I sin nya bok Drömmen om det röda – Rosa Luxemburg, socialism, språk och kärlek slår Nina Björk – en av våra främsta och mest stridbara samhällsdebattörer – följe med en verklig socialistisk ikon och portalfigur, Rosa Luxemburg. Utifrån dennas liv som politisk aktivist och människa resonerar Björk kring ideologi, feminism och kärlek, pengar och påverkan.

Polsk-tyska Luxemburg (1871–1919), var i hela sitt vuxna liv outtröttligt engagerad i den socialistiska kampen såväl i Tyskland, där hon spelade en viktig roll i landets socialdemokratiska parti, som inom den internationella socialiströrelsen.

Genom att skildra sin föregångare blickar Björk bakåt och analyserar – alltid tankeväckande, ofta halsbrytande – och kopplar samtidigt sina slutsatser till oss levande människor av idag, i en tid då kapitalismen håller oss i ett järngrepp som i förvånansvärt liten utsträckning alls ifrågasätts.

Nina Björk visar samtidigt på flera sidor hos Luxemburg: på samma gång den hårdföra revolutionären, den skickliga retorikern, den analytiska marxisten. Men Luxemburg kan också vara en ömsint kärleksfull privatperson och de politiska drömmarna varieras med fantasier om att någon gång få stanna upp, viljan att sätta (oväntat borgerligt) bo, bilda familj. Gemensamt har Björk och Luxemburg sin syn på människan som politisk varelse, sin tro på aktivismen – på möjligheternas nej och att vi blir till genom våra handlingar – och sin övertygelse om massornas styrka samt vägen mot möjlig förändring.

I sin nya bok Drömmen om det röda – Rosa Luxemburg, socialism, språk och kärlek slår Nina Björk – en av våra främsta och mest stridbara samhällsdebattörer – följe med en verklig socialistisk ikon och portalfigur, Rosa Luxemburg. Utifrån dennas liv som politisk aktivist och människa resonerar Björk kring ideologi, feminism och kärlek, pengar och påverkan.

Polsk-tyska Luxemburg (1871–1919), var i hela sitt vuxna liv outtröttligt engagerad i den socialistiska kampen såväl i Tyskland, där hon spelade en viktig roll i landets socialdemokratiska parti, som inom den internationella socialiströrelsen.

Genom att skildra sin föregångare blickar Björk bakåt och analyserar – alltid tankeväckande, ofta halsbrytande – och kopplar samtidigt sina slutsatser till oss levande människor av idag, i en tid då kapitalismen håller oss i ett järngrepp som i förvånansvärt liten utsträckning alls ifrågasätts.

Nina Björk visar samtidigt på flera sidor hos Luxemburg: på samma gång den hårdföra revolutionären, den skickliga retorikern, den analytiska marxisten. Men Luxemburg kan också vara en ömsint kärleksfull privatperson och de politiska drömmarna varieras med fantasier om att någon gång få stanna upp, viljan att sätta (oväntat borgerligt) bo, bilda familj. Gemensamt har Björk och Luxemburg sin syn på människan som politisk varelse, sin tro på aktivismen – på möjligheternas nej och att vi blir till genom våra handlingar – och sin övertygelse om massornas styrka samt vägen mot möjlig förändring.

I sin nya bok Drömmen om det röda – Rosa Luxemburg, socialism, språk och kärlek slår Nina Björk – en av våra främsta och mest stridbara samhällsdebattörer – följe med en verklig socialistisk ikon och portalfigur, Rosa Luxemburg. Utifrån dennas liv som politisk aktivist och människa resonerar Björk kring ideologi, feminism och kärlek, pengar och påverkan.

Polsk-tyska Luxemburg (1871–1919), var i hela sitt vuxna liv outtröttligt engagerad i den socialistiska kampen såväl i Tyskland, där hon spelade en viktig roll i landets socialdemokratiska parti, som inom den internationella socialiströrelsen.

Genom att skildra sin föregångare blickar Björk bakåt och analyserar – alltid tankeväckande, ofta halsbrytande – och kopplar samtidigt sina slutsatser till oss levande människor av idag, i en tid då kapitalismen håller oss i ett järngrepp som i förvånansvärt liten utsträckning alls ifrågasätts.

Nina Björk visar samtidigt på flera sidor hos Luxemburg: på samma gång den hårdföra revolutionären, den skickliga retorikern, den analytiska marxisten. Men Luxemburg kan också vara en ömsint kärleksfull privatperson och de politiska drömmarna varieras med fantasier om att någon gång få stanna upp, viljan att sätta (oväntat borgerligt) bo, bilda familj. Gemensamt har Björk och Luxemburg sin syn på människan som politisk varelse, sin tro på aktivismen – på möjligheternas nej och att vi blir till genom våra handlingar – och sin övertygelse om massornas styrka samt vägen mot möjlig förändring.