Efter en uppmärksammad rasistisk misshandel sommaren 1993 pekas 16-årige Andréas Johansson ut som nazisternas ledare i Trollhättan. Åklagaren säger att han hör hemma bakom lås och bom. Utbildningsnämnden stänger av honom från gymnasiet, medan socialtjänsten griper in med tvångsomhändertagande. När Andréas fyller 22 är han trots samhällets åtgärder en av landets ledande nazister och en av de personer som hösten 1999 hängs ut i kvällstidningarnas stora satsning: "De hotar Demokratin". Vägen till nazitoppen går via våldsamma överfall på invandrare, attentat mot oliktänkande, fängelsevistelser och hemliga möten med SÄPO. Men det här är också en berättelse om att vara omtyckt bland klasskamrater och att bli en uppskattad undersköterska - något som belyser sammanhangets betydelse för individen. För utan andra, vem är man då? Och om våld tidigt blivit en metod för att få sin vilja fram, hur kommer det att påverka relationer till familj, partners och vänner? I Andréas Johanssons debut lämnar han ut sig till läsaren på ett ovanligt naket sätt, när han skriver om en uppväxt präglad av utanförskap och om svårigheterna med att hantera egna och andras känslor. Ett påträngande förstahandsperspektiv varvas med utdrag från psykoterapeutiska sessioner genomförda inom Kriminalvården, där han idag avtjänar ett fängelsestraff för mord.
