»Elegant, lärd och informativ [...] Christiansens bok kommer få dig att vilja upptäcka Paris» /»New York Times Book Review»

»Om du är på väg till Paris, se till att packa ner Ljusets stad.» /»Sunday Times»

Under artonhundratalets senare hälft var Paris i färd med att bli en storstädernas storstad och en symbol för modernitet och konsumtion, överflöd och utsatthet. Själva det fysiska stadsrummet förvandlades påtagligt på bara några decennier när det medeltida gyttret av byggnader successivt ersattes med stora huskroppar längs med breda och raka gator, boulevarder.

Denna förvandling brukar förknippas med Georges-Eugène Haussmann (ofta kallad Baron Haussmann), som formellt var prefekt för Seine men fick extraordinära befogenheter av kejsar Napoleon III. Mycket av det som vi idag uppfattar som typiskt parisiskt var ett resultat av Haussmanns på sin tid ofta omstridda förändringsiver.

Kulturskribenten och Pariskännaren Rupert Christiansen låter oss följa den här förvandlingen på nära håll och visar hur en rad konkreta faktorer, inklusive Napoleon III:s excentricitet och Haussmanns renlighetsiver, kom att påverka slut­resultatet. Men han lyfter också fram de politiska, demografiska och ekonomiska processer som hade betydelse i sammanhanget, Paris var inte minst en stad med starka sociala spänningar. Historiska förlopp rymmer ofta motsägelser – och det gör omvandlingen av städer också..

Rupert Christiansen är kritiker och författare. Sedan 1997 är han medlem av Royal Society of Literature.

»Elegant, lärd och informativ [...] Christiansens bok kommer få dig att vilja upptäcka Paris» /»New York Times Book Review»

»Om du är på väg till Paris, se till att packa ner Ljusets stad.» /»Sunday Times»

Under artonhundratalets senare hälft var Paris i färd med att bli en storstädernas storstad och en symbol för modernitet och konsumtion, överflöd och utsatthet. Själva det fysiska stadsrummet förvandlades påtagligt på bara några decennier när det medeltida gyttret av byggnader successivt ersattes med stora huskroppar längs med breda och raka gator, boulevarder.

Denna förvandling brukar förknippas med Georges-Eugène Haussmann (ofta kallad Baron Haussmann), som formellt var prefekt för Seine men fick extraordinära befogenheter av kejsar Napoleon III. Mycket av det som vi idag uppfattar som typiskt parisiskt var ett resultat av Haussmanns på sin tid ofta omstridda förändringsiver.

Kulturskribenten och Pariskännaren Rupert Christiansen låter oss följa den här förvandlingen på nära håll och visar hur en rad konkreta faktorer, inklusive Napoleon III:s excentricitet och Haussmanns renlighetsiver, kom att påverka slut­resultatet. Men han lyfter också fram de politiska, demografiska och ekonomiska processer som hade betydelse i sammanhanget, Paris var inte minst en stad med starka sociala spänningar. Historiska förlopp rymmer ofta motsägelser – och det gör omvandlingen av städer också..

Rupert Christiansen är kritiker och författare. Sedan 1997 är han medlem av Royal Society of Literature.