Stockholmskonstnären Sevenbom var en pionjär i fråga om perspektiviskt riktiga bilder. Många känner igen hans stadsutsikter från 1760- och 1770-talet som även bidrar med en ovärderlig bild av Stockholms topografi och bebyggelse från denna tid. Förgrundspartierna skildrar såväl arbetslivet vid stränderna och på vattnet som ståndsmässigt flanerande och lättjefullt dagdriveri. Välkända är även hans bilder av de kungliga slotten. Men vad vet vi egentligen om Sevenboms bakgrund och hans liv i Stockholm? Björn Hallerdt, fil.lic. i nordisk etnologi, är född 1925 och var stadsantikvarie i Stockholm och chef för Stockholms stadsmuseum 1975-1991.

Hur påverkar sättet att umgås med nya medier och kommunikationstekniker offentlighetens sociala former? Och hur kan relationer mellan medier och publiker undersökas i ett längre historiskt perspektiv? Nya mötesplatser och sociala former uppstod när cykeln blev allt vanligare i slutet av 1800-talet och när den kommersiella nöjesindustrin etablerades under det tidiga 1900-talet. Det centrala temat i den här boken är att nöjesplatserna - i likhet med den nymodiga cykelfärden - lockade fram en socialitet som kretsade kring publikens egen synlighet i offentligheten, kring den växelvisa viljan att själv synas och se andra uppträda i offentligheten. Cykeln gav många kvinnor en större frihet och blev nytt sätt att röra sig och uppträda i det offentliga rummet. Anders Ekström är idéhistoriker, verksam vid Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid KTH i Stockholm.

Stockholmskonstnären Sevenbom var en pionjär i fråga om perspektiviskt riktiga bilder. Många känner igen hans stadsutsikter från 1760- och 1770-talet som även bidrar med en ovärderlig bild av Stockholms topografi och bebyggelse från denna tid. Förgrundspartierna skildrar såväl arbetslivet vid stränderna och på vattnet som ståndsmässigt flanerande och lättjefullt dagdriveri. Välkända är även hans bilder av de kungliga slotten. Men vad vet vi egentligen om Sevenboms bakgrund och hans liv i Stockholm? Björn Hallerdt, fil.lic. i nordisk etnologi, är född 1925 och var stadsantikvarie i Stockholm och chef för Stockholms stadsmuseum 1975-1991.

Hur påverkar sättet att umgås med nya medier och kommunikationstekniker offentlighetens sociala former? Och hur kan relationer mellan medier och publiker undersökas i ett längre historiskt perspektiv? Nya mötesplatser och sociala former uppstod när cykeln blev allt vanligare i slutet av 1800-talet och när den kommersiella nöjesindustrin etablerades under det tidiga 1900-talet. Det centrala temat i den här boken är att nöjesplatserna - i likhet med den nymodiga cykelfärden - lockade fram en socialitet som kretsade kring publikens egen synlighet i offentligheten, kring den växelvisa viljan att själv synas och se andra uppträda i offentligheten. Cykeln gav många kvinnor en större frihet och blev nytt sätt att röra sig och uppträda i det offentliga rummet. Anders Ekström är idéhistoriker, verksam vid Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid KTH i Stockholm.