I Kärlekskraft, makt och politiska intressen ställer Anna G. Jónasdóttir frågan hur man kan förklara den fortsatta ojämlikheten mellan kvinnor och män i våra formellt jämlika samhällen. Hon skisserar tre olika, men till varandra relaterade teoretiska perspektiv:en feministisk-materialistisk historieuppfattning, avsedd att fungera som »ledtråd för vidare studier», en historiskt specifik teori om patriarkatet i formellt jämlika samhällen och en teori om kvinnors intressen samt förutsättningarna för ett demokratiskt, kvinnovärdigt samhälle. Kärnan i Jónasdóttirs analys är begreppet »kärlekskraft», en produktiv och alienerbar mänsklig förmåga, jämförbar med men inte reducerbar till arbetskraft.

Boken publicerades på engelska 1991. Den var då ett nydanande bidrag till den feministiska diskussionen. I dag är den aktuell som ett bidrag till vändningen mot att studera könsmakt som en samhällsteoretisk och inte främst som en språk- och kulturteoretisk problematik. Den ger också ett bidrag till diskussionen om Marx användbarhet. Anna G. Jónasdóttir är professor i kvinnovetenskap och forskningsledare vid Centrum för feministiska samhällsstudier, Örebro universitet.

I Kärlekskraft, makt och politiska intressen ställer Anna G. Jónasdóttir frågan hur man kan förklara den fortsatta ojämlikheten mellan kvinnor och män i våra formellt jämlika samhällen. Hon skisserar tre olika, men till varandra relaterade teoretiska perspektiv:en feministisk-materialistisk historieuppfattning, avsedd att fungera som »ledtråd för vidare studier», en historiskt specifik teori om patriarkatet i formellt jämlika samhällen och en teori om kvinnors intressen samt förutsättningarna för ett demokratiskt, kvinnovärdigt samhälle. Kärnan i Jónasdóttirs analys är begreppet »kärlekskraft», en produktiv och alienerbar mänsklig förmåga, jämförbar med men inte reducerbar till arbetskraft.

Boken publicerades på engelska 1991. Den var då ett nydanande bidrag till den feministiska diskussionen. I dag är den aktuell som ett bidrag till vändningen mot att studera könsmakt som en samhällsteoretisk och inte främst som en språk- och kulturteoretisk problematik. Den ger också ett bidrag till diskussionen om Marx användbarhet. Anna G. Jónasdóttir är professor i kvinnovetenskap och forskningsledare vid Centrum för feministiska samhällsstudier, Örebro universitet.

I Kärlekskraft, makt och politiska intressen ställer Anna G. Jónasdóttir frågan hur man kan förklara den fortsatta ojämlikheten mellan kvinnor och män i våra formellt jämlika samhällen. Hon skisserar tre olika, men till varandra relaterade teoretiska perspektiv:en feministisk-materialistisk historieuppfattning, avsedd att fungera som »ledtråd för vidare studier», en historiskt specifik teori om patriarkatet i formellt jämlika samhällen och en teori om kvinnors intressen samt förutsättningarna för ett demokratiskt, kvinnovärdigt samhälle. Kärnan i Jónasdóttirs analys är begreppet »kärlekskraft», en produktiv och alienerbar mänsklig förmåga, jämförbar med men inte reducerbar till arbetskraft.

Boken publicerades på engelska 1991. Den var då ett nydanande bidrag till den feministiska diskussionen. I dag är den aktuell som ett bidrag till vändningen mot att studera könsmakt som en samhällsteoretisk och inte främst som en språk- och kulturteoretisk problematik. Den ger också ett bidrag till diskussionen om Marx användbarhet. Anna G. Jónasdóttir är professor i kvinnovetenskap och forskningsledare vid Centrum för feministiska samhällsstudier, Örebro universitet.