskt värderande, självständig och bildningsinriktad inställning till sina studier.”

Vetenskapligt tänkande är en förmåga som inte går att utveckla genom att läsa anvisningar eller följa tydliga instruktioner – vilket många studenter efterfrågar och lärare delar ut i akt och mening att underlätta arbetet. Problemet med reglerna och instruktionerna är att man lätt förleds att tro att kunskapsutveckling är en formalitet och att det räcker att förlita sig på andra för att resultatet ska bli bra. Det är ett fatalt feltänk.
Den här boken ersätter inte andra metod- eller teoriböcker, utan den visar hur man kan se på kunskaps- och vetenskapsteori på ett sätt som leder till att man utvecklar förmågan att tänka vetenskapligt. Vetenskapligt tänkande är en nyckelkompetens både för att nå framgång i studierna och för att kunna axla ansvar ute i arbetslivet.
Boken riktar sig till uppsatsskrivande studenter och handlar framför allt om hur man kan utveckla ett självständigt, kritiskt analyserande tänkande, som är förutsättningen för att förstå vad som krävs för att både skapa och värdera forskningsresultat. Läsaren får hjälp att på egen hand utveckla förståelse för vetenskapens möjligheter och begränsningar, vilket förhoppningsvis väcker intresse för fortsatta studier av vetenskapens teori.

Ur boken:
“Vet man inget om kunskapens natur och förstår man inte vad som skiljer vetenskapligt tänkande från tyckande är det lätt att hamna i klorna på charlataner som söker makt och inflytande. Nätet svämmar över av detta, vilket i dag gör vetenskapsteori till ett viktigare inslag i högre utbildning än någonsin tidigare i universitetets historia.
Den här bokens första kapitel heter Viljan att veta, just för att markera att vetenskapligt tänkande handlar om att utveckla kunskap om något specifikt.
För att utveckla förståelse för forskning och kunskapsutveckling krävs att man tillägnar sig en kritiskt värderande, självständig och bildningsinriktad inställning till sina studier.”

Vetenskapligt tänkande är en förmåga som inte går att utveckla genom att läsa anvisningar eller följa tydliga instruktioner – vilket många studenter efterfrågar och lärare delar ut i akt och mening att underlätta arbetet. Problemet med reglerna och instruktionerna är att man lätt förleds att tro att kunskapsutveckling är en formalitet och att det räcker att förlita sig på andra för att resultatet ska bli bra. Det är ett fatalt feltänk.
Den här boken ersätter inte andra metod- eller teoriböcker, utan den visar hur man kan se på kunskaps- och vetenskapsteori på ett sätt som leder till att man utvecklar förmågan att tänka vetenskapligt. Vetenskapligt tänkande är en nyckelkompetens både för att nå framgång i studierna och för att kunna axla ansvar ute i arbetslivet.
Boken riktar sig till uppsatsskrivande studenter och handlar framför allt om hur man kan utveckla ett självständigt, kritiskt analyserande tänkande, som är förutsättningen för att förstå vad som krävs för att både skapa och värdera forskningsresultat. Läsaren får hjälp att på egen hand utveckla förståelse för vetenskapens möjligheter och begränsningar, vilket förhoppningsvis väcker intresse för fortsatta studier av vetenskapens teori.

Ur boken:
“Vet man inget om kunskapens natur och förstår man inte vad som skiljer vetenskapligt tänkande från tyckande är det lätt att hamna i klorna på charlataner som söker makt och inflytande. Nätet svämmar över av detta, vilket i dag gör vetenskapsteori till ett viktigare inslag i högre utbildning än någonsin tidigare i universitetets historia.
Den här bokens första kapitel heter Viljan att veta, just för att markera att vetenskapligt tänkande handlar om att utveckla kunskap om något specifikt.
För att utveckla förståelse för forskning och kunskapsutveckling krävs att man tillägnar sig en kritiskt värderande, självständig och bildningsinriktad inställning till sina studier.”