Här skildras historien om ett barnhem vars ledning tog det radikala beslutet att köpa en ö i Stockholms skärgård och tvinga torparna som arrenderade jord på ön att hysa inrättningens barn. Gålö blev ett barnrikt samhälle, under de år som systemet var i bruk kom nästan 1 000 Stockholmsbarn att tillbringa delar av sin uppväxt på Gålö. Flytten styrdes av storstadsfilantropernas föreställningar om landsbygdens framtidspotential för fattiga stadsbarn och institutionslivets fördärvliga inverkan på kommande generationer. Barnhemsbarnen blev fosterbarn. Uppfostran i staden byttes mot uppfostran på landsbygden. Men arrendatorerna på Gålö motsvarade inte alla förväntningar. Uppfostringsprojektet på Gålö kom därför lika mycket att handla om att fostra vuxna människor till goda förebilder som att fostra barnen till skötsamma vuxna. Boken skildrar en av samhällets eviga frågor hur tar vi bäst hand om barn vars föräldrar saknar möjligheter att göra det själva? På Gålö tillämpades under 1800-talet och tidigt 1900-tal ett nästintill unikt system som kan tyckas främmande i dag, samtidigt uppvisar det många likheter med dagens samhällsvård. Johanna Sköld är fil. dr och forskare vid Institutet för Framtidsstudier och var utredningssekreterare i den statliga utredningen Vanvård i den sociala barnavården.

Här skildras historien om ett barnhem vars ledning tog det radikala beslutet att köpa en ö i Stockholms skärgård och tvinga torparna som arrenderade jord på ön att hysa inrättningens barn. Gålö blev ett barnrikt samhälle, under de år som systemet var i bruk kom nästan 1 000 Stockholmsbarn att tillbringa delar av sin uppväxt på Gålö. Flytten styrdes av storstadsfilantropernas föreställningar om landsbygdens framtidspotential för fattiga stadsbarn och institutionslivets fördärvliga inverkan på kommande generationer. Barnhemsbarnen blev fosterbarn. Uppfostran i staden byttes mot uppfostran på landsbygden. Men arrendatorerna på Gålö motsvarade inte alla förväntningar. Uppfostringsprojektet på Gålö kom därför lika mycket att handla om att fostra vuxna människor till goda förebilder som att fostra barnen till skötsamma vuxna. Boken skildrar en av samhällets eviga frågor hur tar vi bäst hand om barn vars föräldrar saknar möjligheter att göra det själva? På Gålö tillämpades under 1800-talet och tidigt 1900-tal ett nästintill unikt system som kan tyckas främmande i dag, samtidigt uppvisar det många likheter med dagens samhällsvård. Johanna Sköld är fil. dr och forskare vid Institutet för Framtidsstudier och var utredningssekreterare i den statliga utredningen Vanvård i den sociala barnavården.

Här skildras historien om ett barnhem vars ledning tog det radikala beslutet att köpa en ö i Stockholms skärgård och tvinga torparna som arrenderade jord på ön att hysa inrättningens barn. Gålö blev ett barnrikt samhälle, under de år som systemet var i bruk kom nästan 1 000 Stockholmsbarn att tillbringa delar av sin uppväxt på Gålö. Flytten styrdes av storstadsfilantropernas föreställningar om landsbygdens framtidspotential för fattiga stadsbarn och institutionslivets fördärvliga inverkan på kommande generationer. Barnhemsbarnen blev fosterbarn. Uppfostran i staden byttes mot uppfostran på landsbygden. Men arrendatorerna på Gålö motsvarade inte alla förväntningar. Uppfostringsprojektet på Gålö kom därför lika mycket att handla om att fostra vuxna människor till goda förebilder som att fostra barnen till skötsamma vuxna. Boken skildrar en av samhällets eviga frågor hur tar vi bäst hand om barn vars föräldrar saknar möjligheter att göra det själva? På Gålö tillämpades under 1800-talet och tidigt 1900-tal ett nästintill unikt system som kan tyckas främmande i dag, samtidigt uppvisar det många likheter med dagens samhällsvård. Johanna Sköld är fil. dr och forskare vid Institutet för Framtidsstudier och var utredningssekreterare i den statliga utredningen Vanvård i den sociala barnavården.