På 1920-talet beskrevs massmedierna som demokratins dödgrävare. Där spreds hat, lögner och propaganda snabbare än någonsin tidigare i historien. I detta hav av information skulle folk inte klara av att skilja sant från falskt, utan följa den som väckte starkast känslor. På 2020-talet beskrivs de sociala medierna likadant. Där sprider extremister och konspirationsteoretiker sitt hat, sina lögner och sin propaganda snabbare än någonsin tidigare i historien. Den nya tekniken får återigen bära skulden för demokratins kris. Men när dagens historiker förklarar varför demokratin befann sig i kris för hundra år sedan pekar de inte främst på massmedierna, utan snarare på ekonomiskt kaos, den stora depressionen. Vad kommer morgondagens historiker att säga om vår tid? I boken Från världskrig till nätkrig söker författaren och journalisten Jonathan Lundberg svaret på den frågan. Steve Jobs sa en gång att det enda sättet att förutspå vår framtid är att blicka bakåt. Därför ger vi oss ut på en historisk odyssé, genom hundra år som formade internet. Jonathan Lundberg debuterade som författare 2019 med den hyllade boken Sverigevänner: Ett reportage om det svenska nätkriget. Där undersökte han hur Sverigedemokraterna använt internet och sociala medier i sin kamp mot etablissemanget. Från världskrig till nätkrig: Hundra år som formade internet är hans andra bok. ”… Under första världskriget och 1920-talet spreds propagandalögner snabbare än någonsin tidigare genom tidningar och radio. Författaren och journalisten Jonathan Lundberg ser en parallell i de senaste tjugo årens snabba utveckling av internet. Denna välskrivna och intresseväckande bok behandlar den globala framväxten av… och hur internet används för att sprida konflikter, propaganda, lögner och hat.” Helhetsbetyg: 4. Kent Lindkvist, Lektör, BTJ
