Denna avhandling studerar identitet och materialitet i hushållet von Linné. I studien analyseras bl a föremål, bilder, mantalslängder, bouppteckningar och texter för att situera hushållet von Linné i en rumslig och materiell kontext. Genom performativa praktiker i hushållet, självpresentation och användning av exempla i föreläsningar formerar medlemmarna i hushållet von Linné en särskild typ av persona. Med hjälp av delvis tidigare opublicerat material kastas här nytt ljus över en av Sveriges mest kände vetenskapsmän. Syftet är att studera hur Carl von Linné gör karriär och förutsättningarna för att bedriva vetenskap i 1700-talets akademiska Uppsala. Hushållet med hustru, barn och tjänstefolk var centralt för att den vetenskapliga vardagen skulle fungera. Tidigare forskning har i hög grad förbisett den materiella och rumsliga kontexten, men Carl von Linné fäster själv vikt vid dem när han framhåller att han har en kär hustru, vackra barn och att han bor i ett ”palais”.

Annika Windahl Pontén är besökskoordinator vid Uppsala universitet och har bedrivit forskarstudier vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria. Detta är hennes doktorsavhandling.

Denna avhandling studerar identitet och materialitet i hushållet von Linné. I studien analyseras bl a föremål, bilder, mantalslängder, bouppteckningar och texter för att situera hushållet von Linné i en rumslig och materiell kontext. Genom performativa praktiker i hushållet, självpresentation och användning av exempla i föreläsningar formerar medlemmarna i hushållet von Linné en särskild typ av persona. Med hjälp av delvis tidigare opublicerat material kastas här nytt ljus över en av Sveriges mest kände vetenskapsmän. Syftet är att studera hur Carl von Linné gör karriär och förutsättningarna för att bedriva vetenskap i 1700-talets akademiska Uppsala. Hushållet med hustru, barn och tjänstefolk var centralt för att den vetenskapliga vardagen skulle fungera. Tidigare forskning har i hög grad förbisett den materiella och rumsliga kontexten, men Carl von Linné fäster själv vikt vid dem när han framhåller att han har en kär hustru, vackra barn och att han bor i ett ”palais”.

Annika Windahl Pontén är besökskoordinator vid Uppsala universitet och har bedrivit forskarstudier vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria. Detta är hennes doktorsavhandling.

Denna avhandling studerar identitet och materialitet i hushållet von Linné. I studien analyseras bl a föremål, bilder, mantalslängder, bouppteckningar och texter för att situera hushållet von Linné i en rumslig och materiell kontext. Genom performativa praktiker i hushållet, självpresentation och användning av exempla i föreläsningar formerar medlemmarna i hushållet von Linné en särskild typ av persona. Med hjälp av delvis tidigare opublicerat material kastas här nytt ljus över en av Sveriges mest kände vetenskapsmän. Syftet är att studera hur Carl von Linné gör karriär och förutsättningarna för att bedriva vetenskap i 1700-talets akademiska Uppsala. Hushållet med hustru, barn och tjänstefolk var centralt för att den vetenskapliga vardagen skulle fungera. Tidigare forskning har i hög grad förbisett den materiella och rumsliga kontexten, men Carl von Linné fäster själv vikt vid dem när han framhåller att han har en kär hustru, vackra barn och att han bor i ett ”palais”.

Annika Windahl Pontén är besökskoordinator vid Uppsala universitet och har bedrivit forskarstudier vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria. Detta är hennes doktorsavhandling.