Under 1900-talets första decennier vann den italienska läkaren Maria Montessori berömmelse som pedagogisk förnyare. Den frihetliga andan och mönstergilla disciplinen i hennes förskolor och skolor slog omvärlden med häpnad.

Men Montessori skulle inte bara lansera en ny pedagogik. Under mellankrigstiden, när hennes metod fick stort genomslag internationellt, påtog hon sig rollen som kulturkritisk rörelseledare. Med paroller om barnets frigörelse och samhällets rekonstruktion värvade rörelsen många entusiastiska anhängare. I dåtida press talades det om montessorism i liknande ordalag som man talade om feminism, freudianism och marxism. Förväntningarna på vad montessorismen skulle kunna åstadkomma också utanför skolportarna var höga.

I "Montessoris pedagogiska imperium" belyser Christine Quarfood, utifrån ett omfattande historiskt källmaterial, Montessorirörelsen som kulturkritisk och opinionsbildande strömning. Boken lyfter fram det mångfasetterade i rörelsens budskap, utöver den psykopedagogiska tematiken också den politiskt och socialt laddade problematik kring makt- och auktoritetsfrågor, krig och fred som adresseras i rörelsens skrifter. Huvudfokus ligger på mottagandet i de länder där rörelsen fick störst genomslag, USA vid tiden kring första världskriget, England under 1920-talet, samt Mussolinis Italien, där Montessorirörelsen fick fascistregimens stöd från 1926 till 1934.

Christine Quarfood är professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet.

Under 1900-talets första decennier vann den italienska läkaren Maria Montessori berömmelse som pedagogisk förnyare. Den frihetliga andan och mönstergilla disciplinen i hennes förskolor och skolor slog omvärlden med häpnad.

Men Montessori skulle inte bara lansera en ny pedagogik. Under mellankrigstiden, när hennes metod fick stort genomslag internationellt, påtog hon sig rollen som kulturkritisk rörelseledare. Med paroller om barnets frigörelse och samhällets rekonstruktion värvade rörelsen många entusiastiska anhängare. I dåtida press talades det om montessorism i liknande ordalag som man talade om feminism, freudianism och marxism. Förväntningarna på vad montessorismen skulle kunna åstadkomma också utanför skolportarna var höga.

I "Montessoris pedagogiska imperium" belyser Christine Quarfood, utifrån ett omfattande historiskt källmaterial, Montessorirörelsen som kulturkritisk och opinionsbildande strömning. Boken lyfter fram det mångfasetterade i rörelsens budskap, utöver den psykopedagogiska tematiken också den politiskt och socialt laddade problematik kring makt- och auktoritetsfrågor, krig och fred som adresseras i rörelsens skrifter. Huvudfokus ligger på mottagandet i de länder där rörelsen fick störst genomslag, USA vid tiden kring första världskriget, England under 1920-talet, samt Mussolinis Italien, där Montessorirörelsen fick fascistregimens stöd från 1926 till 1934.

Christine Quarfood är professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet.

Under 1900-talets första decennier vann den italienska läkaren Maria Montessori berömmelse som pedagogisk förnyare. Den frihetliga andan och mönstergilla disciplinen i hennes förskolor och skolor slog omvärlden med häpnad.

Men Montessori skulle inte bara lansera en ny pedagogik. Under mellankrigstiden, när hennes metod fick stort genomslag internationellt, påtog hon sig rollen som kulturkritisk rörelseledare. Med paroller om barnets frigörelse och samhällets rekonstruktion värvade rörelsen många entusiastiska anhängare. I dåtida press talades det om montessorism i liknande ordalag som man talade om feminism, freudianism och marxism. Förväntningarna på vad montessorismen skulle kunna åstadkomma också utanför skolportarna var höga.

I "Montessoris pedagogiska imperium" belyser Christine Quarfood, utifrån ett omfattande historiskt källmaterial, Montessorirörelsen som kulturkritisk och opinionsbildande strömning. Boken lyfter fram det mångfasetterade i rörelsens budskap, utöver den psykopedagogiska tematiken också den politiskt och socialt laddade problematik kring makt- och auktoritetsfrågor, krig och fred som adresseras i rörelsens skrifter. Huvudfokus ligger på mottagandet i de länder där rörelsen fick störst genomslag, USA vid tiden kring första världskriget, England under 1920-talet, samt Mussolinis Italien, där Montessorirörelsen fick fascistregimens stöd från 1926 till 1934.

Christine Quarfood är professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet.