Nina Björk – författare

Journalisten och författaren Nina Björk talar i Under det rosa täcket för en feminism som inte gör kvinnan till en utopi, som inte ger henne en ''naturlig'' identitet - utan som istället kämpar för en frigörelse från fasta könsidentiteter. ''Under det rosa täcket'' väckte en enorm uppmärksamhet när den utkom första gången 1996 och fick snabbt kultstatus, inte minst bland unga tjejer. Den anses idag vara en av de viktigaste feministiska böcker som utkommit i Sverige under de senaste åren. Höstens fyra böcker i serien Albert Bonniers Klassiker är av helt olika karaktär och skrevs under olika epoker, men de har alla det gemensamt att det är kvinnors villkor som står i fokus. När vi på redaktionen letar i våra arkiv efter titlar att lyfta fram i serien är det ofta de manliga författarna som dominerar – i höstens släpp har vi velat lyfta fram fyra riktigt starka texter som har bäring än idag om kvinnor som går sin egen väg. För den sjuttiotalsinspirerade formen står den finska designern och illustratören Maija Louekari som för många är mest känd för sina färgsprakande och uttrycksfulla mönster för finska Marimekko.

”Medan vi lever” är en intellektuell självhjälpsbok i skrollandets tid. Nina Björk diskuterar ämnen som autenticitet, mening, kärlek och sex, tillit, sanning och att leva i olika åldrar. Hur handskas vi med modernitetens löfte om frihet och självständighet för individen? Var finns hoppet, var finns hindren?

Björk utgår från såväl egna erfarenheter som historiska tänkare för att försöka ge svar på frågan om vad ett gott liv är. Exempel hämtas ur filosofi, skönlitteratur, samhällsdebatt och populärkultur.

”Medan vi lever” är en intellektuell självhjälpsbok i skrollandets tid. Nina Björk diskuterar ämnen som autenticitet, mening, kärlek och sex, tillit, sanning och att leva i olika åldrar. Hur handskas vi med modernitetens löfte om frihet och självständighet för individen? Var finns hoppet, var finns hindren?

Björk utgår från såväl egna erfarenheter som historiska tänkare för att försöka ge svar på frågan om vad ett gott liv är. Exempel hämtas ur filosofi, skönlitteratur, samhällsdebatt och populärkultur.

Det finns en traditionell berättelse om moderniteten: om sekularisering, vetenskaplig och teknologisk utveckling, kapitalism och produktion. I den har kvinnan som modern varelse försvunnit. Hon har placerats i det förmoderna och privata rummet och fått representera det som har gått förlorat i vår värld: innerligheten, kärleken, saktmodigheten, sinnligheten. Nina Björk vill skriva in kvinnan i berättelsen om moderniteten. Det är vad Sireners sång handlar om.Under det rosa täcket hette Nina Björks feministiska debattbok som väckte ett enormt gehör när den kom 1996. Idag är Nina Björk litteraturkritiker och skribent, f n knuten till Dagens Nyheter.

Pressröster om Sireners sång:    "Nina Björk har i Sireners sång haft modet att på ett ganska lågmält vis föra fram sin dräpande kritik mot manssamhällets strukturer. Hon avstår helt från överord och enkla befrielseformler för att i stället låta texten tala. I ett tidigare sammanhang har hon fört fram en lågmäld men än så länge ouppnåelig vision: att vi, när ett barn har fötts, inte omedelbart ska fråga efter dess kön. Men för att komma dit måste vi ha tillgång till hela, inte halva, historien. Sireners sång för oss en bra bit på väg." Jan Arnald, Dagens Nyheter    "Jo, Nina Björk gör det igen - lyckas ro i hamn ännu en intelligent, lättläst och dräpande feministisk kulturanalys." Maja Ljung, Helsingborgs Dagblad       "Att Björk inspirerats av andra tänkare gör självklart inte hennes bok mindre läsvärd. Hon berättar sin historia med stor auktoritet och rösten i framställningen är alltigenom hennes egen. Hon har en fenomenal förmåga att hitta målande bilder som på ett utmärkt sätt åskådliggör ofta ganska abstrakta resonemang. Hennes snillrika iakttagelser och slagkraftiga formuleringar gör också framställningen mycket underhållande. Att stilen är något mer stram i förhållande till den förra boken är också en fördel."  Inga Sanner, (fil. dr i idéhistoria vid Stockholms universitet), Svenska DagbladetFinns nu även som e-bok!

En av samtidens ofta hävdade sanningar om den västerländska människan är att hon är fri. Fri att välja - allt från tvättmedel och elbolag till personlighet och livsstil. I Fria själar (2008) för Nina Björk fram en motberättelse till denna frihetens fiktion. Hon argumenterar för att människan i grunden är en beroende och relationell varelse, som skapas i samspelet med andra människor och med den natur hon är en del av. Mot drömmen om den fria själen ställer hon sanningen om den beroende kroppen. I bokens fokus står analyser av tre författares texter: den brittiske 1600-talsfilosofen John Locke, 1800-talstänkaren John Stuart Mill och den svenska författaren och dagboksskribenten Victoria Benedictsson. Alla bar de på en dröm om den suveräna fria människan. Och alla tvingades de på olika sätt att förneka människans tillstånd av beroende. Hur ser det tänkande ut som leder till drömmen om oberoende? Vilka är dess grundläggande premisser?Fria själar är Nina Björks avhandling i litteraturvetenskap.

Detta är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.wwd.se/pod