Tre unga kvinnors brutala död, »Sara« 1996, Pela 1999 och Fadime 2002, startar en häftig debatt i Sverige. Dådens förfärlighet kan alla enas om, men sedan blir debattörernas positioner snart oförenliga. Resultatet blir ett offentligt samtal som fascinerar och förskräcker. De tragiska händelserna har period­vis nästan skymts av de teoretiska resonemangen, men varför är så många så arga? Och vad har ilskan med begreppet kultur att göra? Här ges en bakgrund till debattens olika ­positioner samtidigt som det klargörs hur olika synsätt både överlappar och glider isär. I centrum för analysen står reaktionen på de kulturella förklaringarna. Etnologen Simon Ekström granskar invändningarna mot de debattörer som menar att kulturbegreppet har något väsentligt att tillföra diskussionen. Därmed blir hedersmordsdebatten ett titthål in till en samtida kritik av kulturbegreppet: vad är det som stör flera av debattörerna så våldsamt? Och vad händer när ord som kultur, annorlunda, och främmande sätts i samband med maktutövning och hierarki? I sitt resonemang sätter Ekström också ljus på andra brännbara offentliga samtal: i vilka ­sammanhang får begreppet kultur användas och när möter det kritik? Simon Ekström (f. 1966) är etnolog och genusvetare. Han disputerade 2002 med avhandlingen Trovärdighet och ovärdighet. Rättsapparatens hanterande av kvinnors anmälan av våldtäktsbrott i Stockholm 1946--1950.

Tre unga kvinnors brutala död, »Sara« 1996, Pela 1999 och Fadime 2002, startar en häftig debatt i Sverige. Dådens förfärlighet kan alla enas om, men sedan blir debattörernas positioner snart oförenliga. Resultatet blir ett offentligt samtal som fascinerar och förskräcker. De tragiska händelserna har period­vis nästan skymts av de teoretiska resonemangen, men varför är så många så arga? Och vad har ilskan med begreppet kultur att göra? Här ges en bakgrund till debattens olika ­positioner samtidigt som det klargörs hur olika synsätt både överlappar och glider isär. I centrum för analysen står reaktionen på de kulturella förklaringarna. Etnologen Simon Ekström granskar invändningarna mot de debattörer som menar att kulturbegreppet har något väsentligt att tillföra diskussionen. Därmed blir hedersmordsdebatten ett titthål in till en samtida kritik av kulturbegreppet: vad är det som stör flera av debattörerna så våldsamt? Och vad händer när ord som kultur, annorlunda, och främmande sätts i samband med maktutövning och hierarki? I sitt resonemang sätter Ekström också ljus på andra brännbara offentliga samtal: i vilka ­sammanhang får begreppet kultur användas och när möter det kritik? Simon Ekström (f. 1966) är etnolog och genusvetare. Han disputerade 2002 med avhandlingen Trovärdighet och ovärdighet. Rättsapparatens hanterande av kvinnors anmälan av våldtäktsbrott i Stockholm 1946--1950.

Tre unga kvinnors brutala död, »Sara« 1996, Pela 1999 och Fadime 2002, startar en häftig debatt i Sverige. Dådens förfärlighet kan alla enas om, men sedan blir debattörernas positioner snart oförenliga. Resultatet blir ett offentligt samtal som fascinerar och förskräcker. De tragiska händelserna har period­vis nästan skymts av de teoretiska resonemangen, men varför är så många så arga? Och vad har ilskan med begreppet kultur att göra? Här ges en bakgrund till debattens olika ­positioner samtidigt som det klargörs hur olika synsätt både överlappar och glider isär. I centrum för analysen står reaktionen på de kulturella förklaringarna. Etnologen Simon Ekström granskar invändningarna mot de debattörer som menar att kulturbegreppet har något väsentligt att tillföra diskussionen. Därmed blir hedersmordsdebatten ett titthål in till en samtida kritik av kulturbegreppet: vad är det som stör flera av debattörerna så våldsamt? Och vad händer när ord som kultur, annorlunda, och främmande sätts i samband med maktutövning och hierarki? I sitt resonemang sätter Ekström också ljus på andra brännbara offentliga samtal: i vilka ­sammanhang får begreppet kultur användas och när möter det kritik? Simon Ekström (f. 1966) är etnolog och genusvetare. Han disputerade 2002 med avhandlingen Trovärdighet och ovärdighet. Rättsapparatens hanterande av kvinnors anmälan av våldtäktsbrott i Stockholm 1946--1950.