1900-talets formdebatt har ofta beskrivit - och i stor utsträckning lyckats slå fast idéer om - 1800-talet som något förfärligt. 1800-talsform har i samband med 1900-talets moderna strävanden nedvärderats, och historicism och stilblandning har ur en rad estetiska, moraliska och samhällsideologiska perspektiv utpekats som något förskräckligt. Retoriskt har 1800-talets former använts som avskräckande exempel och motpol till vad som istället framställts som modern och socialt engagerad god form. Men det har alltid funnits människor som tänkt i andra banor. Människor som sett, och alltjämt ser, det så kallade förfärliga som något utomordentligt härligt. Med Förfärligt härligt uppmärksammar Nationalmuseum en formsyn där det moderna och föredömliga innebär frejdig, kreativ och fantasifull blandning av material, färg och form. En formvärld som var baserad på historiska kunskaper och dagens då aktuella vetenskapliga rön beskrivs - en värld av medvetet bruk av motiv hämtade i olika historiska epoker och geografiskt vitt skilda kulturer. Konsthantverk och konstindustriella varor behandlas för sin egen skull som 1800-talsföremål. Förfärligt härligt ger även möjligheter till eftertanke och funderingar kring såväl 1900-talets ideal som formfrågor, vilka nu i det tidiga 2000-talet är dagsaktuella. För att understryka att modernismens ideal inte varit allenarådande, varken under 1900-talet eller idag, ingår även verk av nu aktiva formgivare och konsthantverkare. Dessa verk fyller en mycket viktig funktion och syftar till att vidga perspektiven. De fungerar som dagsaktuella kommentarer och vittnar om att ideal besläktade med 1800-talets alltjämt är på tapeten.
