Hur påverkar sättet att umgås med nya medier och kommunikationstekniker offentlighetens sociala former? Och hur kan relationer mellan medier och publiker undersökas i ett längre historiskt perspektiv? Nya mötesplatser och sociala former uppstod när cykeln blev allt vanligare i slutet av 1800-talet och när den kommersiella nöjesindustrin etablerades under det tidiga 1900-talet. Det centrala temat i den här boken är att nöjesplatserna - i likhet med den nymodiga cykelfärden - lockade fram en socialitet som kretsade kring publikens egen synlighet i offentligheten, kring den växelvisa viljan att själv synas och se andra uppträda i offentligheten. Cykeln gav många kvinnor en större frihet och blev nytt sätt att röra sig och uppträda i det offentliga rummet. Anders Ekström är idéhistoriker, verksam vid Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid KTH i Stockholm.

Hur påverkar sättet att umgås med nya medier och kommunikationstekniker offentlighetens sociala former? Och hur kan relationer mellan medier och publiker undersökas i ett längre historiskt perspektiv? Nya mötesplatser och sociala former uppstod när cykeln blev allt vanligare i slutet av 1800-talet och när den kommersiella nöjesindustrin etablerades under det tidiga 1900-talet. Det centrala temat i den här boken är att nöjesplatserna - i likhet med den nymodiga cykelfärden - lockade fram en socialitet som kretsade kring publikens egen synlighet i offentligheten, kring den växelvisa viljan att själv synas och se andra uppträda i offentligheten. Cykeln gav många kvinnor en större frihet och blev nytt sätt att röra sig och uppträda i det offentliga rummet. Anders Ekström är idéhistoriker, verksam vid Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid KTH i Stockholm.

Hur påverkar sättet att umgås med nya medier och kommunikationstekniker offentlighetens sociala former? Och hur kan relationer mellan medier och publiker undersökas i ett längre historiskt perspektiv? Nya mötesplatser och sociala former uppstod när cykeln blev allt vanligare i slutet av 1800-talet och när den kommersiella nöjesindustrin etablerades under det tidiga 1900-talet. Det centrala temat i den här boken är att nöjesplatserna - i likhet med den nymodiga cykelfärden - lockade fram en socialitet som kretsade kring publikens egen synlighet i offentligheten, kring den växelvisa viljan att själv synas och se andra uppträda i offentligheten. Cykeln gav många kvinnor en större frihet och blev nytt sätt att röra sig och uppträda i det offentliga rummet. Anders Ekström är idéhistoriker, verksam vid Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid KTH i Stockholm.