Efter Berlinmurens fall 1989 utropades den västerländska liberalismens eviga seger. Det var ett av hela 1900-talets mest ödesdigra felslut. Tre decennier senare är den demokratiska utvecklingen på retur. Polarisering och kopplade kriser sätter senmoderna samhällen under stor press. En ny era formas av den historiska insikten om sambandet mellan samhälle och natur, klimat och demokrati. Det sätter fokus på vad som en gång gjorde samhället möjligt: det gemensamma. Anders Ekström är idéhistoriker, författare och professor vid Uppsala universitet. Han är ledamot av förbundsstyrelsen för Svenska Humanistiska Förbundet.

Efter Berlinmurens fall 1989 utropades den västerländska liberalismens eviga seger. Det var ett av hela 1900-talets mest ödesdigra felslut. Tre decennier senare är den demokratiska utvecklingen på retur. Polarisering och kopplade kriser sätter senmoderna samhällen under stor press. En ny era formas av den historiska insikten om sambandet mellan samhälle och natur, klimat och demokrati. Det sätter fokus på vad som en gång gjorde samhället möjligt: det gemensamma. Anders Ekström är idéhistoriker, författare och professor vid Uppsala universitet. Han är ledamot av förbundsstyrelsen för Svenska Humanistiska Förbundet.

Efter Berlinmurens fall 1989 utropades den västerländska liberalismens eviga seger. Det var ett av hela 1900-talets mest ödesdigra felslut. Tre decennier senare är den demokratiska utvecklingen på retur. Polarisering och kopplade kriser sätter senmoderna samhällen under stor press. En ny era formas av den historiska insikten om sambandet mellan samhälle och natur, klimat och demokrati. Det sätter fokus på vad som en gång gjorde samhället möjligt: det gemensamma. Anders Ekström är idéhistoriker, författare och professor vid Uppsala universitet. Han är ledamot av förbundsstyrelsen för Svenska Humanistiska Förbundet.