Johanna Sköld – författare

Barndom berör alla. Men vad barndom är och innebär är inte självklart. Här benas begrepp och perspektiv ut.

Vad barndom är och bör vara sysselsätter bland annat forskare, pedagoger och föräldrar, samt barn själva. Med grund i tvärvetenskaplig barndomsforskning diskuterar boken begrepp som bidrar till förståelsen av barns och barndomars plats och roll i samhället. I boken behandlas barndomens historiska föränderlighet såväl som nutida variationer av barndomar. Boken berör även vad barndom kan tänkas vara i framtiden.

Författarna introducerar barndom som socialt och historiskt fenomen, genom exempel och begrepp som är användbara inom socialt arbete, lärarutbildning och dess utbildningsvetenskapliga kärna.

Boken:

förklarar och problematiserar centrala begrepp som barnperspektiv, barns perspektiv och generation. innehåller igenkännbara och konkreta exempel som vägleder läsaren genom diskussioner om ideal, praktiker samt konflikter kring vad barndom är och bör vara. är lämplig för kurser på såväl grund- som avancerad nivå.

Sagt om boken

Den här boken klargör innebörderna i barndom som centralt teoretiskt begrepp, liksom kopplingar till närliggande begrepp som exempelvis generation, ålder, barnperspektiv, med tydligt avstamp i kritiska perspektiv och grundat på aktuell empirisk forskning. Boken är i högsta grad tvärvetenskaplig och utgör ett efterlängtat tillskott till kurslitteraturlistor i undervisning om barn och barndom på både grund- och avancerad nivå. /Karin Zetterqvist Nelson, professor tema Barn, Linköpings universitet

Om författarna

David Cardell är universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Johanna Sköld är professor i tema Barn vid Linköpings universitet.

Serieredaktörer är Mats Börjesson, professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet och Alf Rehn, professor i innovation, design och management, Syddansk Universitet.

Denna antologi presenterar tio forskares perspektiv på Stiftelsen Allmänna barnhusets historia, från 1600-talet till idag. Stiftelsen har spelat en viktig roll för de barn som föräldrar och anhöriga inte kunnat, velat, eller fått ta hand om. Bokens kapitel belyser hur stiftelsens uppdrag och ekonomiska villkor har förändrats över tid, i takt med det omgivande samhällets omvandling.

Här skildras historien om ett barnhem vars ledning tog det radikala beslutet att köpa en ö i Stockholms skärgård och tvinga torparna som arrenderade jord på ön att hysa inrättningens barn. Gålö blev ett barnrikt samhälle, under de år som systemet var i bruk kom nästan 1 000 Stockholmsbarn att tillbringa delar av sin uppväxt på Gålö. Flytten styrdes av storstadsfilantropernas föreställningar om landsbygdens framtidspotential för fattiga stadsbarn och institutionslivets fördärvliga inverkan på kommande generationer. Barnhemsbarnen blev fosterbarn. Uppfostran i staden byttes mot uppfostran på landsbygden. Men arrendatorerna på Gålö motsvarade inte alla förväntningar. Uppfostringsprojektet på Gålö kom därför lika mycket att handla om att fostra vuxna människor till goda förebilder som att fostra barnen till skötsamma vuxna. Boken skildrar en av samhällets eviga frågor hur tar vi bäst hand om barn vars föräldrar saknar möjligheter att göra det själva? På Gålö tillämpades under 1800-talet och tidigt 1900-tal ett nästintill unikt system som kan tyckas främmande i dag, samtidigt uppvisar det många likheter med dagens samhällsvård. Johanna Sköld är fil. dr och forskare vid Institutet för Framtidsstudier och var utredningssekreterare i den statliga utredningen Vanvård i den sociala barnavården.